Säkerställ goda förutsättningar för effektiva godstransporter till och från Arlanda

2025-10-20

INFRASTRUKTUR

Vi har lämnat vårt remissvar på utredningen SOU 2025:67 Arlanda – en viktig port för det svenska välståndet (LI2025/01130). I svaret betonar vi vikten av att Arlanda utvecklas med fullt fokus även på godstransporter, inte enbart passagerartrafik. 

För åkerinäringen är tillgängligheten till Arlanda avgörande, både för flyggods och för leveranser av varor och förnödenheter som krävs för flygplatsens drift och service. Ett väl fungerande vägnät och anpassad infrastruktur är en förutsättning för effektiva, säkra och fossilfria godstransporter. 

Vi lyfter särskilt följande punkter i sitt remissvar: 

  • Förbättrad framkomlighet på E4 
    Flaskhalsen mellan Häggvik och Arlanda behöver byggas ut. En breddning till 3+3 körfält mellan Glädjen och Arlanda, och 4+4 körfält mellan Häggvik och Rotebro, skulle öka kapaciteten och minska restidsförluster för godsflöden. 

  • Kapacitetshöjande åtgärder längs Måbyleden (väg 905) 
    Vägen är central för transporter till Cargo City och bör prioriteras i samband med utvecklingen av trafikplats Måby. 

  • Tillgänglighet till Rosersbergs kombiterminal 
    Terminalen är en viktig omlastningspunkt för kombitrafik till Arlanda. Robust infrastruktur krävs för att säkerställa effektiva flöden mellan väg och järnväg. 

  • Fler rast- och uppställningsplatser 
    Bristen på rastplatser längs E4 mellan Uppsala och Stockholm försvårar regelefterlevnad och skapar osäkra förhållanden för förare. Nya platser bör planeras nära kommersiella områden med tillgång till service, trygghet och laddinfrastruktur. 

  • Omkopplingsytor och parkering för tunga fordon 
    Det behövs dedikerade uppställnings- och omlastningsytor nära flygplatsen. Möjligheter till av- och påkoppling av släp är viktiga för effektiv distribution i regionen. 

  • Planering för elektrifiering och elnätskapacitet 
    Arlandaområdet måste redan nu förberedas för högkapacitetsladdning av tunga fordon. En samlad utredning om elnätskapacitet bör genomföras med fokus på godslogistikens behov. 

Gemensam planering behövs
Sveriges Åkeriföretag föreslår att regeringen ger Trafikverket i uppdrag att tillsammans med Godstransportrådet Stockholm–Mälardalen, berörda kommuner och åkerinäringen analysera behovet av rastplatser, uppställningsytor, omkopplingsmöjligheter och laddinfrastruktur i Arlandaområdet.

Aktuella nyheter

ny-karttjanst.jpg.

DIGITALISERING & IT 2025-11-13

Ny karttjänst visar vägen till laddning av el-lastbilar

Elektrifieringen av tunga lastbilar är på gång, men var kan de laddas? Nu lanseras Lastbilsladdkartan, en öppen karttjänst som hjälper åkerier och transportföretag att hitta rätt laddstationer.Bakom initiativet står projektet TREE (effektiva, elektrifierade skogstransporter), som drivs av Skogforsk tillsammans med andra forskningsaktörer samt skogs- och transportbranscherna. Karttjänsten bygger på öppna data och kompletteras med fältobservationer för att ge en aktuell bild av var och hur lastbilar kan laddas.– För att elektrifieringen av skogstransporter ska bli verklighet behövs inte bara fordonen, utan också kunskap om var de faktiskt kan laddas. Lastbilsladdkartan gör det enklare att planera och genomföra eldrivna transporter, säger Janis Danebergs, Lindholmen Science Park, och forskare i TREE-projektet. Till skillnad från personbilar har tunga lastbilar särskilda krav, som till exempel högre laddeffekt, tillräcklig vändradie och god framkomlighet. Därför kan de inte alltid använda samma laddstationer som personbilar.Karttjänsten är öppen och under utveckling. Genom att rapportera nya eller ändrade laddstationer kan användare hjälpa till att hålla informationen aktuell. Läs mer hos Skogforsk Kontakt Janis Danebergs, Lindholmen Science Park, och forskare TREE janis.danebergs@lindholmen.se 072-150 55 41

Läs mer
lastbil på väg.

HÅLLBARHET 2025-11-13

Fair Transport når milstolpen: 1 000 certifierade företag

Fair Transport har nått en viktig milstolpe. I dag finns 1 000 certifierade åkeriföretag som valt att kvalitetssäkra sitt arbete inom trafiksäkerhet, arbetsmiljö och klimatansvar vilket markerar ett växande engagemang i hela åkerinäringen för ansvarstagande och hållbarhet i hela transportkedjan.Den 999:e och 1 000:e certifieringen kom via två delägare i TransportCentralen, Knäreds Flistransport AB och Br. Davidssons Entreprenad AB, vilket gjorde att barometern slog över till fyrsiffrigt. För TransportCentralen är certifieringen ett kvitto på värderingar som länge präglat verksamheten – att agera ansvarsfullt, skapa trygghet och alltid se framåt.– Det är otroligt roligt att en delägare på TransportCentralen blev nummer 1000. Vårt mål är att certifiera alla våra åkeriföretag och vi är snart där. Certifieringen är en enkel process som går extremt smidigt, och som ger en enorm marknadsfördel, säger Thomas Skottlund, Affärsområdeschef Logistik på TransportCentralen.– Att Fair Transport nu nått 1 000 certifierade företag visar att allt fler åkerier vill synliggöra sitt hållbarhetsarbete och möta kundernas krav på transparens, ansvar och rapportering, säger Maria Werpers Dahl, verksamhetsledare på Fair Transport.Intervju med Thomas Skottlund

Läs mer
penna-tangentbord.jpg.

FÖRETAGANDE 2025-12-02

Baspris och basmånad – grunden för en korrekt indexreglering

När ett avtal ska indexregleras är baspris och basmånad helt avgörande för att resultatet ska bli rätt. Trots det är detta ett av de vanligaste områdena där det blir fel.  Baspriset är det pris som du och transportköparen kommer överens om vid avtalets start. Basmånaden är den månad vars indexvärde man utgår ifrån i beräkningen. Tillsammans utgör de startpunkten för hela avtalet. Om basmånad och baspris inte matchar går det inte längre att följa kostnadsutvecklingen rakt igenom avtalet. Ett vanligt misstag är att olika basmånader används för olika delar av avtalet, till exempel en basmånad för DMT och en annan för övriga kostnadsslag i index. Det skapar osäkerhet, olika logiker och gör det svårt att följa kostnadsförändringar på ett transparent sätt. Därför är det viktigt att allt utgår från samma månad När hela avtalet utgår från en och samma basmånad blir det tydligt hur kostnaderna förändras över tid och parterna kan dela risk på ett rättvist sätt. Det är först då index fungerar som tänkt: ett verktyg som följer kostnadsutvecklingen på rätt sätt. Avläsningen ska alltid göras mot basmånaden Det är viktigt att all avläsning av index sker mot basmånaden. Det är först när man jämför aktuell månad med basmånadens indexvärde som man får en korrekt bild av hur kostnaderna har förändrats sedan avtalets start. Om man istället skulle jämföra månad för månad riskerar man att få kedjeeffekter, olika procentsatser och en utveckling som inte speglar verkliga kostnadsförändringar.  Gör rätt från början  För att säkerställa en korrekt och enkel indexreglering, se till att: Baspris och basmånad sätts samtidigt Samma basmånad används för alla kostnadsslag Indexserie och DMT-modell är tydligt angivna i avtalet Avläsningen av index sker enligt den avtalade frekvensen (månadsvis, kvartalsvis eller annan överenskommelse) Prisjusteringen följer 100 % av index  All avläsning görs mot basmånaden, inte mot förra uppdateringen Med en tydlig startpunkt blir det också enklare att följa priset under avtalstiden och undvika missförstånd. Stöd i Avtalshjälpen I Avtalshjälpen finns exempel på hur du skriver in baspris, basmånad och indexreglering i ditt avtal. Där hittar du även exempel på formuleringar som hjälper dig när du tecknar avtal. Läs mer om avtalshjälpen  

Läs mer