Förnybara drivmedel i praktiken – HVO100, biogas och vägen framåt

Lyssna på avsnittet

PODCAST

Hur ska åkerier tänka när kunder efterfrågar fossilfria transporter – och vad är egentligen skillnaden mellan HVO100, biodiesel och biogas? I det här avsnittet av SÅ-podden möter Fredrik Svensson, Hållbarhetsansvarig på SÅ, Daniel Granqvist från Preem för ett tydligt och handfast samtal om förnybara alternativ för tunga transporter.

Daniel förklarar vad HVO100 är, hur den skiljer sig från biodiesel och varför HVO blivit det mest använda förnybara drivmedlet i svensk åkerinäring. Vi går igenom märkningen XTL, hur produkten fungerar i dagens motorer och varför den är så enkel att växla mellan jämfört med andra biodrivmedel.

Samtalet tar också upp Preem Redefine HVO100 – Sveriges första svanenmärkta HVO – och vad märkningen innebär för råvaror, spårbarhet och hållbarhet. Dessutom får vi en uppdatering om tillgång, produktion och hur branschens efterfrågan driver nya investeringar.

Biogasens utveckling och roll i omställningen diskuteras också, liksom hur Preems samarbeten gör det möjligt att samla flera drivmedel på ett och samma tankkort.

Avsnittet ger en klar bild av vilka lösningar som finns idag, hur de kan kombineras och vilka frågor ett åkeri bör ställa när man vill minska sina utsläpp – stegvis och smart.

Lyssna på avsnittet

Följ med i diskussionen om de viktigaste frågorna för åkerinäringen. Direkt från branschens egna experter.

Lyssna på avsnittet

Aktuella nyheter

lastbil-rondell.jpg.

PRESSMEDDELANDEN 2025-12-22

Svensk åkerinärings påverkan gav resultat – tunga lastbilar undantas i nytt EU-förslag

EU-kommissionens nya Automotive Package innebär en tydlig framgång för svensk åkerinäring: tunga lastbilar undantas helt från de tidigare diskuterade tvingande inköpskraven på utsläppsfria fordon. Beskedet kommer efter en av branschens största mobiliseringar på senare år.Stor uppslutning – framförallt i SverigeSveriges Åkeriföretag drev under hösten, med Nordic Logistics Association (NLA) och med IRU som koordinerande organisation, en europeisk kampanj inklusive namninsamling, för att stoppa det ursprungliga förslaget om tvingande inköpskrav.Uppslutningen blev mycket stor i EU och särskilt i Sverige. Svenska åkeriföretag stod för den tredje största andelen underskrifter i hela EU, trots landets storlek.Parallellt med aktiv påverkan i Bryssel genom IRU och NLA, uppmanade Sveriges Åkeriföretag den svenska regeringen att säga nej till tvingande inköpskrav inför Transportministerrådets möte i december.Tydligt budskap: Omställning kräver möjliggörande åtgärder, inte tvångBudskapet från branschen var tydligt: att införa obligatoriska inköpskvoter skulle slå hårt mot åkeriföretag och riskera att försämra konkurrenskraften, samtidigt som omställningen kräver sunda förutsättningar som kan fungera i praktiken.Branschen visar starkt stöd för klimatmålen, men har betonat att omställningen måste bygga på möjliggörande förutsättningar och stödåtgärder, inte tvång. Tvångsåtgärder är orimliga när företagen inte har kunder som är beredda att betala för de stora investeringar som skulle krävas. Sådana krav skulle riskera att skapa ekonomisk osäkerhet och försvåra omställningen.I stället efterfrågar åkerinäringen fortsatt en snabb utbyggnad av laddinfrastruktur och elnätskapacitet, långsiktiga och förutsägbara incitament som gör investeringar möjliga, marknadsmässiga villkor för att bära kostnaderna samt teknikneutralitet så att företagen kan välja de lösningar som fungerar bäst för deras transportuppdrag.EU-kommissionen: Tunga lastbilar undantasKommissionen slår nu fast att tunga lastbilar inte inkluderas i förslaget – med hänvisning till bristande infrastruktur, behovet av långsiktighet och att undvika administrativa bördor. De nya kraven riktas därför endast mot personbilar och lätta transportfordon hos stora företag. Stora företag definieras enligt EU:s regler och är företag som uppfyller minst två av följande kriterier: 20 miljoner euro i balansomslutning, 40 miljoner euro i omsättning eller i genomsnitt 250 anställda. I förslaget börjar de nya kraven att gälla från 2030 och innebär att medlemsländerna ska säkerställa att en viss andel av nya företagsbilar och skåpbilar som registreras i landet är noll- eller lågemissionsfordon, samtidigt som länderna ges stor flexibilitet att själva välja vilka styrmedel och åtgärder som bäst lämpar sig för att nå målen.En seger – men fortsatt vaksamhet behövsKommissionen öppnar samtidigt för att frågan kan återkomma i kommande översyner av CO₂-regler och AFIR.

Läs mer
hallbarhetskonferens.jpg.

HÅLLBARHET 2025-12-04

Fordonsindustrins framtidsprognos för elektrifieringen revideras

Mobility Sweden, fordonstillverkarnas branschorganisation, har presenterat en uppdaterad prognos för elektrifieringen av transportsektorn fram till 2030. Den visar på en lägre takt för elektrifieringen än vad myndigheterna tidigare räknat med. Det innebär att Sverige riskerar att missa etappmålet för inrikestransporter och ESR-målet med större marginal än tidigare beräknat.Prognoserna omfattar personbilar, lätta lastbilar och tunga lastbilar, och samtliga kurvor pekar på att elektrifieringen går långsammare än väntat. Analysen visar att den förväntade utvecklingen av elfordon inte räcker för att nå vare sig Sveriges etappmål för inrikes transporter eller ESR-målet. Samtidigt riskerar flera fordonstillverkare att missa EU:s CO₂-krav.För tunga lastbilar är fordonsindustrins nya prognos avsevärt lägre än dess tidigare bedömning. Tillgången av ellastbilar utgör ingen begränsning idag, utan fordon finns för de flesta transportuppdrag för lokal och regional trafik.Att elektrifieringen av de kommersiella transporterna har bromsat in beror främst på regeringens beslut att sänka dieselskatten till EU miniminivå under året. De styrmedel som finns för att täcka merkostnaden för ellastbilar och stödja utbyggnaden av laddinfrastruktur har inte varit tillräckliga, och det saknas efterfrågan på fossilfria transporter som idag är dyrare än de fossila.Sveriges Åkeriföretags förslag för att vända utvecklingenFör att vägtransportsektorn ska kunna ställa om krävs ytterligare politiska åtgärder och mer kraftfulla incitament. Klimatpremien, med stöd för inköp av tunga elfordon, borde förstärkas och gälla över fler år. Transportköpare behöver få ekonomiska incitament att välja och betala för utsläppsfria alternativ, till exempel genom en tillfällig kompensation för den högre kostnaden via skattesystemet.  Skatten på ladd-el borde reduceras till nära noll och kraven på offentlig sektors upphandling av utsläppseffektiva transportlösningar borde skärpas där det är relevant. Samtidigt behöver infrastrukturpolitiken bli mer resolut, med snabbspår för elnätsanslutningar, förutsägbara tariffer och tydligt utpekade högeffektkorridorer längs de viktigaste transportstråken. Åkerinäringen är redo att ta ansvar men omställningen förutsätter att kommersiella, politiska och praktiska förutsättningar finns på plats.  Mer information om Mobility Swedens nya prognos

Läs mer
iStock-1413625824.jpg.

VÄGUNDERHÅLL 2025-12-19

Sveriges Åkeriföretag välkomnar satsningen i nationell plan

Sveriges Åkeriföretag välkomnar förslaget till nationell plan för transportinfrastrukturen 2026–2037 och tillstyrker planens huvudsakliga inriktning i det remissvar vi nu har lämnat in. Den historiskt stora satsningen på drift, underhåll och bärighet är ett viktigt och efterlängtat steg som stärker förutsättningarna för säkra, effektiva och hållbara godstransporter i hela landet.

Läs mer