Konferens om bygg- och anläggningstransporter på Load Up North

LAGAR & REGLER 2025-10-28

Transportstyrelsen har underkänt Länsstyrelsen i Stockholms beslut att upphäva miljözon klass 3 i delar av Stockholms innerstad, och skickar nu tillbaka ärendet för fortsatt handläggning. Beslutet kom den 23 oktober och innebär att stadens tidigare utredning bedöms som tillräcklig. Miljözonen, som enligt plan skulle införas den 31 december 2024, är fortsatt pausad tills vidare. Syftet med miljözonen är att förbättra luftkvaliteten i området, men förslaget har väckt starka reaktioner från transport- och näringslivsaktörer som varnat för negativa konsekvenser för framkomlighet, leveranser och tillgänglighet. Två parallella rättsprocesser pågår kring miljözonen. Den första gäller kommunfullmäktiges beslut från maj 2024, som nu har fastställts av kammarrätten. Den andra gäller stadens lokala trafikföreskrift, som först upphävdes av länsstyrelsen men nu ska prövas på nytt efter Transportstyrelsens beslut. Sveriges Åkeriföretag har kontinuerliga diskussioner med Stockholm Stad och är i hög grad involverad i utvecklingen kring miljözonen.

INFRASTRUKTUR 2025-10-20

Vi har lämnat vårt remissvar på utredningen SOU 2025:67 Arlanda – en viktig port för det svenska välståndet (LI2025/01130). I svaret betonar vi vikten av att Arlanda utvecklas med fullt fokus även på godstransporter, inte enbart passagerartrafik.  För åkerinäringen är tillgängligheten till Arlanda avgörande, både för flyggods och för leveranser av varor och förnödenheter som krävs för flygplatsens drift och service. Ett väl fungerande vägnät och anpassad infrastruktur är en förutsättning för effektiva, säkra och fossilfria godstransporter.  Vi lyfter särskilt följande punkter i sitt remissvar:  Förbättrad framkomlighet på E4 Flaskhalsen mellan Häggvik och Arlanda behöver byggas ut. En breddning till 3+3 körfält mellan Glädjen och Arlanda, och 4+4 körfält mellan Häggvik och Rotebro, skulle öka kapaciteten och minska restidsförluster för godsflöden.  Kapacitetshöjande åtgärder längs Måbyleden (väg 905) Vägen är central för transporter till Cargo City och bör prioriteras i samband med utvecklingen av trafikplats Måby.  Tillgänglighet till Rosersbergs kombiterminal Terminalen är en viktig omlastningspunkt för kombitrafik till Arlanda. Robust infrastruktur krävs för att säkerställa effektiva flöden mellan väg och järnväg.  Fler rast- och uppställningsplatser Bristen på rastplatser längs E4 mellan Uppsala och Stockholm försvårar regelefterlevnad och skapar osäkra förhållanden för förare. Nya platser bör planeras nära kommersiella områden med tillgång till service, trygghet och laddinfrastruktur.  Omkopplingsytor och parkering för tunga fordon Det behövs dedikerade uppställnings- och omlastningsytor nära flygplatsen. Möjligheter till av- och påkoppling av släp är viktiga för effektiv distribution i regionen.  Planering för elektrifiering och elnätskapacitet Arlandaområdet måste redan nu förberedas för högkapacitetsladdning av tunga fordon. En samlad utredning om elnätskapacitet bör genomföras med fokus på godslogistikens behov.  Gemensam planering behövs Sveriges Åkeriföretag föreslår att regeringen ger Trafikverket i uppdrag att tillsammans med Godstransportrådet Stockholm–Mälardalen, berörda kommuner och åkerinäringen analysera behovet av rastplatser, uppställningsytor, omkopplingsmöjligheter och laddinfrastruktur i Arlandaområdet. Läs hela remissvaret här  

INFRASTRUKTUR 2025-10-30

Enskilda vägar är avgörande för en levande landsbygd, för livsmedelsproduktionen och för ett fungerande skogsbruk. Nu lanseras en nationell strategi för enskilda vägar med syfte att ta ett samlat grepp för Sveriges längsta, men kanske mest förbisedda vägnät.   Strategin är framtagen av Skogsindustrierna, Skogforsk, Sveaskog, Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges Åkeriföretag och Riksförbundet Enskilda Vägar. Trafikverket, Skogsstyrelsen och SLU har bidragit med expertkunskap. Fungerande vägar krävs i Sverige Det enskilda vägnätet har ett anläggningsvärde på omkring 100 miljarder kronor och utgör en oumbärlig del av den svenska infrastrukturen. Trots det saknas ett tydligt statligt samordningsansvar för regelverk, uppföljning och långsiktig utveckling.För jord- och skogsbruket, liksom för åkerinäringen, är de enskilda vägarna helt avgörande för att kunna producera, leverera och transportera varor i hela landet.