Familjedag på Tosselilla

INFRASTRUKTUR 2026-09-11

För Stefan Berglund, ägare av Ransby Åkeri AB, är väg 62 mer än en transportled. Den är en förutsättning för att åkerinäringen, skogsindustrin och hela bygden längs Klarälven ska fungera. När erosionen nu hotar vägen har han engagerat sig för att få frågan högre upp på agendan. I det arbetet har Sveriges Åkeriföretag spelat en avgörande roll.Stefan har arbetat i transportbranschen större delen av sitt liv. I dag driver han Ransby Åkeri tillsammans med sin fru. Verksamheten består av två timmerbilar och en TMA-bil, och själv sitter han fortfarande ofta bakom ratten.Det innebär också att han kör väg 62 nästan varje dag. Under flera år har erosion längs Klarälven successivt ätit sig närmare vägbanan på vissa sträckor, vilket har väckt oro för både trafiksäkerheten och framkomligheten på den samhällsviktiga vägen.– Det syns till och med på vägräckena att det börjar rulla ut lite grann, säger Stefan.På flera platser längs Klarälven har erosionen börjat påverka vägen. För Stefan är det inte en teoretisk fråga om infrastruktur utan en verklighet som påverkar både säkerheten och möjligheten att bedriva verksamhet.– Det kan ju faktiskt bli så att man trillar i vattnet, fortsätter Stefan.Om vägen skulle rasa finns alternativa vägar, men de innebär långa omvägar med stora konsekvenser för transporterna i området.Från lokal oro till nationell frågaFrågan tog fart på allvar när Trafikverket presenterade läget kring väg 62 på en medlemssträff med Sveriges Åkeriföretag 2025. Där insåg många hur långt problemen hade gått utan att någon lösning kommit på plats.– Nästan ingen av våra medlemsföretag kände till omfattningen av problemet. Alla hade nog trott att det skulle lösa sig, säger Per Broholm, regionchef Väst på Sveriges Åkeriföretag.Sedan dess har organisationen arbetat för att samla företag, myndigheter, politiker och andra berörda aktörer kring samma budskap.Enligt Per har Sveriges Åkeriföretag haft en viktig roll i att lyfta vägfrågan och synliggöra vilka konsekvenser ett ras skulle få för näringslivet.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-08-28

Hur får man unga att vilja bli lastbilschaufförer och dessutom känna stolthet över yrket? För Mikael Loods Åkeri börjar svaret långt innan den första anställningsdagen. APL handlar inte bara om vad eleverna ska lära sig. Deras frågor kan också få företaget att se på sin egen verksamhet med nya ögon.Stolthet måste få ta platsÅkerinäringen fyller en central funktion i samhället, men den bilden är inte alltid självklar för den som står utanför branschen. För att fler unga ska upptäcka yrkets betydelse behöver de få komma nära det.På Mikael Loods Åkeri samarbetar man med skolor i närområdet och tar regelbundet emot elever på APL. Tanken är att ge dem en verklig bild av vad det innebär att arbeta i åkerinäringen, både möjligheterna och utmaningarna. Stolthet i yrket måste byggas med kommunikation och genom att visa hela bilden. Foto: Mikael Loods Åkeri AB. – Det är viktigt att komma in tidigt och låta eleverna träffa företagarna och se verksamheten. Vi behöver visa att det här är ett viktigt yrke. Det är inte svårt att få jobb som lastbilschaufför och det finns mycket att utvecklas inom, men vi måste också prata om vad yrket betyder och vilket sammanhang man faktiskt är en del av, säger Annette Lood, ekonomi och HR på Mikael Loods Åkeri AB.Distribution – mer än att köra mellan stoppFör den som möter åkerinäringen utifrån kan distributionskörning ibland ha en negativ klang. Många stopp under dagen, tunga moment och ett högt tempo kan göra arbetet krävande. Samtidigt är det just variationen och kontakten med människor som kan göra jobbet attraktivt.– Distribution kan vara tungt och stressigt, men du träffar också kunder och får mycket kommunikation under dagen. Det är en annan sida av chaufförsyrket som vi behöver bli bättre på att visa upp, förklarar Annette.Att elever får testa på verkligheten blir därför viktigt. En elev som provar distribution får inte bara lära sig köra eller hantera gods. Eleven får också möjlighet att upptäcka vad som passar den egna personligheten och vilka delar av yrket som känns stimulerande.Lärande som leder till utvecklingEn av de stora vinsterna med APL är att lärandet går åt båda håll. När en elev kommer in i verksamheten är det naturligt att frågor uppstår. Varför gör ni så här? Vad händer om ni gör på ett annat sätt? Hur fungerar det här momentet? För Loods Åkeri blir elevernas perspektiv därmed en del av företagets eget utvecklingsarbete.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-08-18

Att få fler unga att upptäcka möjligheterna som lastbilschaufför är en viktig fråga för hela åkerinäringen. För Mejeritransporter i Karlstad handlar kompetensförsörjning inte bara om att hitta nya medarbetare, utan också om att tidigt skapa förståelse för yrket, ge en inblick i vardagen bakom ratten och bygga relationer med framtidens chaufförer.Mejeritransporter arbetar långsiktigt med att väcka intresse tidigt och genom nära samarbeten med fem skolor i närområdet får elever möjlighet att komma i kontakt med branschen redan under sin utbildning. Företaget tar bland annat emot APL-elever och låter dem få en verklig inblick i yrket. Elever har fått följa med på provbilskörningar och se olika delar av verksamheten, från tankbilstransporter till distribution.– Jag har arbetat på Mejeritransporter i fem och ett halvt år och vi har en stabil personalstyrka med låg personalomsättning. Därför handlar vårt arbete med kompetensförsörjning inte om snabba rekryteringar, utan om att långsiktigt bygga relationer med skolor och elever. APL är en viktig del i att låta unga få en verklig bild av yrket och skapa en väg in i branschen, berättar Caroline Jensen, HR på Mejeritransporter.Från branschdagar till verklig erfarenhetMejeritransporter arbetar aktivt med att synas där unga finns. Företaget deltar bland annat på trafiksäkerhetsdagar i Grums och branschmässor i Kristinehamn, där elever får möjlighet att möta företag och ställa frågor om framtiden inom transport.Samarbetet mellan skolor och företag är en viktig del i att minska avståndet mellan utbildning och arbetsliv.– Vi vill att eleverna ska få känna på hur jobbet faktiskt fungerar. Det handlar dels om att lära känna varandra, dels att kunna ge eleverna en rättvis bild av yrket. Många av eleverna kommer tillbaka till oss under andra eller tredje året, vilket visar att de relationer vi bygger betyder mycket, förklarar Caroline.En bild av yrket som behöver nyanserasEn av de största utmaningarna för branschen är att många unga har en förenklad bild av vad arbetet som lastbilschaufför innebär. Att visa hela bilden av yrket blir därför avgörande. Digitalisering, sociala medier och nya kommunikationsvanor påverkar också hur dagens ungdomar får sin bild av arbetslivet.