SÅ-Podden: Vinterväghållning i fokus

Så stärker Trafikverket uppföljning och framkomlighet

Lyssna på avsnittet

PODCAST

Vad är det som styr vinterväghållningen på svenska vägar – och varför blir utfallet ibland olika trots att regelverket sett likadant ut i många år? I det här avsnittet av SÅ-podden samtalar Peter Svensson, Sveriges Åkeriföretag, med Annika Canaki, avdelningschef på Trafikverket, och Ulric Långberg om vinterberedskap, kravställning och hur uppföljningen av entreprenörernas leverans kan bli tydligare.

Samtalet tar avstamp i branschens återkommande kritik och behovet av mer faktabaserad dialog. Trafikverket beskriver hur kriterier för friktion, plogning och efterkrav är uppbyggda, där fokus ligger på resultatet på vägytan medan metodvalet är en del av yrkesskickligheten. Samtidigt lyfts svårigheten i att följa upp en väderberoende och föränderlig tjänst.

Ett centralt tema är hur nya digitala verktyg stärker uppföljningen: väderstationer, GPS-spårning, saltdata, kamerabilder och fordonsdata som kan ge en samlad bild av friktionen via signaler från fordon på vägen. Tekniken används främst för analys och uppföljning, men kan även bli ett viktigt beslutsstöd för entreprenörerna.

Avsnittet berör också särskilt sårbara vägtyper, som 2+1-vägar och smala motorvägsavsnitt, där stopp snabbt får stora konsekvenser vintertid. Dessutom lyfts vikten av fungerande avvikelserapportering – vid akuta brister ska trafikanter ringa Trafikverkets trafikledningscentral för snabb åtgärd.

Avslutningsvis diskuteras behovet av fortsatt samverkan, rätt kompetens och attraktiva villkor för vinterväghållningens aktörer, samt Trafikverkets arbete med att se över ersättningsmodeller för att säkerställa att leveransen motsvarar det som är beställt.

Lyssna på avsnittet

Missa inte de senaste nyheterna kring Trafikverkets arbete för en effektivare vinterväghållning. 

Lyssna på avsnittet

Aktuella nyheter

penna-tangentbord.jpg.

FÖRETAGANDE 2025-12-02

Baspris och basmånad – grunden för en korrekt indexreglering

När ett avtal ska indexregleras är baspris och basmånad helt avgörande för att resultatet ska bli rätt. Trots det är detta ett av de vanligaste områdena där det blir fel.  Baspriset är det pris som du och transportköparen kommer överens om vid avtalets start. Basmånaden är den månad vars indexvärde man utgår ifrån i beräkningen. Tillsammans utgör de startpunkten för hela avtalet. Om basmånad och baspris inte matchar går det inte längre att följa kostnadsutvecklingen rakt igenom avtalet. Ett vanligt misstag är att olika basmånader används för olika delar av avtalet, till exempel en basmånad för DMT och en annan för övriga kostnadsslag i index. Det skapar osäkerhet, olika logiker och gör det svårt att följa kostnadsförändringar på ett transparent sätt. Därför är det viktigt att allt utgår från samma månad När hela avtalet utgår från en och samma basmånad blir det tydligt hur kostnaderna förändras över tid och parterna kan dela risk på ett rättvist sätt. Det är först då index fungerar som tänkt: ett verktyg som följer kostnadsutvecklingen på rätt sätt. Avläsningen ska alltid göras mot basmånaden Det är viktigt att all avläsning av index sker mot basmånaden. Det är först när man jämför aktuell månad med basmånadens indexvärde som man får en korrekt bild av hur kostnaderna har förändrats sedan avtalets start. Om man istället skulle jämföra månad för månad riskerar man att få kedjeeffekter, olika procentsatser och en utveckling som inte speglar verkliga kostnadsförändringar.  Gör rätt från början  För att säkerställa en korrekt och enkel indexreglering, se till att: Baspris och basmånad sätts samtidigt Samma basmånad används för alla kostnadsslag Indexserie och DMT-modell är tydligt angivna i avtalet Avläsningen av index sker enligt den avtalade frekvensen (månadsvis, kvartalsvis eller annan överenskommelse) Prisjusteringen följer 100 % av index  All avläsning görs mot basmånaden, inte mot förra uppdateringen Med en tydlig startpunkt blir det också enklare att följa priset under avtalstiden och undvika missförstånd. Stöd i Avtalshjälpen I Avtalshjälpen finns exempel på hur du skriver in baspris, basmånad och indexreglering i ditt avtal. Där hittar du även exempel på formuleringar som hjälper dig när du tecknar avtal. Läs mer om avtalshjälpen  

Läs mer
top-40-hero.jpg.

FÖRETAGANDE 2025-12-11

Här är 2025 års Topp 40 under 40

Vi är stolta att presentera 2025 års Topp 40 under 40 – en hyllning till de unga förebilder som driver åkerinäringen framåt. Listan lyfter fram branschens mest inspirerande, engagerade och nyskapande talanger under 40 år. Här hittar du personer som med glädje, drivkraft och nytänkande bidrar till en starkare och mer hållbar åkerinäring. Upptäck årets stjärnor och låt dig inspireras av framtidens ledare och hjältar inom vår bransch!På förstaplats ser vi Emelie Jonsson, drift- och HR-ansvarig på ARJ Transport, som med starkt ledarskap och hållbarhetsfokus är en banbrytande kraft i åkerinäringen. På andraplats kommer Memelie Österlind, förare på Falkenklev Logistik, som med sitt engagemang och sin professionalism är en stark inspirationskälla för nästa generation chaufförer. Tredjeplatsen går till Victor Falkenklev, vd för Falkenklev Logistik i Malmö, som banar väg för elektrifieringen av tung trafik och framtidens klimatsmarta logistiklösningar. Här presenterar vi nu hela listan med 40 unga personer som redan idag gör skillnad för en av Sveriges viktigaste branscher och som formar morgondagens åkerinäring. 

Läs mer
iStock-1367091773.jpg.

FÖRETAGANDE 2025-12-12

Våra nätverk – här är frågorna som drivs just nu

Sveriges Åkeriföretags nätverk är en central del av organisationens arbete. Här samlas medlemsföretag med liknande verksamhet, utmaningar och mål för att utbyta erfarenheter, driva gemensamma frågor och bidra till utvecklingen av åkerinäringen. Just nu pågår ett omfattande arbete i flera nätverk med allt från regelutveckling och standardisering till effektivare transporter och klimatomställning. Nätverken fungerar som en direktkanal mellan medlemmarnas vardag och organisationens strategiska och näringspolitiska arbete. Genom referensgrupper, projekt och dialog med myndigheter och andra aktörer omsätts praktiska erfarenheter till konkret påverkan. Aktuellt från våra nätverk Bygg- och anläggningstransporter I nätverket för bygg- och anläggningstransporter ligger fokus på upphandling, vinterväghållning och standardisering. Ett viktigt pågående arbete är projekt för att testa potentialen med HCT-fordon i stadstrafik, med målet att effektivisera masstransporter och minska miljöpåverkan. Tillsammans med Trafikverket drivs även projektet - Möjligheter och utmaningar med masshanteringssystem, som handlar om effektivare arbetssätt och bättre logistik. Nätverket har dessutom en tydlig roll i BEAst och samverkar med Maskinentreprenörerna (ME) kring eldrift, fordonsdata och miljörapportering. Ett annat aktuellt fokus är uppstarten av regionala bärighetsråd med Trafikverket runt om i landet. Dispenstransporter, vägtransportledning och bärgning Detta nätverk arbetar brett med regelverk och processer som är avgörande för specialtransporter och trafiksäkerhet. Inom dispenstransporter ligger fokus på att skapa snabbare och mer enhetliga processer. Efter påverkansarbete från Sveriges Åkeriföretag har regeringen gett Trafikverket i uppdrag att utreda om myndigheten ska ta över hela eller delar av kommunernas dispensbeslut. När det gäller vägtransportledare driver nätverket frågan om en modernisering av ett regelverk som varit oförändrat i över 20 år. Förslag har lämnats till Transportstyrelsen, bland annat om gemensamma utbildningskrav, examination, tydligare språkkrav och modernare fordons- och utrustningskrav. Inom bärgningsområdet har fokus varit att modernisera regelverket för bärgningsmetoder. Tack vare Sveriges Åkeriföretags arbete har regeringen gett Transportstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag som möjliggör bärgning med dolly, höjer hastighetsgränsen vid bärgning och ger bärgningsfordon bättre tillgång till hela vägnätet. Nätverket driver även frågor om undantag för övervikt vid bärgning, kör- och vilotider samt tillämpningen av regler för TMA-fordon. Fjärr- och distribution I nätverket för fjärr och distribution är fokus just nu på infrastruktur och framkomlighet. Ett prioriterat arbete är att ta fram ett ramverk för hur last- och lossningsplatser samt rangeringsytor ska utformas och dimensioneras. Målet är att få in dessa frågor tydligare i kommunal och regional planering, bland annat genom ett eget avsnitt i SKR:s parkeringshandbok. Andra viktiga frågor är tillgång till rastplatser och platser för dygnsvila på det nationella vägnätet. Nätverket deltar i Trafikverkets pilotprojekt och samverkar med marknadsaktörer. Även HCT-fordon är en prioriterad fråga, där nätverket verkar för fler fordonskombinationer som stärker fjärr- och distributionstrafiken. Hållbarhetsnätverket Hållbarhetsnätverket samlar företag som vill ligga i framkant i klimatomställningen. Arbetet fokuserar på elektrifiering, fossilfria och teknikneutrala drivmedelsalternativ samt affärsutveckling kopplad till klimatmål och hållbar omställning. Nätverket fungerar som ett kunskapsnav för både tekniska lösningar och strategiska vägval. Lantbrukstransporter I nätverket för lantbrukstransporter samlas företag som arbetar med transporter till och från lantbruket, exempelvis spannmål, levande djur, livsmedel och maskiner. Här ligger fokus på rättvisa villkor, effektiv logistik och samverkan i hela livsmedelskedjan. Aktuella frågor är framkomlighet på det lågtrafikerade och enskilda vägnätet samt regelverk kring transporter av levande djur, där ett omfattande arbete pågår även på EU-nivå. Miljötransporter Miljötransportnätverket samlar företag inom avfallshantering och återvinning. Arbetet präglas av regelutveckling, digitalisering, produktansvar och farligt avfall. Det är ett remisstungt nätverk med många pågående uppdrag. Just nu ligger stort fokus på ett regeringsuppdrag om att förenkla regelverket för att minska företagens regelbörda, ett arbete som ska slutredovisas våren 2026. Nätverket arbetar även med trafiksäker insamling längs landsväg, komplettering av EU:s förpackningsförordning i svensk rätt samt frågor om samordnad insamling av olika avfallsfraktioner. I februari arrangeras även den årliga Renhållarträffen. Skogslogistik Skogsnätverket samlar företag verksamma inom skogsindustrins värdekedja. Fokus ligger på transporteffektivitet, dokumentation, kompetens och samarbete med skogsindustrin. En stor och aktuell fråga är införandet av affärssystemet VIOL 3, som skapat betydande utmaningar för transportföretagen, bland annat kopplat till betalningsflöden. Nätverket har varit delaktig i arbetet med en nationell plan för enskilda vägar tillsammans med bland annat Skogsindustrierna, LRF och REV. Nätverket är också aktiva i revideringen av Biometrias Transporthandledning som är en nationell standard för skogstransporter i Sverige. Transporthandledningen används som kvalitetsguide och avtalsunderlag för åkerier och chaufförer och används som bilaga i transportaffärer. De deltar även i ett nytt långsiktigt forsknings- och visionsprojekt – FESST, fossilfria, effektiva och säkra skogstransporter som ska peka ut riktningen för skogstransporter i framtiden. Tank- och bulktransporter I nätverket för tank och bulk ligger fokus på säkerhet, utbildning och tillämpning av regelverk för transporter med höga riskkrav. Aktuella frågor är säker lastning och lossning, fordonstekniska krav samt beredskapsplanering. Mot bakgrund av omvärldsläget och ett ökat fokus på totalförsvar arbetar nätverket även med frågor om transporter av drivmedel och petroleumprodukter samt tillgång till containrar och kritisk infrastruktur. Åkerihistoriska sällskapet Åkerihistoriska sällskapet skiljer sig från övriga nätverk men fyller en viktig roll genom att bevara och synliggöra åkerinäringens historia. Arbetet sker genom dokumentation, museiverksamheten i Örebro och fordonsgrupper runt om i landet – till stor del genom ideellt engagemang. Mer information om våra nätverk hittar du här

Läs mer