Transportstyrelsen återför ärendet om miljözon klass 3 till länsstyrelsen

LAGAR & REGLER 2026-06-12

Transportstyrelsen har beslutat om tillfälliga undantag från vissa regler om kör- och vilotider för virkestransporter i Hallands, Jönköpings, Kalmar, Kronobergs, Västra Götalands och Östergötlands län. Undantagen gäller transporter av rundvirke från skogar som skadats i stormen den 5 april 2026 och kan tillämpas mellan den 15 juni och 14 juli.Följande undantag är tillåtnaDen maximala dagliga körtiden får utökas från 9 till 10 timmar.Den sammanlagda körtiden under två på varandra följande veckor får uppgå till högst 112 timmar. Undantaget får dock inte innebära att den maximala veckoarbetstiden enligt vägarbetstidsreglerna överskrids.Reducerad veckovila behöver inte kompenseras.Viktigt att känna tillFöreskrifterna reglerar vissa undantag från EU förordning om kör- och vilotider. Övriga regler gäller som vanligt.Undantagen innebär en möjlighet att tillfälligt frångå vissa bestämmelser, men det finns inget krav på att utnyttja dem.Det är också viktigt att beakta reglerna i vägarbetstidslagen (Lag 2005:395 om arbetstid vid visst vägtransportarbete) med tillhörande förordningar och föreskrifter, eftersom dessa kan begränsa hur undantagen kan användas i praktiken.Föreskrifterna har ingen inverkan på exempelvis kollektivavtal. Vid frågor om vad som gäller enligt kollektivavtal bör berörd arbetstagarorganisation kontaktas.Ta del av föreskriftenTransportstyrelsens föreskrifter TSFS 2026:62 finns att läsa i sin helhet på Transportstyrelsens webbplats. 

LAGAR & REGLER 2026-05-29

Från den 1 juni 2026 träder ändringar i den norska forskrift om bruk av kjøretøy i kraft. Syftet är att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan transportföretag och förare samt att införa skärpta krav på vägledning och dokumentation vid lastsäkring. Förändringarna bygger vidare på tidigare lagändringar i vegtrafikkloven § 23 och innebär att ansvaret inte längre enbart ligger på föraren, utan även på transportföretaget som utför uppdraget.En central nyhet är införandet av § 3‑2a i föreskriften, som gäller för transporter med fordon över 3 500 kg. Den innebär att transportföretaget ska säkerställa att föraren har tillräcklig information och vägledning för att kunna genomföra transporten i enlighet med regelverket. Vid transporter av gods med hög risk krävs dessutom dokumentation som beskriver hur lasten ska säkras och vilken utrustning som ska användas. Dokumentationen ska finnas tillgänglig senast vid lastning och medföras under hela transporten så att den kan visas vid kontroll.Högrisktransporter omfattar bland annat stora, tunga eller obalanserade laster – såsom betongelement, stålcoiler och kabeltrummor – samt specialtransporter enligt §§ 5‑7 till 5‑10 i föreskriften. Även § 3‑3 har justerats för att tydliggöra vilka fordon och transporter som omfattas av reglerna.Förändringarna innebär att transportföretag får ett tydligare medansvar för att möjliggöra korrekt lastsäkring, samtidigt som föraren fortsatt har det operativa ansvaret för att transporten genomförs på ett trafiksäkert sätt. Samtidigt omfattar regelverket i praktiken inte andra aktörer i transportkedjan, såsom beställare eller varuägare, vilket lämnar viktiga frågor om ansvarsfördelning obesvarade.Sveriges Åkeriföretag: tydligare vägledning krävsSveriges Åkeriföretag anser att de nya reglerna är ett steg i rätt riktning. Det är positivt att ansvaret förtydligas och att transportföretagens roll i att möjliggöra säker lastsäkring lyfts fram, samtidigt som ett alltför långtgående straffansvar inte införs.Samtidigt ser vi tydliga brister. Framför allt behöver vägledningen kring hur kraven ska tillämpas i praktiken bli betydligt mer konkret och enhetlig. I dag finns en risk att regelverket i praktiken tolkas olika vid kontroller, vilket skapar osäkerhet för företagen.Det är avgörande att regelverket utvecklas så att det inte blir våra åkeriföretag som – efter att ha blivit stoppade i kontroller – genom prejudicerande beslut i efterhand tvingas bära kostnaderna för otydliga krav. En sådan ordning skapar rättsosäkerhet och riskerar att slå särskilt hårt mot seriösa företag som vill göra rätt.Sveriges Åkeriföretag menar därför att myndigheterna behöver ta nästa steg: tydligare vägledning, ökad standardisering av dokumentation och en mer balanserad ansvarsfördelning i hela transportkedjan. Det är nödvändigt både för trafiksäkerheten och för rättvisa konkurrensvillkor.Som ett stöd i det praktiska arbetet rekommenderar vi att svenska åkeriföretag alltid har med sig Åkerihandboken eller TYA:s lastsäkringshandbok vid transporter, för att kunna visa vedertagen praxis och underlätta vid eventuella kontroller.Läs merNLF - InformationStatens vegvesen – väg, trafik och regelverkForskrift om bruk av kjøretøy (Lovdata)

LAGAR & REGLER 2026-06-22

Tekniska lösningar som förarkameror, trötthetsvarnare och AI-system som analyserar förarbeteenden blir allt vanligare i transportbranschen.Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har nyligen prövat ett ärende om kamerabevakning i fordon där förare inom ramen för ett pilotprojekt filmades och analyserades i syfte att upptäcka exempelvis mobilanvändning och distraktion. Syftet med användningen var att öka trafiksäkerheten, minska person- och fordonsskador samt utreda ansvars- och försäkringsfrågor kring olyckor.IMY ifrågasatte inte att bolagets syften med bevakningen var legitima, men konstaterade att den aktuella övervakningen innebar ett betydande intrång i de anställdas personliga integritet och fäste bland annat särskild vikt vid att:kameran var riktad mot föraren,bevakningen pågick under hela den tid fordonet framfördes,bevakningen skett i ett begränsat utrymme där den anställde under lång tid befunnit sig ensam framför kameran,material under vissa perioder även spelades in, ochde anställda hade begränsade möjligheter att undvika bevakningen.Bolaget bedömdes därför sakna rättslig grund för personuppgiftsbehandlingen och fick en reprimand.Du hittar beslutet i sin helhet på IMY:s hemsida.Vad bör åkeriföretag tänka på?Om du överväger att införa kameror eller annan teknik som registrerar eller analyserar förarbeteenden bör du dessförinnan bedöma vilka personuppgifter som kommer behandlas och varför samt om syftet kan uppnås på ett mindre integritetskänsligt sätt. Det är också viktigt att du dokumenterar din bedömning.Du bör bland annat ställa följande frågor:Vad är syftet med tekniken?Vilka personuppgifter samlas in?Är behandlingen nödvändig för att uppnå syftet?Finns det mindre integritetskänsliga alternativ?Hur länge sparas uppgifterna?Vem får tillgång till informationen?Genom att göra dessa överväganden i ett tidigt skede minskar risken för att du investerar i lösningar som visar sig vara svåra att förena med dataskyddsreglerna.