PODCAST
Att planera för ägarskifte, generationsväxling eller företagsförsäljning är inte bara ett tidsmässigt beslut – det är ett strategiskt vägval som påverkar både företaget, medarbetarna och framtiden för verksamheten. I det här avsnittet av SÅ-podden träffar du våra värdar Sandra Popovic och Petra Eklund‑Ålström som tillsammans med gästen Gabriela Hedenskog tar med dig bakom kulisserna i ett verkligt åkericase.
Gabriela delar öppet hur ägarna flera år i förväg började planera för sin exit — de organiserade bolaget i dotterbolag, satte ägardirektiv, förberedde dokumentation – och till slut sålde när rätt läge infann sig. Genom konkreta exempel får du följa hur processen kan se ut från första tanke till sista underskrift.
Under samtalet går vi igenom viktiga frågor: Hur tidigt bör man börja planera? Vilka steg är viktigast för att bolaget ska vara attraktivt för köpare? Vilken roll spelar känslorna vid generationsbyte? Och hur säkerställer man värde, ordning och trygghet för medarbetare och kunder vid försäljningen?
Denna podd är särskilt relevant för dig som driver åkeriföretag och funderar på framtiden – men också för dig som är rådgivare, styrelseledamot eller på annat sätt involverad i ägarskiften. Ta chansen att få insikter om hur du ställer rätt frågor i god tid, skapar struktur och bygger företaget för nästa steg – vare sig det handlar om försäljning, överlåtelse eller fortsatt utveckling i annan form.
Lyssna och inspireras till att sätta ramen för en planerad, trygg och värdeskapande överlämning. För när du lämnar vid rätt tillfälle – lämnar du ett starkt företag, inte bara ett avslut.
Lyssna på avsnittet
Följ med i diskussionen om de viktigaste frågorna för åkerinäringen. Direkt från branschens egna experter.
Aktuella nyheter
HÅLLBARHET 2025-10-21
ETS 2 införs 2027 – nytt handelssystem för utsläpp inom transportsektornEU inför ett nytt system för handel med utsläppsrätter, EU ETS 2, som omfattar bland annat byggnader och vägtransporter. Syftet är att minska utsläppen av växthusgaser genom att sätta ett pris på koldioxid. Systemet träder i kraft 2027, och innebär att bränsleleverantörer måste köpa utsläppsrätter för de fossila utsläpp som deras bränsle ger upphov till. För åkeriföretag innebär det att kostnaderna för fossila drivmedel förväntas öka, eftersom kostnaden för utsläppsrätterna förs vidare i priset på diesel. Under de tre första åren införs ett mjukt pristak för att undvika alltför stora prisökningar. Enligt uppskattningar från bland andra Drivkraft Sverige kan ETS 2 innebära en höjning av dieselpriset med cirka 1-2 kronor under 2027.Antalet utsläppsrätter inom ETS 2 kommer att minska successivt för att driva på utsläppsminskningar över tid. Samtidigt gäller det nuvarande pristaket bara fram till slutet av 2029. När det tas bort och tillgången på utsläppsrätter minskar, kan det leda till ytterligare prisökningar på fossila bränslen från 2030. Vårt perspektiv Sveriges Åkeriföretag anser att ett miljöstyrande system som ETS 2 i grunden är ett mer konkurrensneutralt verktyg för att minska utsläpp än nationella skatter, eftersom det gäller alla medlemsstater inom EU. Samtidigt är det viktigt att reformen inte försämrar svenska åkeriers konkurrenskraft gentemot transportörer i andra länder.Vi betonar därför att intäkterna från ETS 2 måste återinvesteras i åtgärder som underlättar omställningen för transportnäringen, till exempel genom satsningar på infrastruktur för fossilfria drivmedel, laddning och biobränslen.
DRIVMEDEL 2025-10-21
Ny SNS-rapport: Högre bränslepriser har gjort åkerinäringen mer produktivEn ny forskningsrapport från SNS – Studieförbundet Näringsliv och Samhälle visar att klimatpolitiska styrmedel och stigande bränslepriser har lett till att svensk åkerinäring blivit mer produktiv samtidigt som de fossila utsläppen minskat. Rapporten Klimatpolitik och effektivitet – lärdomar från åkerinäringen bygger på omfattande data över svenska åkeriföretag mellan 2007 och 2020. Forskarna från Handelshögskolan i Stockholm har undersökt hur klimatpolitiska styrmedel, som högre bränsleskatter och reduktionsplikt, påverkat effektivitet och fossila utsläpp i branschen. Resultaten i korthet Stigande drivmedelskostnader har gett starka incitament till effektivisering. Många åkeriföretag har optimerat körsträckor, förbättrat fyllnadsgrad och förnyat fordonsflottan, vilket sammantaget gjort branschen mer produktiv och samtidigt minskat utsläppen. Det har även lett till en ökad konsolidering i branschen och en omstrukturering av åkeriernas fordonsflottor. Rapporten visar att företagens produktivitet ökade markant samtidigt som koldioxidintensiteten minskade med omkring 23 procent. De totala utsläppen sjönk med cirka 5 procent, trots ökade transportvolymer. De större åkeriföretagen har gått i spetsen för omställningen med omkring 37 procent högre produktivitet och 30 procent lägre koldioxidintensitet. De mindre företagen har påverkats i mindre grad men successivt följt efter i samma riktning. Författarnas policyförslag: Ökad förutsägbarhet: Klimatpolitiken måste vara långsiktig och stabil för att stimulera investeringar. Bibehåll kostnadsincitament: Vare sig via skatter eller reduktionsplikt måste bränslekostnaden fortsatt spegla utsläpp. Värna konsolidering: Strukturförändringar mot effektivare aktörer kan stärka både produktiviteten och minska koldioxidutsläppen. Stöd till teknikneutral effektivisering: Effektivitetsvinster bör uppmuntras oavsett om de sker via logistik eller ny teknik. Förbered för EU ETS2: Framtida kostnadsökningar i EU:s klimatpolitik kräver att svenska åkerier anpassar sig i tid.
LAGAR & REGLER 2025-10-28
Transportstyrelsen återför ärendet om miljözon klass 3 till länsstyrelsenTransportstyrelsen har underkänt Länsstyrelsen i Stockholms beslut att upphäva miljözon klass 3 i delar av Stockholms innerstad, och skickar nu tillbaka ärendet för fortsatt handläggning. Beslutet kom den 23 oktober och innebär att stadens tidigare utredning bedöms som tillräcklig. Miljözonen, som enligt plan skulle införas den 31 december 2024, är fortsatt pausad tills vidare. Syftet med miljözonen är att förbättra luftkvaliteten i området, men förslaget har väckt starka reaktioner från transport- och näringslivsaktörer som varnat för negativa konsekvenser för framkomlighet, leveranser och tillgänglighet. Två parallella rättsprocesser pågår kring miljözonen. Den första gäller kommunfullmäktiges beslut från maj 2024, som nu har fastställts av kammarrätten. Den andra gäller stadens lokala trafikföreskrift, som först upphävdes av länsstyrelsen men nu ska prövas på nytt efter Transportstyrelsens beslut. Sveriges Åkeriföretag har kontinuerliga diskussioner med Stockholm Stad och är i hög grad involverad i utvecklingen kring miljözonen.