2025-05-14
INFRASTRUKTUR
Regeringen har gett Trafikverket och Trafikanalys tre nya uppdrag med syftet att skapa ett mer effektivt, sammanhängande och konkurrenskraftigt transportsystem för näringslivet. För åkerinäringen är två av uppdragen särskilt intressanta: kartläggningen av bärighetsbrister i det icke-statliga vägnätet, och den nya handlingsplanen för långväga godstransporter.
Idag är cirka 45 procent av det statliga vägnätet klassat som bärighetsklass 4 (BK4), vilket möjliggör tyngre och mer effektiva transporter. Men transportkedjorna är inte starkare än sin svagaste länk och ofta startar och slutar tunga transporter på kommunala eller enskilda vägar som inte alltid är dimensionerade för dagens eller morgondagens transportbehov.
Därför är det mycket positivt att regeringen nu uppdrar åt Trafikverket att identifiera behov av bärighetshöjande åtgärder även i det icke-statliga allmänna vägnätet. Uppdraget ska ske i nära dialog med kommuner, väghållare och näringslivet.
– Det är mycket glädjande att regeringen ger Trafikverket i uppdrag att kartlägga behovet av bärighetshöjande åtgärder i det icke-statliga vägnätet. Vi har länge lyft behovet av ökad transporteffektivitet och ett utökat vägnät för att möjliggöra tyngre och längre, mer hållbara transporter.
– Det är särskilt positivt att uppdraget ska genomföras i dialog med näringslivet, en viktig förutsättning för att identifiera rätt stråk och åtgärder utifrån faktiska godsflöden.
Vi ser fram emot att bidra med åkerinäringens perspektiv och konkreta inspel kring vilka delar av vägnätet som är mest angelägna att förstärka för att skapa sammanhängande och funktionella stråk för längre och tyngre fordon. Detta kommer ge stor nytta för både näringsliv, totalförsvar och samhällsekonomi.
Handlingsplan ska stärka långväga transporter
Utöver vägnätsuppdraget har Trafikverket även fått i uppdrag att ta fram en trafikslagsövergripande handlingsplan för långväga godstransporter med fokus på transporter som går över läns- och nationsgränser. Målet är att förbättra transportflöden och tillgänglighet genom kortare handläggningstider, bättre kapacitet och mer pålitliga transporttider.
Handlingsplanen ska presenteras senast den 1 december 2025, och följas av konkreta åtgärder fram till 2028.
Sammantaget är detta steg i rätt riktning för att möjliggöra effektiva och hållbara godstransporter i hela landet, där vägtransporternas roll som ryggrad i svensk logistik får ökad uppmärksamhet.
Aktuella nyheter
EVENT 2025-11-12
Save the date – Hållbarhetskonferens 202610 mars kl. 10.00–16.00 • Piperska Muren, Stockholm Sveriges Åkeriföretag bjuder in till hållbarhetskonferens, en dag för inspiration, kunskapsutbyte och dialog med fokus på åkerinäringens omställning. Under dagen fördjupar vi oss i vägen mot fossilfria transporter. Vi sätter särskilt fokus på hur el och biodrivmedel fungerar i praktiken för olika typer av transporter, och hur tekniken, infrastrukturen och affären kan utvecklas för att möjliggöra en hållbar och lönsam omställning i hela åkerinäringen. Vi diskuterar också hur hållbarhetsrapportering och ökade krav från transportköpare påverkar branschen, och hur åkeriföretagen kan förbereda sig för och möta dem. Vi lyfter samtidigt hur ett strukturerat hållbarhetsarbete kan stärka relationen till kunder, effektivisera verksamheten och skapa nya affärsmöjligheter. Dessutom bjuder vi på en klimatpolitisk spaning som ger dig insikt i vilka politiska, ekonomiska och tekniska faktorer som formar förutsättningarna för åkerinäringens omställning – och hur de påverkar dina möjligheter som företagare framåt. Dagen bjuder på företag som delar sina erfarenheter av hållbarhetsarbete och omställning till fossilfria alternativ, samt goda möjligheter till mingel, nätverkande och frågor till experter. 🗓️ Boka in den 10 mars redan nu – mer information och anmälan kommer snart! 📍 Piperska Muren, Stockholm ⏰ Kl. 10.00–16.00
LAGAR & REGLER 2025-11-26
Vikten av ett drivmedelstillägg (DMT) i transportaffärenDrivmedelskostnaderna är en av de mest snabbrörliga kostnadsposterna i en transportaffär och utvecklingen framåt pekar på fortsatt stora svängningar. Med införandet av EU:s nya utsläppshandel (ETS2) från 2028 väntas priserna på fossila drivmedel öka betydligt. För många transportuppdrag kan ett drivmedelstillägg vara helt avgörande för lönsamheten i uppdragen. Vi får många samtal om drivmedelstillägg från våra medlemsföretag. Men vad är egentligen DMT och vad är det som är viktigt att känna till? DMT ska spegla verklighetenDMT finns för att minska risken när drivmedelspriserna förändras. Det gör att både köpare och transportör kan vara trygga med att priset i avtalet justeras rättvist när drivmedelskostnader går upp eller ner. Men eftersom ordet drivmedelstillägg används på olika sätt i branschen kan det lätt uppstå missförstånd. Därför är det viktigt att alltid vara överens om vad båda parter menar med ett drivmedelstillägg, och hur det ska beräknas. Vissa tolkar DMT som en fast procentsats som alltid ligger på oavsett hur drivmedelspriserna rör sig. Men DMT förändras över tid och följer prisutvecklingen på drivmedel. Andra kan blanda ihop DMT med en prishöjning och tänker att det är ett sätt att ta ut mer betalt, men DMT är neutralt och kan gå både upp och ner. Om man använder sig av SÅ-Index justeras andelen bränsle i vald indexserie automatiskt i DMT med baspriset som grund. I vissa fall kopplas andelen bränsle vid basmånaden ihop med en specifik bränsleprislista. I detta fall är det viktigt att tydliggöra vilket pris man ska utgå ifrån annars riskerar detta att skapa missförstånd. Är det dieselpris vid pump, bulkpris eller ett snittpris över en månad? Vilket pris och vilken källa är därför viktigt att vara överens om. Rätt andel bränsleEtt vanligt misstag är att basera DMT på fel indexserie. Ett exempel är om du kör fjärrtrafik men använder en indexserie för lokal distribution, då bygger du ditt DMT på en alldeles för låg bränsleandel. Resultatet blir att tillägget inte speglar de verkliga kostnaderna och att uppdraget riskerar att bli olönsamt. Basmånaden måste vara densammaEn annan fallgrop är att blanda basmånader. En basmånad för DMT och en annan basmånad för resterande kostnadsslag i index. Då går det inte längre att följa kostnadsutvecklingen rakt genom avtalet. Baspris och basmånad ska alltid höra ihop. Varför behövs DMT – även om man redan har index?Det finns två sätt att hantera drivmedel: Genom den valda indexserien – där bränsle ingår som ett av kostnadsslagen. Genom ett separat DMT – där bränsleandelen “lyfts ur” index och justeras vid sidan av. Båda fungerar men med den många gånger snabbrörliga prisutveckling på drivmedel är DMT ofta det bästa verktyget för att snabbt spegla drivmedelskostnaderna i uppdraget. ETS2 gör DMT ännu viktigareFrån 2028 inkluderas vägtransporter i EU:s utsläppshandel. Prognoserna pekar på att kostnaderna för fossila bränslen kommer att öka markant. Utan ett korrekt DMT riskerar man att låsa in sig i ett avtal som blir olönsamt redan efter några månader. När ska DMT justeras?DMT ska helst justeras månadsvis. Täta justeringar skapar trygghet åt båda parter och följer kostnadsutvecklingen utan längre tidsglapp. Tre kritiska punkter att alltid kontrollera För att DMT ska fungera måste följande vara på plats: Rätt andel bränsle – baserat på rätt indexserie för det faktiska uppdraget. Samma basmånad i hela avtalet – annars speglas inte utvecklingen korrekt Tydliga avtalsvillkor – hur DMT ska beräknas, läsas av och tillämpas. Vår rekommendationVi rekommenderar att: utgå från uppdaterade grundkalkyler i alla nya avtal välj indexserie efter faktiska andelar som bygger på grundkalkylen tillämpa 100 % av indexförändringen avtala om täta och regelbundna index- och DMT-justeringar. Index i sin helhet får gärna regleras fyra gånger per år. DMT bör justeras månadsvis. Indexreglering och DMT skapar en trygghet och minimerar risken för båda parter i en transportaffär.
DIGITALISERING & IT 2025-11-13
Ny karttjänst visar vägen till laddning av el-lastbilarElektrifieringen av tunga lastbilar är på gång, men var kan de laddas? Nu lanseras Lastbilsladdkartan, en öppen karttjänst som hjälper åkerier och transportföretag att hitta rätt laddstationer.Bakom initiativet står projektet TREE (effektiva, elektrifierade skogstransporter), som drivs av Skogforsk tillsammans med andra forskningsaktörer samt skogs- och transportbranscherna. Karttjänsten bygger på öppna data och kompletteras med fältobservationer för att ge en aktuell bild av var och hur lastbilar kan laddas.– För att elektrifieringen av skogstransporter ska bli verklighet behövs inte bara fordonen, utan också kunskap om var de faktiskt kan laddas. Lastbilsladdkartan gör det enklare att planera och genomföra eldrivna transporter, säger Janis Danebergs, Lindholmen Science Park, och forskare i TREE-projektet. Till skillnad från personbilar har tunga lastbilar särskilda krav, som till exempel högre laddeffekt, tillräcklig vändradie och god framkomlighet. Därför kan de inte alltid använda samma laddstationer som personbilar.Karttjänsten är öppen och under utveckling. Genom att rapportera nya eller ändrade laddstationer kan användare hjälpa till att hålla informationen aktuell. Läs mer hos Skogforsk Kontakt Janis Danebergs, Lindholmen Science Park, och forskare TREE janis.danebergs@lindholmen.se 072-150 55 41