Stärk kampen mot arbetslivskriminalitet i transportsektorn

HÅLLBARHET 2026-05-13

Den 17 maj är det fem år sedan Fair Transport, åkerinäringens hållbarhetscertifiering för godstransporter på väg, lanserades. Sedan starten har certifieringen vuxit till att bli ett viktigt verktyg för företag som vill synliggöra sitt hållbarhetsarbete och samtidigt stärka sin konkurrenskraft på en marknad med ökade krav. Fair Transport är framtaget av och för åkerinäringen och bygger på krav inom klimat och miljö, trafiksäkerhet samt socialt ansvar. Certifieringen hjälper transportköpare att göra mer medvetna val och ger åkeriföretag möjlighet att tydligt visa kvaliteten i sin verksamhet. Under de senaste åren ser vi att kraven från transportköpare har ökat. Allt fler upphandlingar och transportavtal innehåller krav kopplade till hållbarhet, transparens och ansvarstagande. Där blir Fair Transport ett konkret sätt att visa att man lever upp till dessa förväntningar och arbetar strukturerat med hållbarhetsfrågorna.

LAGAR & REGLER 2026-05-29

Från den 1 juni 2026 träder ändringar i den norska forskrift om bruk av kjøretøy i kraft. Syftet är att tydliggöra ansvarsfördelningen mellan transportföretag och förare samt att införa skärpta krav på vägledning och dokumentation vid lastsäkring. Förändringarna bygger vidare på tidigare lagändringar i vegtrafikkloven § 23 och innebär att ansvaret inte längre enbart ligger på föraren, utan även på transportföretaget som utför uppdraget.En central nyhet är införandet av § 3‑2a i föreskriften, som gäller för transporter med fordon över 3 500 kg. Den innebär att transportföretaget ska säkerställa att föraren har tillräcklig information och vägledning för att kunna genomföra transporten i enlighet med regelverket. Vid transporter av gods med hög risk krävs dessutom dokumentation som beskriver hur lasten ska säkras och vilken utrustning som ska användas. Dokumentationen ska finnas tillgänglig senast vid lastning och medföras under hela transporten så att den kan visas vid kontroll.Högrisktransporter omfattar bland annat stora, tunga eller obalanserade laster – såsom betongelement, stålcoiler och kabeltrummor – samt specialtransporter enligt §§ 5‑7 till 5‑10 i föreskriften. Även § 3‑3 har justerats för att tydliggöra vilka fordon och transporter som omfattas av reglerna.Förändringarna innebär att transportföretag får ett tydligare medansvar för att möjliggöra korrekt lastsäkring, samtidigt som föraren fortsatt har det operativa ansvaret för att transporten genomförs på ett trafiksäkert sätt. Samtidigt omfattar regelverket i praktiken inte andra aktörer i transportkedjan, såsom beställare eller varuägare, vilket lämnar viktiga frågor om ansvarsfördelning obesvarade.Sveriges Åkeriföretag: tydligare vägledning krävsSveriges Åkeriföretag anser att de nya reglerna är ett steg i rätt riktning. Det är positivt att ansvaret förtydligas och att transportföretagens roll i att möjliggöra säker lastsäkring lyfts fram, samtidigt som ett alltför långtgående straffansvar inte införs.Samtidigt ser vi tydliga brister. Framför allt behöver vägledningen kring hur kraven ska tillämpas i praktiken bli betydligt mer konkret och enhetlig. I dag finns en risk att regelverket i praktiken tolkas olika vid kontroller, vilket skapar osäkerhet för företagen.Det är avgörande att regelverket utvecklas så att det inte blir våra åkeriföretag som – efter att ha blivit stoppade i kontroller – genom prejudicerande beslut i efterhand tvingas bära kostnaderna för otydliga krav. En sådan ordning skapar rättsosäkerhet och riskerar att slå särskilt hårt mot seriösa företag som vill göra rätt.Sveriges Åkeriföretag menar därför att myndigheterna behöver ta nästa steg: tydligare vägledning, ökad standardisering av dokumentation och en mer balanserad ansvarsfördelning i hela transportkedjan. Det är nödvändigt både för trafiksäkerheten och för rättvisa konkurrensvillkor.Som ett stöd i det praktiska arbetet rekommenderar vi att svenska åkeriföretag alltid har med sig Åkerihandboken eller TYA:s lastsäkringshandbok vid transporter, för att kunna visa vedertagen praxis och underlätta vid eventuella kontroller.Läs merNLF - InformationStatens vegvesen – väg, trafik och regelverkForskrift om bruk av kjøretøy (Lovdata)

LAGAR & REGLER 2026-05-20

Dataförordningen kan få stor betydelse för åkerinäringens konkurrenskraft, effektivitet och möjligheter att utveckla hållbara transporter. Men för att reglerna ska få verklig effekt krävs att åkerier också får praktisk och fungerande tillgång till fordonsdata – oavsett fordonstillverkare eller systemleverantör.Det framgår i remissvaret till Finansdepartementet om den svenska implementeringen av EU:s dataförordning.Tillgång till fordons- och driftdata är i dag avgörande för transportföretagens verksamhet. Data används bland annat för ruttoptimering, energieffektivisering, serviceplanering, trafiksäkerhet och hållbarhetsrapportering. Samtidigt ökar beroendet av tillverkarnas digitala system i takt med att fordonen blir mer uppkopplade.I remissvaret lyfts flera hinder som riskerar att begränsa företagens möjligheter att använda sin data fullt ut. Det handlar bland annat om bristande standardisering, olika dataformat, begränsad realtidsåtkomst och tekniska lösningar som gör integrationer dyra och komplicerade.En central fråga är också maktbalansen mellan transportföretag och större aktörer på marknaden. Om dataåtkomst begränsas genom avtal, tekniska spärrar eller höga kostnader riskerar åkerier att hamna i ett fortsatt beroendeförhållande till fordonstillverkare och telematikleverantörer.Remissvaret betonar därför behovet av tydlig tillsyn, sektorsspecifik vägledning och ökad standardisering för fordons- och transportdata. Det behövs också regler som fungerar i praktiken för små och medelstora företag med begränsade resurser.Transportdata innehåller samtidigt känslig information om kunder, rutter och affärsupplägg. Därför är skyddet av företagshemligheter och kontrollen över hur data används avgörande för att skapa förtroende i den nya dataekonomin.Ett fungerande genomförande av dataförordningen är viktigt för att stärka åkerinäringens konkurrenskraft, innovationsförmåga och självständighet i en allt mer digital transportmarknad.