2025-07-09
LAGAR & REGLER
Under semesterperioden, vecka 26 till och med vecka 33, är det färre dispenshandläggare i tjänst hos Trafikverket vilket gör att det finns en risk för längre handläggningstider.
Under semesterperioden försöker Trafikverket optimera all arbetstid till handläggning av ärenden så därför kommer ingen uppdatering om turordning i Trix att göras under denna period, utan inkorgen hanteras i turordning efter diariedatum med hänsyn till önskat transportdatum.
Antal ansökningar som vanligtvis går ner under sommarperioden har varit på en högre nivå än tidigare. Det har genomförts flera övertidsinsatser för att hålla målnivån för Företagsanvändare (FAV) 80% inom tre arbetsdagar samt ”enkla ansökningar”: 80% inom fem arbetsdagar.
Det har även uppmärksammats att många ansökningar återtas av kund strax efter att de fått ett diarienummer/har registrerats, för att vid ett senare tillfälle registreras på nytt i Trix. Ansökans diariedatum blir då tidigare än den verkliga registreringen. För att få en rättssäker hantering innebär detta att handläggare behöver kontrollera verkligt ansökningsdatum/registreringsdatum på varje ansökan, vilket i sin tur innebär längre handläggningstider. Att lagra diarienummer för att använda till senare tillfälle är därför inget som gynnar kunden.
Under vecka 27 fick enheten för transportdispenser information om en beslutad nedklassning av en bro, mellan Särna och Sälen. Det innebar att en handläggare fick avsätta tid att hantera cirka 125 återkallelser samt göra nya beslut. Det är inte något som går att ta ”höjd för”, men det är viktigt att det hanteras omgående då det bland annat kan finnas risk för broras. Händelser som detta påverkar också handläggningstiderna, och speciellt blir det sårbart när ett sådant beslut kommer under semestertider.
Aktuella nyheter
INFRASTRUKTUR 2025-10-20
Säkerställ goda förutsättningar för effektiva godstransporter till och från ArlandaVi har lämnat vårt remissvar på utredningen SOU 2025:67 Arlanda – en viktig port för det svenska välståndet (LI2025/01130). I svaret betonar vi vikten av att Arlanda utvecklas med fullt fokus även på godstransporter, inte enbart passagerartrafik. För åkerinäringen är tillgängligheten till Arlanda avgörande, både för flyggods och för leveranser av varor och förnödenheter som krävs för flygplatsens drift och service. Ett väl fungerande vägnät och anpassad infrastruktur är en förutsättning för effektiva, säkra och fossilfria godstransporter. Vi lyfter särskilt följande punkter i sitt remissvar: Förbättrad framkomlighet på E4 Flaskhalsen mellan Häggvik och Arlanda behöver byggas ut. En breddning till 3+3 körfält mellan Glädjen och Arlanda, och 4+4 körfält mellan Häggvik och Rotebro, skulle öka kapaciteten och minska restidsförluster för godsflöden. Kapacitetshöjande åtgärder längs Måbyleden (väg 905) Vägen är central för transporter till Cargo City och bör prioriteras i samband med utvecklingen av trafikplats Måby. Tillgänglighet till Rosersbergs kombiterminal Terminalen är en viktig omlastningspunkt för kombitrafik till Arlanda. Robust infrastruktur krävs för att säkerställa effektiva flöden mellan väg och järnväg. Fler rast- och uppställningsplatser Bristen på rastplatser längs E4 mellan Uppsala och Stockholm försvårar regelefterlevnad och skapar osäkra förhållanden för förare. Nya platser bör planeras nära kommersiella områden med tillgång till service, trygghet och laddinfrastruktur. Omkopplingsytor och parkering för tunga fordon Det behövs dedikerade uppställnings- och omlastningsytor nära flygplatsen. Möjligheter till av- och påkoppling av släp är viktiga för effektiv distribution i regionen. Planering för elektrifiering och elnätskapacitet Arlandaområdet måste redan nu förberedas för högkapacitetsladdning av tunga fordon. En samlad utredning om elnätskapacitet bör genomföras med fokus på godslogistikens behov. Gemensam planering behövs Sveriges Åkeriföretag föreslår att regeringen ger Trafikverket i uppdrag att tillsammans med Godstransportrådet Stockholm–Mälardalen, berörda kommuner och åkerinäringen analysera behovet av rastplatser, uppställningsytor, omkopplingsmöjligheter och laddinfrastruktur i Arlandaområdet. Läs hela remissvaret här
LAGAR & REGLER 2025-10-24
Stöd IRU:s namninsamling mot tvingande inköp av utsläppsfria fordonSveriges Åkeriföretag stödjer IRU:s namninsamling mot EU-kommissionens förslag om obligatoriska inköpskrav av utsläppsfria fordon och uppmanar alla åkeriföretag att skriva under. Europeiska kommissionen överväger ett lagförslag som skulle tvinga vägtransportföretag och transportköpare att köpa, driva eller använda en viss andel utsläppsfria el- eller vätgasbilar, inom ramen för initiativet Greening Corporate Fleets. Syftet är att påskynda försäljningen av nollutsläppsfordon inom EU. Såväl IRU (International Road Transport Union) som Sveriges Åkeriföretag stödjer energiomställningen inom vägtransportsektorn, men båda organisationerna motsätter sig starkt dylika tvångsåtgärder för europeiska företag. Transportsektorns omställning pågår och kommer att fortsätta i takt med att de ekonomiska och infrastrukturella förutsättningarna utvecklas. Den måste ske på ett realistiskt och pragmatiskt sätt, där investeringar i nya fordon går hand i hand med ökad tillgång till elnätkapacitet, utbyggnad av laddinfrastruktur på rätt ställen och gynnsamma kommersiella villkor.Det behövs effektiva stimulansåtgärder från politiken i form av styrmedel och stöd till företagen, för att marknaden ska kunna ställa om till fossilfrihet. Inte planekonomiska tvångsmedel.
INFRASTRUKTUR 2025-10-30
Ny nationell strategi för enskilda vägarEnskilda vägar är avgörande för en levande landsbygd, för livsmedelsproduktionen och för ett fungerande skogsbruk. Nu lanseras en nationell strategi för enskilda vägar med syfte att ta ett samlat grepp för Sveriges längsta, men kanske mest förbisedda vägnät. Strategin är framtagen av Skogsindustrierna, Skogforsk, Sveaskog, Lantbrukarnas riksförbund, Sveriges Åkeriföretag och Riksförbundet Enskilda Vägar. Trafikverket, Skogsstyrelsen och SLU har bidragit med expertkunskap. Fungerande vägar krävs i Sverige Det enskilda vägnätet har ett anläggningsvärde på omkring 100 miljarder kronor och utgör en oumbärlig del av den svenska infrastrukturen. Trots det saknas ett tydligt statligt samordningsansvar för regelverk, uppföljning och långsiktig utveckling.För jord- och skogsbruket, liksom för åkerinäringen, är de enskilda vägarna helt avgörande för att kunna producera, leverera och transportera varor i hela landet.