Svenska Truckers tillbaka – premiär för tolfte säsongen

INFRASTRUKTUR 2025-12-22

Vi deltog nyligen i ett möte om vinterväghållning där bostads- och infrastrukturminister Andreas Carlson samlade Trafikverket, Sveriges Åkeriföretag och entreprenörer för en gemensam genomgång. Fokus låg på hur planering, genomförande och uppföljning av vinterunderhållet kan bli mer effektivt och träffsäkert.För åkerinäringen är en fungerande vinterväghållning avgörande för trafiksäkerhet, framkomlighet och leveranssäkerhet. När underhållet brister får det omedelbara konsekvenser för förare, fordon och samhällsviktiga transporter. Vår bild är tydlig: problemen handlar i stor utsträckning om bristande kvalitet i utförandet, otillräcklig uppföljning och en för låg ambitionsnivå i delar av genomförandet.Vi har samlat in underlag från åkerier som utför plogning och halkbekämpning samt tagit del av Trafikverkets digitala uppföljning. Den visar bland annat brister i förebyggande åtgärder, för låg saltanvändning och för sen utkallning av insatser – faktorer som direkt påverkar väglag och säkerhet.En viktig förutsättning för ett mer robust vinterunderhåll är att marknadens aktörer ges långsiktiga och tydliga spelregler. Det krävs kontrakt och regelverk som skapar incitament för utveckling, innovation och investeringar i nya arbetssätt. Rätt åtgärd vid rätt tidpunkt, systematisk uppföljning och ökad användning av modern teknik och data måste vara vägledande.För att vinterväghållningen ska fungera bättre behöver hela kedjan mötas, dela erfarenheter och ta gemensamt ansvar. Först då kan arbetssätten utvecklas och underhållet effektiviseras på ett sätt som ger verklig effekt i vardagen.

DEBATTARTIKLAR 2026-01-12

En fungerande vinterväghållning är avgörande för trafiksäkerheten, framkomligheten och för att samhällsviktiga transporter ska fungera även när vädret slår om snabbt. I en debattartikel i Svenska Dagbladet lyfter vi hur brister i dagens vinterväghållning påverkar åkerinäringen, men också att det finns framgångsrika exempel på förändringar som gett effekt.I debattartikeln beskriver vi bland annat hur för sena förebyggande insatser och kapacitetsbrister ökar risken för olyckor, förseningar och tillfälliga stopp på vägnätet. Konsekvenserna märks snabbt, inte bara för åkeriföretagen utan för hela samhället och Sveriges försörjningsberedskap.Framgångsrika arbetssätt ger bättre resultatSamtidigt visar erfarenheter från bland annat Bräcke i Jämtland och Ljungby i Kronoberg att vinterväghållningen kan fungera bättre. Där har Trafikverket testat nya upphandlingsformer med ökad samverkan mellan beställare och entreprenörer.Genom tydligare gemensam planering, tätare dialog under pågående väderhändelser och större flexibilitet i resursanvändningen har åtgärder kunnat sättas in tidigare vilket har lett till ökad framkomlighet och färre trafikstörningar.Fokus på lösningar och långsiktighetI debattartikeln betonar vi att fokus måste ligga på hur vinterväghållningen kan bli mer robust och träffsäker i praktiken, snarare än på skuldfrågor när problem uppstår. För att lyckas långsiktigt krävs tydliga och långsiktiga avtal, effektiv uppföljning med stöd av data och digitala verktyg samt stärkt samverkan i hela kedjan – där Trafikverket är en aktiv beställare.Läs debattartikeln i Svenska Dagbladet.

PRESSMEDDELANDEN 2025-12-22

EU-kommissionens nya Automotive Package innebär en tydlig framgång för svensk åkerinäring: tunga lastbilar undantas helt från de tidigare diskuterade tvingande inköpskraven på utsläppsfria fordon. Beskedet kommer efter en av branschens största mobiliseringar på senare år.Stor uppslutning – framförallt i SverigeSveriges Åkeriföretag drev under hösten, med Nordic Logistics Association (NLA) och med IRU som koordinerande organisation, en europeisk kampanj inklusive namninsamling, för att stoppa det ursprungliga förslaget om tvingande inköpskrav.Uppslutningen blev mycket stor i EU och särskilt i Sverige. Svenska åkeriföretag stod för den tredje största andelen underskrifter i hela EU, trots landets storlek.Parallellt med aktiv påverkan i Bryssel genom IRU och NLA, uppmanade Sveriges Åkeriföretag den svenska regeringen att säga nej till tvingande inköpskrav inför Transportministerrådets möte i december.Tydligt budskap: Omställning kräver möjliggörande åtgärder, inte tvångBudskapet från branschen var tydligt: att införa obligatoriska inköpskvoter skulle slå hårt mot åkeriföretag och riskera att försämra konkurrenskraften, samtidigt som omställningen kräver sunda förutsättningar som kan fungera i praktiken.Branschen visar starkt stöd för klimatmålen, men har betonat att omställningen måste bygga på möjliggörande förutsättningar och stödåtgärder, inte tvång. Tvångsåtgärder är orimliga när företagen inte har kunder som är beredda att betala för de stora investeringar som skulle krävas. Sådana krav skulle riskera att skapa ekonomisk osäkerhet och försvåra omställningen.I stället efterfrågar åkerinäringen fortsatt en snabb utbyggnad av laddinfrastruktur och elnätskapacitet, långsiktiga och förutsägbara incitament som gör investeringar möjliga, marknadsmässiga villkor för att bära kostnaderna samt teknikneutralitet så att företagen kan välja de lösningar som fungerar bäst för deras transportuppdrag.EU-kommissionen: Tunga lastbilar undantasKommissionen slår nu fast att tunga lastbilar inte inkluderas i förslaget – med hänvisning till bristande infrastruktur, behovet av långsiktighet och att undvika administrativa bördor. De nya kraven riktas därför endast mot personbilar och lätta transportfordon hos stora företag. Stora företag definieras enligt EU:s regler och är företag som uppfyller minst två av följande kriterier: 20 miljoner euro i balansomslutning, 40 miljoner euro i omsättning eller i genomsnitt 250 anställda. I förslaget börjar de nya kraven att gälla från 2030 och innebär att medlemsländerna ska säkerställa att en viss andel av nya företagsbilar och skåpbilar som registreras i landet är noll- eller lågemissionsfordon, samtidigt som länderna ges stor flexibilitet att själva välja vilka styrmedel och åtgärder som bäst lämpar sig för att nå målen.En seger – men fortsatt vaksamhet behövsKommissionen öppnar samtidigt för att frågan kan återkomma i kommande översyner av CO₂-regler och AFIR.