Lansering av SÅ Affärsverktyg

HÅLLBARHET 2026-06-26

Företag som planerar att investera i laddinfrastruktur för tunga elfordon får nu en ny möjlighet att söka statligt stöd. Den 18 augusti öppnar Energimyndigheten en ny utlysning för verksamhetsnära laddinfrastruktur för lastbilar och bussar. Ansökan är öppen till den 6 oktober 2026.Stödet riktar sig till företag som vill etablera laddstationer för den egna verksamheten, exempelvis för nattladdning eller snabbladdning vid den egna depån. Även semipublika laddstationer, där laddning kan erbjudas till fordon som har ett verksamhetsrelaterat ärende på platsen, omfattas av stödet.Så mycket stöd går att sökaEnergimyndigheten kan lämna stöd på upp till 45 procent av de stödberättigande kostnaderna. Ytterligare 5 procent kan beviljas om projektet uppfyller särskilda kriterier för resiliens och hållbarhet. Det högsta stödbeloppet är 20 miljoner kronor per projekt.Nytt stöd inom LASTUtlysningen är möjlig genom den nya förordning som regeringen beslutade om i juni. I samband med förändringen byter stödet Regionala elektrifieringspiloter namn till Laddinfrastrukturstödet (LAST).Laddstationerna ska vara färdigställda senast den 30 september 2029 och därefter vara i drift i minst tre år.Mer information finns i utlysningstexten hos Energimyndigheten.Viktiga datum18 augusti 2026: Ansökan öppnar.6 oktober 2026: Sista ansökningsdag.För mer information och ansökan, se Energimyndighetens utlysning om verksamhetsnära laddinfrastruktur.

LAGAR & REGLER 2026-06-26

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nya regler mot manipulation och missbruk av vägfordons färdskrivare. Det fanns ett brett stöd bland remissinstanserna, där vi ingick, om skärpta åtgärder. Vi stödjer arbetet mot osund konkurrens och att bekämpa de konkurrensfördelar fusket ger.Manipulation av färdskrivare påverkar dessutom både trafiksäkerheten och arbetsmiljön för förare. Förslaget bedöms i huvudsak stärka förutsättningarna för kontrollverksamheten.Samtidigt har vi påpekat ett antal saker:Förslaget kräver hög kompetens hos kontrollpersoner, och här är det oklart hur den nödvändiga kompetensen kommer att säkerställas och prioriteras. Det finns en risk att lagstiftningen får sämre genomslag om rätt kontrollresurser saknas eller är få.För en effektiv tillsyn är det önskvärt med kompletterande, ökade digitala stöd och analysverktyg.Lagstiftningen ställer höga krav på en rättssäker tillämpning Behov finns därför av tydliga riktlinjer och stöd. Proportionalitet och dokumentation får stor betydelse med anledning av den ökade exponeringen för straffrättsligt ingripande åtgärder som till exempel beslag, genomsökning av fordon och kroppsvisitation. Vi har i vårt remissvar betonat vikten av just rättssäkra bedömningar, för att undvika oproportionerliga beslut i situationer där överträdelser beror på misstag eller bristande kunskap.Vi följer praxisutvecklingen.Det här innebär förslagetDe föreslagna reglerna gör det möjligt att vidta kraftfulla åtgärder mot fusket med färdskrivare. Förslaget bygger på proposition 2025/26:256 och handlar bland annat om:Större befogenheter för poliser och bilinspektörer vid misstänkta överträdelser. För att utreda och lagföra manipulation, och för att omhänderta förarkort som ska återkallas, kan genomsökning av fordon och kroppsvisitation utförd av polis bli aktuellt.Skärpt straff för manipulation av färdskrivare, med böter eller fängelse i högst ett år i straffskalan. Samma straffskala gäller den som tillverkar, utvecklar, innehar, distribuerar eller överlåter utrustning som är avsedd att manipulera färdskrivare.Rätt för kontrolltjänstemän att få tillträde till enskilda områden för flygande inspektioner och andra kontroller av fordon och fordonsutrustning.Höjd sanktionsavgift om ett förarkort som erhållits genom oriktiga uppgifter eller falska handlingar används.Uppdrag till berörda myndigheter att ta fram en tillsynsstrategi med fokus på manipulation av färdskrivare.De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2026, i stället för föreslagna 1 juli.

HÅLLBARHET 2026-06-23

Rapporten Nästa steg för eldrivna lastbilar bygger på en undersökning bland svenska åkerier och visar att 31 procent av de svarande redan använder en eller flera eldrivna lastbilar. Bland de åkerier som redan kör eldrivet uppger samtliga att de överväger eller planerar ytterligare investeringar.Det visar att tekniken fungerar där förutsättningarna är rätt. Men rapporten pekar också på att utvecklingen är ojämnt fördelad. Större åkerier har kommit längre, medan mindre aktörer i många fall fortfarande avvaktar.Det största hindret är investeringsbarheten. Höga inköpskostnader, osäkra restvärden, el- och laddningskostnader samt bristande betalningsvilja från kunder gör att många åkerier har svårt att få ihop kalkylen. Samtidigt lyfter rapporten att elektrifieringen behöver ses utifrån olika typer av verksamheter. För vissa transporter fungerar eldrift redan i dag, medan andra fortfarande begränsas av räckvidd, lastkapacitet, laddmöjligheter och dagens regelverk.