PODCAST
Vad är det som styr vinterväghållningen på svenska vägar – och varför blir utfallet ibland olika trots att regelverket sett likadant ut i många år? I det här avsnittet av SÅ-podden samtalar Peter Svensson, Sveriges Åkeriföretag, med Annika Canaki, avdelningschef på Trafikverket, och Ulric Långberg om vinterberedskap, kravställning och hur uppföljningen av entreprenörernas leverans kan bli tydligare.
Samtalet tar avstamp i branschens återkommande kritik och behovet av mer faktabaserad dialog. Trafikverket beskriver hur kriterier för friktion, plogning och efterkrav är uppbyggda, där fokus ligger på resultatet på vägytan medan metodvalet är en del av yrkesskickligheten. Samtidigt lyfts svårigheten i att följa upp en väderberoende och föränderlig tjänst.
Ett centralt tema är hur nya digitala verktyg stärker uppföljningen: väderstationer, GPS-spårning, saltdata, kamerabilder och fordonsdata som kan ge en samlad bild av friktionen via signaler från fordon på vägen. Tekniken används främst för analys och uppföljning, men kan även bli ett viktigt beslutsstöd för entreprenörerna.
Avsnittet berör också särskilt sårbara vägtyper, som 2+1-vägar och smala motorvägsavsnitt, där stopp snabbt får stora konsekvenser vintertid. Dessutom lyfts vikten av fungerande avvikelserapportering – vid akuta brister ska trafikanter ringa Trafikverkets trafikledningscentral för snabb åtgärd.
Avslutningsvis diskuteras behovet av fortsatt samverkan, rätt kompetens och attraktiva villkor för vinterväghållningens aktörer, samt Trafikverkets arbete med att se över ersättningsmodeller för att säkerställa att leveransen motsvarar det som är beställt.
Lyssna på avsnittet
Missa inte de senaste nyheterna kring Trafikverkets arbete för en effektivare vinterväghållning.
Aktuella nyheter
FÖRETAGANDE 2026-09-25
NLA årsmöte: Militär mobilitet börjar med civil mobilitetDen 24–25 september stod Norges Lastebileier-Forbund (NLF) värd för Nordic Logistics Associations (NLA) årsmöte i Oslo. Temat för årets möte var vägtransporternas roll i totalförsvaret och samhällets beredskap.
INFRASTRUKTUR 2026-09-11
När vägen hotas behövs en stark röstFör Stefan Berglund, ägare av Ransby Åkeri AB, är väg 62 mer än en transportled. Den är en förutsättning för att åkerinäringen, skogsindustrin och hela bygden längs Klarälven ska fungera. När erosionen nu hotar vägen har han engagerat sig för att få frågan högre upp på agendan. I det arbetet har Sveriges Åkeriföretag spelat en avgörande roll.Stefan har arbetat i transportbranschen större delen av sitt liv. I dag driver han Ransby Åkeri tillsammans med sin fru. Verksamheten består av två timmerbilar och en TMA-bil, och själv sitter han fortfarande ofta bakom ratten.Det innebär också att han kör väg 62 nästan varje dag. Under flera år har erosion längs Klarälven successivt ätit sig närmare vägbanan på vissa sträckor, vilket har väckt oro för både trafiksäkerheten och framkomligheten på den samhällsviktiga vägen.– Det syns till och med på vägräckena att det börjar rulla ut lite grann, säger Stefan.På flera platser längs Klarälven har erosionen börjat påverka vägen. För Stefan är det inte en teoretisk fråga om infrastruktur utan en verklighet som påverkar både säkerheten och möjligheten att bedriva verksamhet.– Det kan ju faktiskt bli så att man trillar i vattnet, fortsätter Stefan.Om vägen skulle rasa finns alternativa vägar, men de innebär långa omvägar med stora konsekvenser för transporterna i området.Från lokal oro till nationell frågaFrågan tog fart på allvar när Trafikverket presenterade läget kring väg 62 på en medlemssträff med Sveriges Åkeriföretag 2025. Där insåg många hur långt problemen hade gått utan att någon lösning kommit på plats.– Nästan ingen av våra medlemsföretag kände till omfattningen av problemet. Alla hade nog trott att det skulle lösa sig, säger Per Broholm, regionchef Väst på Sveriges Åkeriföretag.Sedan dess har organisationen arbetat för att samla företag, myndigheter, politiker och andra berörda aktörer kring samma budskap.Enligt Per har Sveriges Åkeriföretag haft en viktig roll i att lyfta vägfrågan och synliggöra vilka konsekvenser ett ras skulle få för näringslivet.
POLITIK 2026-09-22
Dieselpriset på rekordnivå i EU – svenska skattesänkningar upphörDieselpriset i EU har stigit till den högsta nivån sedan juni 2022. Samtidigt upphör de tillfälliga skattesänkningarna på diesel i Sverige under hösten. Någon förlängning har inte presenterats och är osannolik innan en ny regering tillträtt. Dieselpriset i EU högre än under 2022 Den 17 september låg det genomsnittliga dieselpriset i EU på 2,26 euro per liter, enligt IRU. Det är 38 procent högre än den 27 februari och över den tidigare högsta nivån från juni 2022. Högst är priset i Danmark och Nederländerna, med 2,62 euro per liter, följt av Tyskland med 2,50 euro. I Sverige låg dieselpriset vid samma tid på motsvarande cirka 1,98 euro. Bakom utvecklingen ligger bland annat begränsad raffinaderikapacitet och störningar i de internationella leveranserna av diesel. IRU bedömer att priserna kan ligga kvar på höga nivåer och uppmanar transportföretag att se över sin bränsleförsörjning och likviditet. Tillfälliga skattesänkningar upphör under hösten I Sverige har skatten på bensin och diesel sänkts tillfälligt i två steg under 2026. Under hösten löper dessa ut. Det innebär att energiskatten höjs med knappt 32 öre per liter den 1 oktober. Den 1 december löper även den mer omfattande sänkningen av koldioxidskatten, med 2,40 kronor per liter, ut. Någon förlängning av den generella skattesänkningen har hittills inte presenterats. Sverige styrs för närvarande av en övergångsregering som främst hanterar löpande och brådskande ärenden. Ställningstaganden om en eventuell förlängning av tillfälliga skattesänkningar och om den mer långsiktiga inriktningen för drivmedelspolitiken är därför inte att förvänta innan en ny regering tillträtt. Se över indexregleringen i era avtal För åkeriföretag innebär utvecklingen en risk för snabbt ökade drivmedelskostnader. Därför är det läge att se över hur förändrade kostnader hanteras i avtalen med kunderna. Med indexreglering kan förändrade kostnader för exempelvis drivmedel, löner och andra kostnadsposter regleras. Det minskar risken för att hela kostnadsökningen hamnar hos åkeriföretaget och skapar mer förutsägbara villkor för både transportör och transportköpare.