Nya vinterdäckskrav för tunga fordon från november 2025

FÖRETAGANDE 2025-12-12

Sveriges Åkeriföretags nätverk är en central del av organisationens arbete. Här samlas medlemsföretag med liknande verksamhet, utmaningar och mål för att utbyta erfarenheter, driva gemensamma frågor och bidra till utvecklingen av åkerinäringen. Just nu pågår ett omfattande arbete i flera nätverk med allt från regelutveckling och standardisering till effektivare transporter och klimatomställning. Nätverken fungerar som en direktkanal mellan medlemmarnas vardag och organisationens strategiska och näringspolitiska arbete. Genom referensgrupper, projekt och dialog med myndigheter och andra aktörer omsätts praktiska erfarenheter till konkret påverkan. Aktuellt från våra nätverk Bygg- och anläggningstransporter I nätverket för bygg- och anläggningstransporter ligger fokus på upphandling, vinterväghållning och standardisering. Ett viktigt pågående arbete är projekt för att testa potentialen med HCT-fordon i stadstrafik, med målet att effektivisera masstransporter och minska miljöpåverkan. Tillsammans med Trafikverket drivs även projektet - Möjligheter och utmaningar med masshanteringssystem, som handlar om effektivare arbetssätt och bättre logistik. Nätverket har dessutom en tydlig roll i BEAst och samverkar med Maskinentreprenörerna (ME) kring eldrift, fordonsdata och miljörapportering. Ett annat aktuellt fokus är uppstarten av regionala bärighetsråd med Trafikverket runt om i landet. Dispenstransporter, vägtransportledning och bärgning Detta nätverk arbetar brett med regelverk och processer som är avgörande för specialtransporter och trafiksäkerhet. Inom dispenstransporter ligger fokus på att skapa snabbare och mer enhetliga processer. Efter påverkansarbete från Sveriges Åkeriföretag har regeringen gett Trafikverket i uppdrag att utreda om myndigheten ska ta över hela eller delar av kommunernas dispensbeslut. När det gäller vägtransportledare driver nätverket frågan om en modernisering av ett regelverk som varit oförändrat i över 20 år. Förslag har lämnats till Transportstyrelsen, bland annat om gemensamma utbildningskrav, examination, tydligare språkkrav och modernare fordons- och utrustningskrav. Inom bärgningsområdet har fokus varit att modernisera regelverket för bärgningsmetoder. Tack vare Sveriges Åkeriföretags arbete har regeringen gett Transportstyrelsen i uppdrag att ta fram förslag som möjliggör bärgning med dolly, höjer hastighetsgränsen vid bärgning och ger bärgningsfordon bättre tillgång till hela vägnätet. Nätverket driver även frågor om undantag för övervikt vid bärgning, kör- och vilotider samt tillämpningen av regler för TMA-fordon. Fjärr- och distribution I nätverket för fjärr och distribution är fokus just nu på infrastruktur och framkomlighet. Ett prioriterat arbete är att ta fram ett ramverk för hur last- och lossningsplatser samt rangeringsytor ska utformas och dimensioneras. Målet är att få in dessa frågor tydligare i kommunal och regional planering, bland annat genom ett eget avsnitt i SKR:s parkeringshandbok. Andra viktiga frågor är tillgång till rastplatser och platser för dygnsvila på det nationella vägnätet. Nätverket deltar i Trafikverkets pilotprojekt och samverkar med marknadsaktörer. Även HCT-fordon är en prioriterad fråga, där nätverket verkar för fler fordonskombinationer som stärker fjärr- och distributionstrafiken. Hållbarhetsnätverket Hållbarhetsnätverket samlar företag som vill ligga i framkant i klimatomställningen. Arbetet fokuserar på elektrifiering, fossilfria och teknikneutrala drivmedelsalternativ samt affärsutveckling kopplad till klimatmål och hållbar omställning. Nätverket fungerar som ett kunskapsnav för både tekniska lösningar och strategiska vägval. Lantbrukstransporter I nätverket för lantbrukstransporter samlas företag som arbetar med transporter till och från lantbruket, exempelvis spannmål, levande djur, livsmedel och maskiner. Här ligger fokus på rättvisa villkor, effektiv logistik och samverkan i hela livsmedelskedjan. Aktuella frågor är framkomlighet på det lågtrafikerade och enskilda vägnätet samt regelverk kring transporter av levande djur, där ett omfattande arbete pågår även på EU-nivå. Miljötransporter Miljötransportnätverket samlar företag inom avfallshantering och återvinning. Arbetet präglas av regelutveckling, digitalisering, produktansvar och farligt avfall. Det är ett remisstungt nätverk med många pågående uppdrag. Just nu ligger stort fokus på ett regeringsuppdrag om att förenkla regelverket för att minska företagens regelbörda, ett arbete som ska slutredovisas våren 2026. Nätverket arbetar även med trafiksäker insamling längs landsväg, komplettering av EU:s förpackningsförordning i svensk rätt samt frågor om samordnad insamling av olika avfallsfraktioner. I februari arrangeras även den årliga Renhållarträffen. Skogslogistik Skogsnätverket samlar företag verksamma inom skogsindustrins värdekedja. Fokus ligger på transporteffektivitet, dokumentation, kompetens och samarbete med skogsindustrin. En stor och aktuell fråga är införandet av affärssystemet VIOL 3, som skapat betydande utmaningar för transportföretagen, bland annat kopplat till betalningsflöden. Nätverket har varit delaktig i arbetet med en nationell plan för enskilda vägar tillsammans med bland annat Skogsindustrierna, LRF och REV. Nätverket är också aktiva i revideringen av Biometrias Transporthandledning som är en nationell standard för skogstransporter i Sverige. Transporthandledningen används som kvalitetsguide och avtalsunderlag för åkerier och chaufförer och används som bilaga i transportaffärer. De deltar även i ett nytt långsiktigt forsknings- och visionsprojekt – FESST, fossilfria, effektiva och säkra skogstransporter som ska peka ut riktningen för skogstransporter i framtiden. Tank- och bulktransporter I nätverket för tank och bulk ligger fokus på säkerhet, utbildning och tillämpning av regelverk för transporter med höga riskkrav. Aktuella frågor är säker lastning och lossning, fordonstekniska krav samt beredskapsplanering. Mot bakgrund av omvärldsläget och ett ökat fokus på totalförsvar arbetar nätverket även med frågor om transporter av drivmedel och petroleumprodukter samt tillgång till containrar och kritisk infrastruktur. Åkerihistoriska sällskapet Åkerihistoriska sällskapet skiljer sig från övriga nätverk men fyller en viktig roll genom att bevara och synliggöra åkerinäringens historia. Arbetet sker genom dokumentation, museiverksamheten i Örebro och fordonsgrupper runt om i landet – till stor del genom ideellt engagemang. Mer information om våra nätverk hittar du här

HÅLLBARHET 2025-12-04

Mobility Sweden, fordonstillverkarnas branschorganisation, har presenterat en uppdaterad prognos för elektrifieringen av transportsektorn fram till 2030. Den visar på en lägre takt för elektrifieringen än vad myndigheterna tidigare räknat med. Det innebär att Sverige riskerar att missa etappmålet för inrikestransporter och ESR-målet med större marginal än tidigare beräknat.Prognoserna omfattar personbilar, lätta lastbilar och tunga lastbilar, och samtliga kurvor pekar på att elektrifieringen går långsammare än väntat. Analysen visar att den förväntade utvecklingen av elfordon inte räcker för att nå vare sig Sveriges etappmål för inrikes transporter eller ESR-målet. Samtidigt riskerar flera fordonstillverkare att missa EU:s CO₂-krav.För tunga lastbilar är fordonsindustrins nya prognos avsevärt lägre än dess tidigare bedömning. Tillgången av ellastbilar utgör ingen begränsning idag, utan fordon finns för de flesta transportuppdrag för lokal och regional trafik.Att elektrifieringen av de kommersiella transporterna har bromsat in beror främst på regeringens beslut att sänka dieselskatten till EU miniminivå under året. De styrmedel som finns för att täcka merkostnaden för ellastbilar och stödja utbyggnaden av laddinfrastruktur har inte varit tillräckliga, och det saknas efterfrågan på fossilfria transporter som idag är dyrare än de fossila.Sveriges Åkeriföretags förslag för att vända utvecklingenFör att vägtransportsektorn ska kunna ställa om krävs ytterligare politiska åtgärder och mer kraftfulla incitament. Klimatpremien, med stöd för inköp av tunga elfordon, borde förstärkas och gälla över fler år. Transportköpare behöver få ekonomiska incitament att välja och betala för utsläppsfria alternativ, till exempel genom en tillfällig kompensation för den högre kostnaden via skattesystemet.  Skatten på ladd-el borde reduceras till nära noll och kraven på offentlig sektors upphandling av utsläppseffektiva transportlösningar borde skärpas där det är relevant. Samtidigt behöver infrastrukturpolitiken bli mer resolut, med snabbspår för elnätsanslutningar, förutsägbara tariffer och tydligt utpekade högeffektkorridorer längs de viktigaste transportstråken. Åkerinäringen är redo att ta ansvar men omställningen förutsätter att kommersiella, politiska och praktiska förutsättningar finns på plats.  Mer information om Mobility Swedens nya prognos

INFRASTRUKTUR 2025-12-22

Vi deltog nyligen i ett möte om vinterväghållning där bostads- och infrastrukturminister Andreas Carlson samlade Trafikverket, Sveriges Åkeriföretag och entreprenörer för en gemensam genomgång. Fokus låg på hur planering, genomförande och uppföljning av vinterunderhållet kan bli mer effektivt och träffsäkert.För åkerinäringen är en fungerande vinterväghållning avgörande för trafiksäkerhet, framkomlighet och leveranssäkerhet. När underhållet brister får det omedelbara konsekvenser för förare, fordon och samhällsviktiga transporter. Vår bild är tydlig: problemen handlar i stor utsträckning om bristande kvalitet i utförandet, otillräcklig uppföljning och en för låg ambitionsnivå i delar av genomförandet.Vi har samlat in underlag från åkerier som utför plogning och halkbekämpning samt tagit del av Trafikverkets digitala uppföljning. Den visar bland annat brister i förebyggande åtgärder, för låg saltanvändning och för sen utkallning av insatser – faktorer som direkt påverkar väglag och säkerhet.En viktig förutsättning för ett mer robust vinterunderhåll är att marknadens aktörer ges långsiktiga och tydliga spelregler. Det krävs kontrakt och regelverk som skapar incitament för utveckling, innovation och investeringar i nya arbetssätt. Rätt åtgärd vid rätt tidpunkt, systematisk uppföljning och ökad användning av modern teknik och data måste vara vägledande.För att vinterväghållningen ska fungera bättre behöver hela kedjan mötas, dela erfarenheter och ta gemensamt ansvar. Först då kan arbetssätten utvecklas och underhållet effektiviseras på ett sätt som ger verklig effekt i vardagen.