SÅ-Podden: Hållbarhetsnätverket & elektrifieringens vägval

Hur tar åkerinäringen nästa steg i omställningen – och vad krävs för att klara elektrifieringen i praktiken?

Lyssna på avsnittet

PODCAST

I det här avsnittet av SÅ-podden möts Fredrik Svensson, hållbarhetsansvarig på Sveriges Åkeriföretag, och Fredrik Öjdemark, vd för Närkefrakt och ordförande för hållbarhetsnätverket, i ett samtal om hur omställningen faktiskt går till ute i verkligheten.

Tillsammans lyfter de erfarenheter från företag i branschen, hur nätverket arbetar – och vilka politiska och praktiska pusselbitar som krävs för att åkerier ska kunna ta kloka steg mot fossilfria transporter.

Under avsnittet får du en genomgång av de insikter som kommit fram i nätverkets senaste möten och studiebesök, bland annat diskussionerna med Sveriges elnätsägare om kapacitet, laddinfrastruktur och hur planeringsprocessen kan bli både enklare och mer transparent. Du får också höra om vilka styrmedel som saknas idag, varför omställningen går långsamt – och hur rätt politiska beslut kan skapa bättre förutsättningar för hela branschen.

Samtalet tar också upp den ekonomiska verkligheten för åkerierna: när blir el lastbilar egentligen lönsamma, vilka risker måste man undvika, och hur planerar man för en fordonsflotta som ska hålla i fem till tio år? Dessutom delar Fredrik Öjdemark konkreta råd om hur man tar de första stegen – från att kartlägga sina transporter och effektbehov till att involvera både chaufförer, kunder och nätbolag.

Det här avsnittet är för dig som vill få en tydlig bild av var hållbarhetsfrågorna står just nu, hur elektrifieringen påverkar vardagen för åkerier, och vilka beslut som måste till för att omställningen ska accelerera.

Lyssna på avsnittet

Följ med i diskussionen om de viktigaste frågorna för åkerinäringen. Direkt från branschens egna experter.

Lyssna på avsnittet

Aktuella nyheter

apl-arbete-wiklunds.png.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-09-07

När eleverna lär sig – lär sig Wiklunds också

På Wiklunds Åkeri är APL mer än en väg in i transportbranschen. När unga elever kliver in på arbetsplatsen får de möjlighet att lära sig yrket i praktiken, men deras frågor och perspektiv kan också få erfarna medarbetare att se den egna verksamheten med nya ögon.Kompetensförsörjning är en av transportbranschens stora framtidsfrågor. För Wiklunds Åkeri handlar den både om att hitta rätt människor och om att utveckla den kompetens som redan finns i företaget.Att ta emot APL-elever är därför en del av ett långsiktigt arbete. Det ger unga möjlighet att möta branschen på riktigt och företaget möjlighet att tidigt lära känna framtidens medarbetare.Men lärandet går åt båda håll.Det är något Jonas Strandberg, som bland annat arbetar med APL och är avdelningschef för Logistikcenter NORD, ser som en viktig del av att ta emot elever.– Alla elever är olika och kommer till oss med olika erfarenheter, kunskaper och förutsättningar. Det ställer krav på oss som företag, men framför allt på den som är handledare. Samtidigt är handledarrollen utvecklande även för våra egna medarbetare, säger han.När någon frågar varförEn elev som är ny i verksamheten ser inte alltid saker på samma sätt som den som arbetat där länge. Frågor om sådant som blivit självklart för de erfarna kan därför bli värdefulla.– Unga människor kommer in med andra erfarenheter och perspektiv och ställer ibland frågor om sådant som vi själva tar för givet. Det är värdefullt, säger Jonas.När en medarbetare behöver förklara ett arbetssätt för någon som är helt ny tvingas man också själv fundera över varför man gör som man gör. Det kan skapa eftertanke och ibland leda till nya idéer.APL blir på så sätt ett lärande i två riktningar. Eleven får erfarenhet från arbetslivet, medan företaget får möjlighet att se sin egen verksamhet genom nya ögon.

Läs mer
SWE_TRUCKERS_PGM 901 - MASTER ID_20764550.00_17_06_11.Still017.png.

LAGAR & REGLER 2026-08-28

Undantag för virkestransporter förlängs efter stormen Johannes

Regeringen förlänger möjligheten för utländska transportföretag att utföra virkestransporter i Sverige efter stormen Johannes. Det tillfälliga undantaget, som skulle ha löpt ut i september, gäller nu till och med den 9 november 2026.Stormen Johannes fällde stora mängder skog i framför allt Dalarnas, Gävleborgs, Västerbottens och Västernorrlands län. För att snabbt kunna transportera bort det stormfällda virket infördes ett tillfälligt undantag som gör det möjligt för utländska transportföretag att komplettera den svenska transportkapaciteten.Undantaget gäller yrkesmässiga transporter av rundvirke från skogar som skadats av stormen och är begränsat till Dalarnas, Gävleborgs, Västerbottens och Västernorrlands län. Åkeriföretaget ska ha ett gemenskapstillstånd från ett annat EES-land och de fordon som används ska anmälas till Transportstyrelsen. Den som omfattas av undantaget under den aktuella perioden ska inte heller påföras sanktionsavgift för överträdelser av cabotagereglerna.Syftet med förlängningen är att upprätthålla en hög transportkapacitet så att så stora volymer stormfällt virke som möjligt kan tas om hand och risken för angrepp av skadeinsekter minskar.

Läs mer
iStock-613524392.jpg.

INFRASTRUKTUR 2026-09-14

Sveriges Åkeriföretags arbete gav resultat – omstridd begränsning tas bort

Efter flera års arbete har Sveriges Åkeriföretag fått igenom en viktig förändring för branschen. Från den 1 oktober 2026 ersätts den sista kvarvarande bruttoviktsbegränsningen mellan Botkyrka och Södertälje med ett omkörningsförbud. Beslutet är resultatet av ett långsiktigt påverkansarbete som stärker rättssäkerheten för åkeriföretag och förare, samtidigt som framkomligheten för blåljusfordon säkerställs.Bakgrunden är att Trafikverket Region Stockholm under 2021 och 2022 uppmärksammade problem med framkomligheten i vänster körfält på E18, E20 och E4 efter synpunkter från blåljuspersonal. För att skapa bättre framkomlighet infördes på flera platser bruttoviktsbegränsningar som hindrade tyngre fordon från att använda körfältet.Sveriges Åkeriföretag agerade tidigt i frågan och pekade i åtta remissvar på de problem som bruttoviktsbegränsningarna kunde medföra. Eftersom syftet var att styra trafikflödet snarare än att skydda vägarna från tunga laster ansåg organisationen att åtgärden skapade en onödig rättsosäkerhet för åkerinäringen.

Läs mer