Välkommet regeringsuppdrag: Fokus på bättre vägar och effektivare långväga godstransporter

Regeringen har gett Trafikverket och Trafikanalys tre nya uppdrag med syftet att skapa ett mer effektivt, sammanhängande och konkurrenskraftigt transportsystem för näringslivet

2025-05-14

INFRASTRUKTUR

Regeringen har gett Trafikverket och Trafikanalys tre nya uppdrag med syftet att skapa ett mer effektivt, sammanhängande och konkurrenskraftigt transportsystem för näringslivet. För åkerinäringen är två av uppdragen särskilt intressanta: kartläggningen av bärighetsbrister i det icke-statliga vägnätet, och den nya handlingsplanen för långväga godstransporter.

Idag är cirka 45 procent av det statliga vägnätet klassat som bärighetsklass 4 (BK4), vilket möjliggör tyngre och mer effektiva transporter. Men transportkedjorna är inte starkare än sin svagaste länk och ofta startar och slutar tunga transporter på kommunala eller enskilda vägar som inte alltid är dimensionerade för dagens eller morgondagens transportbehov.

Därför är det mycket positivt att regeringen nu uppdrar åt Trafikverket att identifiera behov av bärighetshöjande åtgärder även i det icke-statliga allmänna vägnätet. Uppdraget ska ske i nära dialog med kommuner, väghållare och näringslivet.

– Det är mycket glädjande att regeringen ger Trafikverket i uppdrag att kartlägga behovet av bärighetshöjande åtgärder i det icke-statliga vägnätet. Vi har länge lyft behovet av ökad transporteffektivitet och ett utökat vägnät för att möjliggöra tyngre och längre, mer hållbara transporter. 

– Det är särskilt positivt att uppdraget ska genomföras i dialog med näringslivet, en viktig förutsättning för att identifiera rätt stråk och åtgärder utifrån faktiska godsflöden.
Vi ser fram emot att bidra med åkerinäringens perspektiv och konkreta inspel kring vilka delar av vägnätet som är mest angelägna att förstärka för att skapa sammanhängande och funktionella stråk för längre och tyngre fordon. Detta kommer ge stor nytta för både näringsliv, totalförsvar och samhällsekonomi.

Profilbild Peter Svensson.
Peter Svensson

Ansvarig för Teknik och Infrastruktur, Sveriges Åkeriföretag

Handlingsplan ska stärka långväga transporter

Utöver vägnätsuppdraget har Trafikverket även fått i uppdrag att ta fram en trafikslagsövergripande handlingsplan för långväga godstransporter med fokus på transporter som går över läns- och nationsgränser. Målet är att förbättra transportflöden och tillgänglighet genom kortare handläggningstider, bättre kapacitet och mer pålitliga transporttider.

Handlingsplanen ska presenteras senast den 1 december 2025, och följas av konkreta åtgärder fram till 2028.

Sammantaget är detta steg i rätt riktning för att möjliggöra effektiva och hållbara godstransporter i hela landet, där vägtransporternas roll som ryggrad i svensk logistik får ökad uppmärksamhet.

Mer information om uppdragen hittar du här:

 

www.regeringen.se

 

 

Aktuella nyheter

lastbil-rondell.jpg.

LAGAR & REGLER 2026-10-27

Ökat politiskt tryck på att skjuta upp ETS2 – ännu inga nya beslut

Flera EU-länder vill skjuta upp eller förändra det nya utsläppshandelssystemet ETS2, som ska omfatta bland annat vägtransporter. Frågan har fått ökad politisk uppmärksamhet och även inom Europaparlamentet höjs röster för förändringar. Samtidigt finns ett fortsatt stöd för systemet och något beslut om ytterligare uppskjutande har inte fattats. Enligt nuvarande tidplan ska ETS2 börja tillämpas fullt ut 2028.ETS2 är EU:s nya system för handel med utsläppsrätter för bland annat vägtransporter, uppvärmning av byggnader och vissa mindre industrisektorer. Systemet innebär att leverantörer av fossila drivmedel måste köpa utsläppsrätter för de koldioxidutsläpp som drivmedlen ger upphov till. Kostnaden väntas föras vidare till kunderna genom högre drivmedelspriser.Systemet skulle ursprungligen införas 2027, men starten har redan skjutits upp till 2028. Under hösten har diskussionen om ytterligare förändringar intensifierats, framför allt mot bakgrund av oro för stigande energi- och drivmedelskostnader.Flera medlemsländer vill se förändringarVid Europeiska rådets möte den 15–16 oktober drev bland andra Polen och Italien frågan om att skjuta upp ETS2. Även Tjeckien, Ungern, Slovakien och Grekland har uttryckt stöd för ett senare införande, medan Estland vill avskaffa systemet helt.Länderna pekar framför allt på risken för högre kostnader för hushåll och företag. Förespråkarna för ett uppskjutande menar att mer tid skulle ge bättre förutsättningar för investeringar i fossilfria alternativ och för stödåtgärder som kan mildra de ekonomiska konsekvenserna.Samtidigt motsätter sig flera medlemsländer, däribland Sverige, Danmark och Finland, ytterligare förseningar. De framhåller betydelsen av långsiktiga och förutsägbara spelregler för klimatomställningen och företagens investeringar.EU:s stats- och regeringschefer enades inte om något nytt uppskjutande vid oktobermötet. Däremot uppmanades EU-kommissionen att uppdatera sin analys av konsekvenserna av ETS2 och de åtgärder som ska motverka alltför stora prisökningar.Delade meningar i EuropaparlamentetÄven inom Europaparlamentet finns olika uppfattningar om ETS2:s framtid.Företrädare för den konservativa partigruppen EPP har efterfrågat förändringar av systemet, och flera nationella delegationer inom gruppen vill gå längre och avskaffa ETS2. Samtidigt finns ett fortsatt stöd för att behålla systemet inom bland annat Socialdemokraterna, De gröna och den liberala partigruppen Renew.Den 22 oktober röstade Europaparlamentet för att skjuta upp vissa krav i EU metanlagstiftning med tre år, i stället för det år som kommissionen föreslagit. Omröstningen visar att det finns politiskt stöd för att senarelägga vissa klimatrelaterade regler, men den gäller en annan lagstiftning och innebär inte någon förändring av ETS2.Trots det ökade politiska trycket finns ännu inget beslut om att skjuta upp ETS2 ytterligare. Enligt nuvarande regler ska systemet börja tillämpas fullt ut 2028, medan auktioneringen av utsläppsrätter planeras att inledas under 2027. Det återstår att se om de pågående diskussionerna leder till några förändringar.Vad innebär ETS2 för åkeriföretagen?För åkerinäringen är ETS2 framför allt en fråga om framtida drivmedelskostnader. Systemet innebär inte att åkeriföretagen själva ska köpa utsläppsrätter. Skyldigheten ligger i stället hos drivmedelsleverantörerna, som förväntas föra kostnaden vidare genom drivmedelspriserna.Hur stor påverkan blir beror bland annat på priset på utsläppsrätter och hur kostnaderna förs vidare till marknaden.För dig som åkeriföretagare innebär det ytterligare en faktor att ta hänsyn till i långsiktiga affärsavtal, transportpriser och investeringsbeslut.Nuvarande tidplan ligger fastEU har också beslutat om förändringar i systemets marknadsstabilitetsreserv för att minska risken för kraftiga prisökningar på utsläppsrätter.Diskussionerna om ETS2 väntas fortsätta inom EU institutioner. Vi följer utvecklingen och dess möjliga konsekvenser för åkerinäringens kostnader, konkurrenskraft och klimatomställning.

Läs mer
COLOURBOX24924100.jpg.

DRIVMEDEL 2026-11-09

Fem saker åkeriföretag bör tänka på när drivmedelsskatten höjs

Den tillfälliga skattesänkningen på bensin och diesel upphör 1 december, vilket innebär högre drivmedelskostnader för många åkeriföretag. För åkerinäringen, där bränslet ofta är en av de största kostnadsposterna, är det viktigt att vara förberedd när skatten återgår till tidigare nivåer. Ulric Långberg, branschdirektör och chef för bransch- och policyavdelningen på Sveriges Åkeriföretag, lyfter fram fem viktiga områden som företag bör se över redan nu.1. Säkerställ följsamhet för bränslekostnader i avtalenFöretag bör se över sina kundavtal och säkerställa att ökade bränslekostnader kan regleras löpande. En månadsvis justering av bränslekostnaderna kan minska risken för att åkeriet själv får bära hela kostnadsökningen.2. Kontrollera att bränsleklausuler och DMT är korrekt utformadeBränsleklausuler och drivmedelstillägg (DMT) behöver vara anpassade efter dagens kostnadsläge och de aktuella avtalen. Om modellerna inte är uppdaterade riskerar företaget att inte få full kompensation för ökade drivmedelskostnader.3. Ta dialogen med kunden i tidFör företag som saknar särskilda mekanismer för att justera bränslekostnader i avtalen är det viktigt att ta en dialog med kunderna. När förutsättningarna förändras behöver även ersättningsnivåerna diskuteras för att affären ska vara hållbar för båda parter.4. Jobba aktivt med bränslebesparingarNär kostnaderna ökar blir varje sparad liter viktigare. Genom att minska tomkörning, planera körningarna effektivt och undvika onödiga hastighetsöverträdelser kan företaget minska sin bränsleförbrukning och därmed mildra effekten av de högre skatterna.5. Se över inköpsavtalen för drivmedelDet kan också vara läge att granska befintliga drivmedelsavtal. I vissa fall finns möjlighet att omförhandla villkor eller hitta en leverantör som erbjuder bättre priser och villkor än dagens avtal. Som medlem får du rabatt på drivmedelspriset hos vår samarbetspartner Preem.Viktigt att agera i god tidFör många åkeriföretag kommer skattehöjningen att märkas direkt i resultaträkningen. Genom att se över avtal, drivmedelstillägg och interna rutiner redan nu går det att minska effekten och skapa bättre förutsättningar för lönsamhet även när drivmedelskostnaderna stiger.

Läs mer
FT_ny_ljus.jpg.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-11-06

Investera i kunskap och stärk konkurrenskraften

Kunskap är en av åkeriföretagets viktigaste konkurrensfördelar. Med ett omfattande utbildningsutbud hjälper Sveriges Åkeriföretag dig att möta lagkrav, utveckla verksamheten och stå starkare inför framtiden.Utbildningarna är framtagna specifikt för åkerinäringens behov och omfattar allt från YKB, ADR och kör- och vilotider till transportekonomi, transportledning, styrelsearbete och det nya Företagsledarprogrammet. Kurserna erbjuds både som öppna utbildningar och företagsanpassade upplägg, med möjlighet att delta fysiskt eller digitalt. Som medlem får du dessutom medlemsrabatt på utbildningarna.För dig som medlem innebär utbildningarna inte bara att lagkrav kan uppfyllas på ett enklare sätt. De bidrar också till ökad trafiksäkerhet, starkare ledarskap, bättre affärsmässighet och ökad konkurrenskraft.

Läs mer