Säkerställ goda förutsättningar för effektiva godstransporter till och från Arlanda

2025-10-20

INFRASTRUKTUR

Vi har lämnat vårt remissvar på utredningen SOU 2025:67 Arlanda – en viktig port för det svenska välståndet (LI2025/01130). I svaret betonar vi vikten av att Arlanda utvecklas med fullt fokus även på godstransporter, inte enbart passagerartrafik. 

För åkerinäringen är tillgängligheten till Arlanda avgörande, både för flyggods och för leveranser av varor och förnödenheter som krävs för flygplatsens drift och service. Ett väl fungerande vägnät och anpassad infrastruktur är en förutsättning för effektiva, säkra och fossilfria godstransporter. 

Vi lyfter särskilt följande punkter i sitt remissvar: 

  • Förbättrad framkomlighet på E4 
    Flaskhalsen mellan Häggvik och Arlanda behöver byggas ut. En breddning till 3+3 körfält mellan Glädjen och Arlanda, och 4+4 körfält mellan Häggvik och Rotebro, skulle öka kapaciteten och minska restidsförluster för godsflöden. 

  • Kapacitetshöjande åtgärder längs Måbyleden (väg 905) 
    Vägen är central för transporter till Cargo City och bör prioriteras i samband med utvecklingen av trafikplats Måby. 

  • Tillgänglighet till Rosersbergs kombiterminal 
    Terminalen är en viktig omlastningspunkt för kombitrafik till Arlanda. Robust infrastruktur krävs för att säkerställa effektiva flöden mellan väg och järnväg. 

  • Fler rast- och uppställningsplatser 
    Bristen på rastplatser längs E4 mellan Uppsala och Stockholm försvårar regelefterlevnad och skapar osäkra förhållanden för förare. Nya platser bör planeras nära kommersiella områden med tillgång till service, trygghet och laddinfrastruktur. 

  • Omkopplingsytor och parkering för tunga fordon 
    Det behövs dedikerade uppställnings- och omlastningsytor nära flygplatsen. Möjligheter till av- och påkoppling av släp är viktiga för effektiv distribution i regionen. 

  • Planering för elektrifiering och elnätskapacitet 
    Arlandaområdet måste redan nu förberedas för högkapacitetsladdning av tunga fordon. En samlad utredning om elnätskapacitet bör genomföras med fokus på godslogistikens behov. 

Gemensam planering behövs
Sveriges Åkeriföretag föreslår att regeringen ger Trafikverket i uppdrag att tillsammans med Godstransportrådet Stockholm–Mälardalen, berörda kommuner och åkerinäringen analysera behovet av rastplatser, uppställningsytor, omkopplingsmöjligheter och laddinfrastruktur i Arlandaområdet.

Aktuella nyheter

lastbil-rondell.jpg.

LAGAR & REGLER 2026-10-27

Ökat politiskt tryck på att skjuta upp ETS2 – ännu inga nya beslut

Flera EU-länder vill skjuta upp eller förändra det nya utsläppshandelssystemet ETS2, som ska omfatta bland annat vägtransporter. Frågan har fått ökad politisk uppmärksamhet och även inom Europaparlamentet höjs röster för förändringar. Samtidigt finns ett fortsatt stöd för systemet och något beslut om ytterligare uppskjutande har inte fattats. Enligt nuvarande tidplan ska ETS2 börja tillämpas fullt ut 2028.ETS2 är EU:s nya system för handel med utsläppsrätter för bland annat vägtransporter, uppvärmning av byggnader och vissa mindre industrisektorer. Systemet innebär att leverantörer av fossila drivmedel måste köpa utsläppsrätter för de koldioxidutsläpp som drivmedlen ger upphov till. Kostnaden väntas föras vidare till kunderna genom högre drivmedelspriser.Systemet skulle ursprungligen införas 2027, men starten har redan skjutits upp till 2028. Under hösten har diskussionen om ytterligare förändringar intensifierats, framför allt mot bakgrund av oro för stigande energi- och drivmedelskostnader.Flera medlemsländer vill se förändringarVid Europeiska rådets möte den 15–16 oktober drev bland andra Polen och Italien frågan om att skjuta upp ETS2. Även Tjeckien, Ungern, Slovakien och Grekland har uttryckt stöd för ett senare införande, medan Estland vill avskaffa systemet helt.Länderna pekar framför allt på risken för högre kostnader för hushåll och företag. Förespråkarna för ett uppskjutande menar att mer tid skulle ge bättre förutsättningar för investeringar i fossilfria alternativ och för stödåtgärder som kan mildra de ekonomiska konsekvenserna.Samtidigt motsätter sig flera medlemsländer, däribland Sverige, Danmark och Finland, ytterligare förseningar. De framhåller betydelsen av långsiktiga och förutsägbara spelregler för klimatomställningen och företagens investeringar.EU:s stats- och regeringschefer enades inte om något nytt uppskjutande vid oktobermötet. Däremot uppmanades EU-kommissionen att uppdatera sin analys av konsekvenserna av ETS2 och de åtgärder som ska motverka alltför stora prisökningar.Delade meningar i EuropaparlamentetÄven inom Europaparlamentet finns olika uppfattningar om ETS2:s framtid.Företrädare för den konservativa partigruppen EPP har efterfrågat förändringar av systemet, och flera nationella delegationer inom gruppen vill gå längre och avskaffa ETS2. Samtidigt finns ett fortsatt stöd för att behålla systemet inom bland annat Socialdemokraterna, De gröna och den liberala partigruppen Renew.Den 22 oktober röstade Europaparlamentet för att skjuta upp vissa krav i EU metanlagstiftning med tre år, i stället för det år som kommissionen föreslagit. Omröstningen visar att det finns politiskt stöd för att senarelägga vissa klimatrelaterade regler, men den gäller en annan lagstiftning och innebär inte någon förändring av ETS2.Trots det ökade politiska trycket finns ännu inget beslut om att skjuta upp ETS2 ytterligare. Enligt nuvarande regler ska systemet börja tillämpas fullt ut 2028, medan auktioneringen av utsläppsrätter planeras att inledas under 2027. Det återstår att se om de pågående diskussionerna leder till några förändringar.Vad innebär ETS2 för åkeriföretagen?För åkerinäringen är ETS2 framför allt en fråga om framtida drivmedelskostnader. Systemet innebär inte att åkeriföretagen själva ska köpa utsläppsrätter. Skyldigheten ligger i stället hos drivmedelsleverantörerna, som förväntas föra kostnaden vidare genom drivmedelspriserna.Hur stor påverkan blir beror bland annat på priset på utsläppsrätter och hur kostnaderna förs vidare till marknaden.För dig som åkeriföretagare innebär det ytterligare en faktor att ta hänsyn till i långsiktiga affärsavtal, transportpriser och investeringsbeslut.Nuvarande tidplan ligger fastEU har också beslutat om förändringar i systemets marknadsstabilitetsreserv för att minska risken för kraftiga prisökningar på utsläppsrätter.Diskussionerna om ETS2 väntas fortsätta inom EU institutioner. Vi följer utvecklingen och dess möjliga konsekvenser för åkerinäringens kostnader, konkurrenskraft och klimatomställning.

Läs mer
Bildbanksbild.jpg.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-11-05

Nya utbildningsbedömningar – nu behöver fler platser bli verklighet

Arbetet med att anpassa yrkesutbildningarna till arbetsmarknadens behov pågår i hela Sverige. Sveriges Åkeriföretag välkomnar utvecklingen, men efterlyser konkreta satsningar och samverkan för fler transportutbildningar. Det pågår en tydligt positiv utveckling för åkerinäringen. Intresset hos unga för att utbilda sig till lastbilsförare och andra jobb inom vägtransportsektorn ökar och söktrycket på utbildningarna överstiger antalet platser. Politiskt finns dessutom beslut om att utbildningsutbudet tydligare ska baseras på arbetsmarknadens behov. Den 20 oktober presenterade Skolverket nya planeringsunderlag som ska stödja kommuner och andra skolhuvudmän när de planerar utbildningsutbudet. Myndigheten bedömer att transportinriktningen på gymnasiets fordons- och transportprogram behöver byggas ut i sju län. Skolverket lägger också vikt vid att kommunerna samverkar med berörda branscher när de planerar utbildningsutbudet framöver. 

Läs mer
COLOURBOX24924100.jpg.

DRIVMEDEL 2026-11-09

Fem saker åkeriföretag bör tänka på när drivmedelsskatten höjs

Den tillfälliga skattesänkningen på bensin och diesel upphör 1 december, vilket innebär högre drivmedelskostnader för många åkeriföretag. För åkerinäringen, där bränslet ofta är en av de största kostnadsposterna, är det viktigt att vara förberedd när skatten återgår till tidigare nivåer. Ulric Långberg, branschdirektör och chef för bransch- och policyavdelningen på Sveriges Åkeriföretag, lyfter fram fem viktiga områden som företag bör se över redan nu.1. Säkerställ följsamhet för bränslekostnader i avtalenFöretag bör se över sina kundavtal och säkerställa att ökade bränslekostnader kan regleras löpande. En månadsvis justering av bränslekostnaderna kan minska risken för att åkeriet själv får bära hela kostnadsökningen.2. Kontrollera att bränsleklausuler och DMT är korrekt utformadeBränsleklausuler och drivmedelstillägg (DMT) behöver vara anpassade efter dagens kostnadsläge och de aktuella avtalen. Om modellerna inte är uppdaterade riskerar företaget att inte få full kompensation för ökade drivmedelskostnader.3. Ta dialogen med kunden i tidFör företag som saknar särskilda mekanismer för att justera bränslekostnader i avtalen är det viktigt att ta en dialog med kunderna. När förutsättningarna förändras behöver även ersättningsnivåerna diskuteras för att affären ska vara hållbar för båda parter.4. Jobba aktivt med bränslebesparingarNär kostnaderna ökar blir varje sparad liter viktigare. Genom att minska tomkörning, planera körningarna effektivt och undvika onödiga hastighetsöverträdelser kan företaget minska sin bränsleförbrukning och därmed mildra effekten av de högre skatterna.5. Se över inköpsavtalen för drivmedelDet kan också vara läge att granska befintliga drivmedelsavtal. I vissa fall finns möjlighet att omförhandla villkor eller hitta en leverantör som erbjuder bättre priser och villkor än dagens avtal. Som medlem får du rabatt på drivmedelspriset hos vår samarbetspartner Preem.Viktigt att agera i god tidFör många åkeriföretag kommer skattehöjningen att märkas direkt i resultaträkningen. Genom att se över avtal, drivmedelstillägg och interna rutiner redan nu går det att minska effekten och skapa bättre förutsättningar för lönsamhet även när drivmedelskostnaderna stiger.

Läs mer