Nytt trafikutskott på plats – stora frågor väntar för åkerinäringen

2026-10-07

POLITIK

Riksdagens nya trafikutskott är på plats. Maria Stockhaus (M) blir ny ordförande och Ulrika Heie (C) vice ordförande. Under de kommande fyra åren kommer utskottet att hantera flera frågor med stor betydelse för svensk åkerinäring, från väginfrastruktur och trafiksäkerhet till transportsektorns omställning och åkerinäringens konkurrenskraft. 

Trafikutskottet är ett av riksdagens 15 utskott och ansvarar för frågor som rör bland annat vägar och vägtrafik, järnväg, sjöfart och flyg. Utskottet bereder de förslag inom området som riksdagen ska fatta beslut om och behandlar även frågor med koppling till EU. 

Den 6 oktober valdes ledamöterna för den nya mandatperioden. Maria Stockhaus (M) har valts till ordförande och Ulrika Heie (C), som var utskottets ordförande under föregående mandatperiod, blir vice ordförande. 

Ordinarie ledamöter i trafikutskottet 

Maria Stockhaus (M), ordförande 
Ulrika Heie (C), vice ordförande 
Aylin Nouri (S) 
Kadir Kasirga (S) 
Ann-Christine Frohm (SD) 
Anna-Caren Sätherberg (S) 
Sten Bergheden (M) 
Malin Östh (V) 
Eric Palmqvist (SD) 
Johanna Rantsi (M) 
Annika Hirvonen (MP) 
Magnus Jacobsson (KD) 
Elias Aguirre (S) 
Patrik Jönsson (SD) 
Arwin Sohrabi (S) 
Elin Andersson (L) 
Emma Brihall (C) 

Flera stora frågor väntar 

För åkerinäringen finns flera frågor som behöver stå högt på den trafikpolitiska agendan under den nya mandatperioden. 

En av de mest grundläggande är vägnätet. Ett robust och väl underhållet vägnät är en förutsättning för effektiva och säkra godstransporter i hela landet. De beslutade satsningarna på underhåll och bärighet behöver därför genomföras och följas av ett långsiktigt arbete för att minska underhållsskulden. 

Samtidigt befinner sig åkerinäringen mitt i ett stort teknikskifte. Elektrifiering, fossilfria drivmedel och effektivare fordon innebär stora investeringar för företagen. För att fler ska kunna ta nästa steg krävs långsiktiga och förutsägbara spelregler, fungerande ladd- och tankinfrastruktur och villkor som gör det möjligt att konkurrera på lika villkor. 

Även frågor om trafiksäkerhet, sund konkurrens och väl fungerande regelverk kommer att vara centrala. Det gäller inte minst hur Sverige skapar ett transportsystem som både klarar näringslivets behov och stärker landets konkurrenskraft och beredskap.

Trafikutskottet kommer att hantera många frågor som har direkt betydelse för våra medlemsföretags vardag och framtida investeringar. Sverige behöver ett vägnät som går att lita på, långsiktiga förutsättningar för omställningen och regler som stärker konkurrenskraften för seriösa åkeriföretag. Vi ser fram emot en nära dialog med det nya utskottet och kommer att vara tydliga med vad som krävs för att åkerinäringen ska kunna fortsätta utvecklas och leverera i hela landet.

Ulric Långberg profilbild.
Ulric Långberg

Samhällspolitisk chef. Sveriges Åkeriföretag

Aktuella nyheter

Infrastruktur.png.

LAGAR & REGLER 2026-11-06

Längre handläggningstider för transportdispenser och skärpta regler för förtur

I september informerade vi om de nya direktiven för dispensansökningar som trädde i kraft den 1 oktober. Nu kommer ytterligare information från Trafikverket. Myndigheten ser längre handläggningstider än tidigare och meddelar samtidigt att möjligheten att få förtur i dispensärenden begränsas från den 9 november.Transportörer som ansöker om dispenser behöver just nu räkna med längre handläggningstider hos Trafikverket. Myndigheten meddelar att ökad arbetsbelastning och personalförändringar har påverkat verksamheten, vilket lett till att handläggningstiderna blivit längre än tidigare.Trafikverkets handläggare har under en längre tid arbetat övertid, även under helger, för att hantera det stora inflödet av ärenden. En ny övertidsinsats planeras under kommande helg.Förturer begränsas från den 9 novemberNär handläggningstiderna ökar har Trafikverket också sett en kraftig ökning av antalet ansökningar om förtur. Enligt myndigheten innebär hanteringen av förtursärenden ytterligare arbetsmoment som riskerar att påverka den ordinarie handläggningen negativt.Därför kommer Trafikverket från och med den 9 november inte längre att bevilja förtur i dispensärenden. Undantag kan göras om transporten bedöms vara samhällskritisk. I sådana fall måste behovet av förtur kunna styrkas av den som ansöker.Information om förändringen kommer att publiceras i TRIX.Fullständiga ansökningar blir allt viktigareTrafikverket betonar också vikten av att ansökningarna är kompletta redan vid inlämning. Ofullständiga ansökningar leder ofta till kompletteringar, fler kontakter mellan sökande och handläggare samt längre handläggningstider.Företag som själva ansöker om dispenser uppmanas därför att säkerställa att alla nödvändiga uppgifter och handlingar finns med från början. En komplett ansökan kan bidra till en snabbare och mer effektiv handläggning för alla parter.Utvecklar digitala lösningarParallellt med arbetet för att hantera ärendemängden fortsätter Trafikverket att utveckla verksamheten. Bland annat pågår satsningar på digitala utbildningar och AI-baserade lösningar för att effektivisera arbetssätt och förbättra stödet till både sökande och handläggare.I utvecklingsarbetet har representanter från flera medlemsföretag involverats för att säkerställa att de nya lösningarna bättre möter branschens behov.Sveriges Åkeriföretag uppmanar företag som planerar dispenser att vara ute i god tid med sina ansökningar och att säkerställa att ansökningsunderlaget är komplett för att undvika onödiga förseningar.Här kan du ladda ner checklistorna för dispensansökningar:Checklista för FAV Breda transporterChecklista för FAV Mobilkranar och BetongpumparChecklista för FAV FordonskombinationerHär kan du även se ett webbinarium om transportdispenser: 

Läs mer
COLOURBOX24924100.jpg.

DRIVMEDEL 2026-11-09

Fem saker åkeriföretag bör tänka på när drivmedelsskatten höjs

Den tillfälliga skattesänkningen på bensin och diesel upphör 1 december, vilket innebär högre drivmedelskostnader för många åkeriföretag. För åkerinäringen, där bränslet ofta är en av de största kostnadsposterna, är det viktigt att vara förberedd när skatten återgår till tidigare nivåer. Ulric Långberg, branschdirektör och chef för bransch- och policyavdelningen på Sveriges Åkeriföretag, lyfter fram fem viktiga områden som företag bör se över redan nu.1. Säkerställ följsamhet för bränslekostnader i avtalenFöretag bör se över sina kundavtal och säkerställa att ökade bränslekostnader kan regleras löpande. En månadsvis justering av bränslekostnaderna kan minska risken för att åkeriet själv får bära hela kostnadsökningen.2. Kontrollera att bränsleklausuler och DMT är korrekt utformadeBränsleklausuler och drivmedelstillägg (DMT) behöver vara anpassade efter dagens kostnadsläge och de aktuella avtalen. Om modellerna inte är uppdaterade riskerar företaget att inte få full kompensation för ökade drivmedelskostnader.3. Ta dialogen med kunden i tidFör företag som saknar särskilda mekanismer för att justera bränslekostnader i avtalen är det viktigt att ta en dialog med kunderna. När förutsättningarna förändras behöver även ersättningsnivåerna diskuteras för att affären ska vara hållbar för båda parter.4. Jobba aktivt med bränslebesparingarNär kostnaderna ökar blir varje sparad liter viktigare. Genom att minska tomkörning, planera körningarna effektivt och undvika onödiga hastighetsöverträdelser kan företaget minska sin bränsleförbrukning och därmed mildra effekten av de högre skatterna.5. Se över inköpsavtalen för drivmedelDet kan också vara läge att granska befintliga drivmedelsavtal. I vissa fall finns möjlighet att omförhandla villkor eller hitta en leverantör som erbjuder bättre priser och villkor än dagens avtal. Som medlem får du rabatt på drivmedelspriset hos vår samarbetspartner Preem.Viktigt att agera i god tidFör många åkeriföretag kommer skattehöjningen att märkas direkt i resultaträkningen. Genom att se över avtal, drivmedelstillägg och interna rutiner redan nu går det att minska effekten och skapa bättre förutsättningar för lönsamhet även när drivmedelskostnaderna stiger.

Läs mer
lastbil-rondell.jpg.

LAGAR & REGLER 2026-10-27

Ökat politiskt tryck på att skjuta upp ETS2 – ännu inga nya beslut

Flera EU-länder vill skjuta upp eller förändra det nya utsläppshandelssystemet ETS2, som ska omfatta bland annat vägtransporter. Frågan har fått ökad politisk uppmärksamhet och även inom Europaparlamentet höjs röster för förändringar. Samtidigt finns ett fortsatt stöd för systemet och något beslut om ytterligare uppskjutande har inte fattats. Enligt nuvarande tidplan ska ETS2 börja tillämpas fullt ut 2028.ETS2 är EU:s nya system för handel med utsläppsrätter för bland annat vägtransporter, uppvärmning av byggnader och vissa mindre industrisektorer. Systemet innebär att leverantörer av fossila drivmedel måste köpa utsläppsrätter för de koldioxidutsläpp som drivmedlen ger upphov till. Kostnaden väntas föras vidare till kunderna genom högre drivmedelspriser.Systemet skulle ursprungligen införas 2027, men starten har redan skjutits upp till 2028. Under hösten har diskussionen om ytterligare förändringar intensifierats, framför allt mot bakgrund av oro för stigande energi- och drivmedelskostnader.Flera medlemsländer vill se förändringarVid Europeiska rådets möte den 15–16 oktober drev bland andra Polen och Italien frågan om att skjuta upp ETS2. Även Tjeckien, Ungern, Slovakien och Grekland har uttryckt stöd för ett senare införande, medan Estland vill avskaffa systemet helt.Länderna pekar framför allt på risken för högre kostnader för hushåll och företag. Förespråkarna för ett uppskjutande menar att mer tid skulle ge bättre förutsättningar för investeringar i fossilfria alternativ och för stödåtgärder som kan mildra de ekonomiska konsekvenserna.Samtidigt motsätter sig flera medlemsländer, däribland Sverige, Danmark och Finland, ytterligare förseningar. De framhåller betydelsen av långsiktiga och förutsägbara spelregler för klimatomställningen och företagens investeringar.EU:s stats- och regeringschefer enades inte om något nytt uppskjutande vid oktobermötet. Däremot uppmanades EU-kommissionen att uppdatera sin analys av konsekvenserna av ETS2 och de åtgärder som ska motverka alltför stora prisökningar.Delade meningar i EuropaparlamentetÄven inom Europaparlamentet finns olika uppfattningar om ETS2:s framtid.Företrädare för den konservativa partigruppen EPP har efterfrågat förändringar av systemet, och flera nationella delegationer inom gruppen vill gå längre och avskaffa ETS2. Samtidigt finns ett fortsatt stöd för att behålla systemet inom bland annat Socialdemokraterna, De gröna och den liberala partigruppen Renew.Den 22 oktober röstade Europaparlamentet för att skjuta upp vissa krav i EU metanlagstiftning med tre år, i stället för det år som kommissionen föreslagit. Omröstningen visar att det finns politiskt stöd för att senarelägga vissa klimatrelaterade regler, men den gäller en annan lagstiftning och innebär inte någon förändring av ETS2.Trots det ökade politiska trycket finns ännu inget beslut om att skjuta upp ETS2 ytterligare. Enligt nuvarande regler ska systemet börja tillämpas fullt ut 2028, medan auktioneringen av utsläppsrätter planeras att inledas under 2027. Det återstår att se om de pågående diskussionerna leder till några förändringar.Vad innebär ETS2 för åkeriföretagen?För åkerinäringen är ETS2 framför allt en fråga om framtida drivmedelskostnader. Systemet innebär inte att åkeriföretagen själva ska köpa utsläppsrätter. Skyldigheten ligger i stället hos drivmedelsleverantörerna, som förväntas föra kostnaden vidare genom drivmedelspriserna.Hur stor påverkan blir beror bland annat på priset på utsläppsrätter och hur kostnaderna förs vidare till marknaden.För dig som åkeriföretagare innebär det ytterligare en faktor att ta hänsyn till i långsiktiga affärsavtal, transportpriser och investeringsbeslut.Nuvarande tidplan ligger fastEU har också beslutat om förändringar i systemets marknadsstabilitetsreserv för att minska risken för kraftiga prisökningar på utsläppsrätter.Diskussionerna om ETS2 väntas fortsätta inom EU institutioner. Vi följer utvecklingen och dess möjliga konsekvenser för åkerinäringens kostnader, konkurrenskraft och klimatomställning.

Läs mer