Lansering av SÅ Affärsverktyg

VÄGUNDERHÅLL 2026-10-09

Sveriges Åkeriföretag och Trafikverket har tillsammans genomfört en enkätundersökning om vinterväghållningen för säsongen 2025–2026. Resultatet visar att det fortfarande finns utmaningar, men också positiva signaler om förbättrad dialog, ökat engagemang och utvecklade arbetssätt. Nu fortsätter det gemensamma arbetet för att stärka trafiksäkerheten och framkomligheten inför kommande vintersäsong.En fungerande vinterväghållning är avgörande för att godstransporter ska kunna genomföras säkert och effektivt under hela året. Sveriges Åkeriföretag och Trafikverket har därför en löpande dialog om hur vinterväghållningen kan utvecklas, med utgångspunkt i transportbranschens erfarenheter och de krav som ställs på vägnätet.Den gemensamma enkätundersökningen ger värdefull kunskap om hur vinterväghållningen upplevdes under den senaste vintersäsongen. Svaren kommer huvudsakligen från åkeriföretag och underentreprenörer med erfarenhet av vinterväghållning.Bättre dialog och tidigare insatser lyfts fram som positivt Undersökningen visar att många upplever vinterväghållningens kvalitet som oförändrad eller att det fortfarande finns förbättringsbehov. Samtidigt framkommer flera positiva exempel i fritextsvaren.Bland annat beskriver svarande att dialogen mellan förare och driftledning har förbättrats, att vissa vinteråtgärder har kommit i gång tidigare och att Trafikverket visar ett större intresse för hur trafikanterna upplever väglaget.Det finns också exempel på förbättrad samverkan med entreprenörer och mer ändamålsenliga arbetssätt.Även om förbättringarna varierar mellan olika delar av landet är dessa erfarenheter viktiga att ta till vara i det fortsatta utvecklingsarbetet.Större fokus på framkomlighet, beredskap och uppföljning Under senare år har Trafikverket utvecklat sitt arbete som beställare av vinterväghållningen, bland annat genom ökad uppföljning av entreprenörernas insatser och ett tydligare fokus på framkomlighet och trafiksäkerhet.En viktig del är också arbetet med förstärkt beredskap vid orange vädervarningar, där planering, samordning och tillgång till resurser behöver fungera när väderförhållandena snabbt förändras.Även utvecklingen av arbetet med bärgning och hantering av trafikstörningar är betydelsefull. När ett tungt fordon blir stående kan konsekvenserna snabbt bli omfattande, särskilt vid kraftiga snöfall eller halka.De utvecklade arbetssätten kan bidra till bättre förutsättningar för vintertrafiken. Enkätens positiva fritextsvar ger vissa indikationer på en sådan utveckling, även om det ännu inte går att dra några säkra slutsatser om effekterna.Förebyggande åtgärder och lokal kunskap behöver prioriteras Enkäten ger samtidigt en tydlig bild av vilka områden som behöver prioriteras framöver.Många svarande lyfter vikten av att vinteråtgärder påbörjas i rätt tid, att den förebyggande halkbekämpningen fungerar och att det finns tillräckliga resurser när vädret blir besvärligt.Ett annat återkommande önskemål är att bättre ta till vara den lokala kunskap som finns hos förare och entreprenörer. Deras erfarenheter av särskilt utsatta vägsträckor, väderförhållanden och trafikflöden är ett värdefullt komplement till väderprognoser och digitala beslutsstöd.För Sveriges Åkeriföretag och Trafikverket är undersökningen ett viktigt underlag för fortsatt dialog, uppföljning och utveckling av vinterväghållningen.Transportbranschens förberedelser är viktigaEn väl fungerande vinterväghållning är avgörande för framkomligheten under vintern, men även åkeriföretagens egna förberedelser spelar en stor roll.Inför vintersäsongen behöver företagen se över fordon, utrustning och rutiner. Det handlar bland annat om att kontrollera vinterdäck och mönsterdjup, säkerställa att fordonen är rätt utrustade och planera transporterna utifrån rådande väder- och vägförhållanden.Det är också viktigt att ha tydliga rutiner för att följa vädervarningar, informera förare och vid behov anpassa eller senarelägga transporter. När kraftiga snöfall eller andra besvärliga väderförhållanden väntas är en nära dialog mellan transportköpare, åkeriföretag, förare och väghållare särskilt betydelsefull.Resultatet blir underlag för fortsatt förbättringsarbeteDe positiva erfarenheter som lyfts fram visar att det finns arbetssätt att bygga vidare på. Samtidigt tydliggör undersökningen behovet av fortsatt utveckling, framför allt när det gäller förebyggande åtgärder, resurser, uppföljning och samverkan.Målet är att skapa säkrare vintervägar, effektivare vinterväghållning, bättre framkomlighet och transporter som fungerar även när väderförhållandena är besvärliga. Hänvisa till: Se över fordon, rutiner och vinterdäck inför vintern – Sveriges Åkeriföretag

DIGITALISERING & IT 2026-09-29

Sveriges Åkeriföretag har under lång tid drivit frågan om åkeriföretagens tillgång till data från sina fordon. Vid IRU:s senaste möte i Bryssel togs viktiga steg framåt när transportnäringen och fordonstillverkarna samlades för att diskutera konkreta lösningar för hur fordonsdata ska kunna göras tillgänglig på ett enkelt, säkert och konkurrensneutralt sätt.Tillgång till fordonsdata är avgörande för att åkeriföretag ska kunna effektivisera sin verksamhet, utveckla digitala tjänster och konkurrera på lika villkor. Sveriges Åkeriföretag har därför varit aktivt i IRU arbete med att tydliggöra vilken fordonsdata transportföretagen behöver och hur den ska göras tillgänglig.Vid IRU Commission on Innovation and Technology (CIT) i Bryssel deltog även fordonsindustrin genom ACEA och TRATON. Det innebär att arbetet nu kan gå vidare från diskussion om rätten till data till konkreta lösningar för tillgång, standardisering och gemensamma gränssnitt. I paneldiskussionen “Towards a common vision for access to vehicle data” deltog Sveriges Åkeriföretags chefsjurist Petra Eklund Åhlström tillsammans med representanter för transportföretag och fordonsindustrin.Sveriges Åkeriföretag presenterade också ett förslag om ett gemensamt Industry Forum, där transportföretag, fordonstillverkare och systemleverantörer tillsammans kan arbeta med de praktiska frågor som återstår. Förslaget fick ett positivt mottagande.

POLITIK 2026-10-07

Riksdagens nya trafikutskott är på plats. Maria Stockhaus (M) blir ny ordförande och Ulrika Heie (C) vice ordförande. Under de kommande fyra åren kommer utskottet att hantera flera frågor med stor betydelse för svensk åkerinäring, från väginfrastruktur och trafiksäkerhet till transportsektorns omställning och åkerinäringens konkurrenskraft. Trafikutskottet är ett av riksdagens 15 utskott och ansvarar för frågor som rör bland annat vägar och vägtrafik, järnväg, sjöfart och flyg. Utskottet bereder de förslag inom området som riksdagen ska fatta beslut om och behandlar även frågor med koppling till EU. Den 6 oktober valdes ledamöterna för den nya mandatperioden. Maria Stockhaus (M) har valts till ordförande och Ulrika Heie (C), som var utskottets ordförande under föregående mandatperiod, blir vice ordförande. Ordinarie ledamöter i trafikutskottet Maria Stockhaus (M), ordförande Ulrika Heie (C), vice ordförande Aylin Nouri (S) Kadir Kasirga (S) Ann-Christine Frohm (SD) Anna-Caren Sätherberg (S) Sten Bergheden (M) Malin Östh (V) Eric Palmqvist (SD) Johanna Rantsi (M) Annika Hirvonen (MP) Magnus Jacobsson (KD) Elias Aguirre (S) Patrik Jönsson (SD) Arwin Sohrabi (S) Elin Andersson (L) Emma Brihall (C) Flera stora frågor väntar För åkerinäringen finns flera frågor som behöver stå högt på den trafikpolitiska agendan under den nya mandatperioden. En av de mest grundläggande är vägnätet. Ett robust och väl underhållet vägnät är en förutsättning för effektiva och säkra godstransporter i hela landet. De beslutade satsningarna på underhåll och bärighet behöver därför genomföras och följas av ett långsiktigt arbete för att minska underhållsskulden. Samtidigt befinner sig åkerinäringen mitt i ett stort teknikskifte. Elektrifiering, fossilfria drivmedel och effektivare fordon innebär stora investeringar för företagen. För att fler ska kunna ta nästa steg krävs långsiktiga och förutsägbara spelregler, fungerande ladd- och tankinfrastruktur och villkor som gör det möjligt att konkurrera på lika villkor. Även frågor om trafiksäkerhet, sund konkurrens och väl fungerande regelverk kommer att vara centrala. Det gäller inte minst hur Sverige skapar ett transportsystem som både klarar näringslivets behov och stärker landets konkurrenskraft och beredskap.