2025-05-14
INFRASTRUKTUR
Regeringen har gett Trafikverket och Trafikanalys tre nya uppdrag med syftet att skapa ett mer effektivt, sammanhängande och konkurrenskraftigt transportsystem för näringslivet. För åkerinäringen är två av uppdragen särskilt intressanta: kartläggningen av bärighetsbrister i det icke-statliga vägnätet, och den nya handlingsplanen för långväga godstransporter.
Idag är cirka 45 procent av det statliga vägnätet klassat som bärighetsklass 4 (BK4), vilket möjliggör tyngre och mer effektiva transporter. Men transportkedjorna är inte starkare än sin svagaste länk och ofta startar och slutar tunga transporter på kommunala eller enskilda vägar som inte alltid är dimensionerade för dagens eller morgondagens transportbehov.
Därför är det mycket positivt att regeringen nu uppdrar åt Trafikverket att identifiera behov av bärighetshöjande åtgärder även i det icke-statliga allmänna vägnätet. Uppdraget ska ske i nära dialog med kommuner, väghållare och näringslivet.
– Det är mycket glädjande att regeringen ger Trafikverket i uppdrag att kartlägga behovet av bärighetshöjande åtgärder i det icke-statliga vägnätet. Vi har länge lyft behovet av ökad transporteffektivitet och ett utökat vägnät för att möjliggöra tyngre och längre, mer hållbara transporter.
– Det är särskilt positivt att uppdraget ska genomföras i dialog med näringslivet, en viktig förutsättning för att identifiera rätt stråk och åtgärder utifrån faktiska godsflöden.
Vi ser fram emot att bidra med åkerinäringens perspektiv och konkreta inspel kring vilka delar av vägnätet som är mest angelägna att förstärka för att skapa sammanhängande och funktionella stråk för längre och tyngre fordon. Detta kommer ge stor nytta för både näringsliv, totalförsvar och samhällsekonomi.
Handlingsplan ska stärka långväga transporter
Utöver vägnätsuppdraget har Trafikverket även fått i uppdrag att ta fram en trafikslagsövergripande handlingsplan för långväga godstransporter med fokus på transporter som går över läns- och nationsgränser. Målet är att förbättra transportflöden och tillgänglighet genom kortare handläggningstider, bättre kapacitet och mer pålitliga transporttider.
Handlingsplanen ska presenteras senast den 1 december 2025, och följas av konkreta åtgärder fram till 2028.
Sammantaget är detta steg i rätt riktning för att möjliggöra effektiva och hållbara godstransporter i hela landet, där vägtransporternas roll som ryggrad i svensk logistik får ökad uppmärksamhet.
Aktuella nyheter
HÅLLBARHET 2026-02-02
Klimatmål till 2030: Viktigt med långsiktighet och tydliga signaler för transportsektornVi har svarat på Miljömålsberedningens betänkande ”Sveriges nationella klimatmål – uppdaterat etappmål till 2030”. I remissvaret betonar vi vikten av långsiktighet, tydlighet och bred politisk förankring för att skapa stabila villkor för de investeringar som krävs för att minska utsläppen från transportsektorn. Miljömålsberedningen har haft i uppdrag att se över Sveriges nationella klimatmål och föreslå en uppdaterad målstruktur till 2030, bland annat för att bättre anpassa målen till EU:s klimatregelverk. Långsiktighet avgörande för investeringar i omställningen I remissvaret delar vi Miljömålsberedningens bedömning om att klimatarbetet måste präglas av långsiktighet, kontinuitet, tydlighet och transparens. För åkeriföretag som ska fatta beslut om investeringar i exempelvis elektrifiering, fossilfria drivmedel och energieffektivisering är det avgörande att politiska mål och styrmedel ger tydliga signaler över tid. Vi understryker också att transportsektorns omställning är central för att Sverige ska nå sina klimatåtaganden, och att det krävs en kombination av styrmedel, både nationellt och på EU-nivå, för att omställningen ska kunna ske i den takt som krävs. 2030-målet för inrikes transporter behöver följas av stärkt styrning VI instämmer i att målet för inrikes transporter till 2030 haft en tydlig styrande effekt, och vi ser positivt på att målet kvarstår. Samtidigt konstaterar vi att dagens styrning inte är tillräcklig för att målet ska nås. Vi delar också Miljömålsberedningens bedömning att det behövs tydliga politiska signaler för transportsektorns omställning även efter 2030. Om nya mål eller indikatorer tas fram bör de utformas teknikneutralt och ta hänsyn till transportsektorns skilda förutsättningar. Avgörande är att styrmedlen blir mer ändamålsenliga, långsiktiga och förutsägbara, särskilt sådana som sänker omställningskostnaderna för godstransporter och stärker företagens förutsättningar för investeringar. Läs remissvaret i sin helhet här
LAGAR & REGLER 2026-01-30
Transportstyrelsen föreslår ny trafikregleringsmodell för automatiserade fordonDen tekniska utvecklingen inom området går snabbt framåt. System och fordon är redo för marknadsintroduktion.Transportstyrelsen har presenterat rapporten ”Förslag till en nationell trafikregleringsmodell för att möjliggöra en säker användning av automatiserade fordon” (TSV 2025-12812). Budskapet är tydligt: tekniken och EU:s typgodkännanden finns redan – men Sverige saknar de trafikregler och ansvarsbestämmelser som gör att fordonen kan användas i praktiken på våra vägar.Rapporten visar hur länder som Frankrike, Tyskland och Storbritannien redan har infört regelverk som tydliggör ansvar mellan förare, operatör och system och möjliggör reguljär drift av helautomatiserade fordon. Särskilt lyfts den franska ARTS-modellen fram, där automatiserad trafik ses som ett helt system av fordon, drift, övervakning och infrastruktur.Den stora bromsklossen i Sverige är enligt Transportstyrelsen avsaknaden av tydliga ansvarsregler. Utan detta blir det svårt att införa nya affärsmodeller, kommersiella tjänster och skapa rättssäkerhet kring användningen.För åkeriföretagande och godstransporter är frågan central. Automatiserade fordon kan bidra till ökad trafiksäkerhet, effektivitet och möta bristen på yrkesförare – men då krävs att regelverket kommer på plats. Sveriges Åkeriföretag följer frågan nära och bidrar med branschkunskap och praktiska inspel i det fortsatta arbetet.Samtidigt visar erfarenheter från andra regelområden att när Sverige väl beslutar om reglering kan utvecklingen gå snabbt. Du kan läsa mer på följande sida
KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-01-26
Stipendium för kompetensutvecklingCeve Byströms Jubileumsfond ger medlemmar i Sveriges Åkeriföretag möjlighet att söka stipendium för särskild utbildning och vidareutbildning inom åkerinäringens viktigaste utvecklingsområden. Stipendiet är ett utmärkt stöd för dig som vill investera i din kompetens, exempelvis genom att gå företagsledarutbildningen.Sveriges åkeriföretags Företagsledarutbildning ligger väl i linje med fondens ändamål och branschens fokusområden på affärsutveckling, affärsmannaskap, hållbarhet och kompetensförsörjning. Utbildningen ger dig som företagare eller ledare konkreta verktyg för att utveckla ditt företag, stärka lönsamheten och möta framtidens krav.Stipendiet delas ut till fysiska personer och uppgår till 25.000 kronor. För att ansökan ska kunna behandlas krävs betalningsbevis för utbildningen. Utbetalningen sker efter genomförd utbildning och utfärdat certifikat. Ansökningar behandlas löpande i den ordning de kommer in, så vänta inte med att skicka in din ansökan.