Nu behöver vi ta nästa steg för en effektiv vinterväghållning

2025-11-21

TRAFIKSÄKERHET

Det senaste dygnens ansträngda väderläge med stora och långa stopp, främst i Skåne och Gävleborg, visar än en gång hur utmanande vädret och väglaget kan vara vintertid. För yrkesförare, åkerier och alla som vistas på vägarna skapar snabba väderomslag, med halka och snöfall, en osäker och svår situation. Men med rätt åtgärder och ett nära samarbete kan vi få en vinterväghållning som bättre möter det verkliga behovet. Det kräver dock vissa förändringar. 

Sveriges Åkeriföretag har en konstruktiv dialog med Trafikverket, där vi identifierat både brister och förbättringar som behöver ske. Den förstärkta beredskapen vid orangea vädervarningar, med möjlighet att kalla in extra resurser, tungbärgare och bandvagnar samt att samverka tätare med fler aktörer, är ett viktigt steg framåt. Det uppskattar vi. Men när dessa åtgärder behöver sättas in är det tyvärr redan för sent.  

Tidigare utvärderingar och erfarenheter som samlats in visar att ytterligare åtgärder behövs. Trafiken på våra vägar har förändrats över tid med ökad trafikmängd, fler 2+1-vägar som kräver andra insatser vintertid och en växande andel EU-trailers som är särskilt känsliga för friktion och drivaxeltryck. Det ställer ökade krav på vinterväghållningen, där rätt insatser måste komma vid rätt tidpunkt. 

Vi ser några områden där åtgärder kan göra stor skillnad: 

1. Fler vinterväghållningsresurser och insatser som kommer tidigare 
När snöfall eller halka väntas är insatserna helt avgörande. Fler resurser behöver kunna sättas in både i förebyggande syfte och under snöfall för att säkra framkomligheten. 

2. Ökat fokus på förebyggande halkbekämpning 
Plogning och saltning måste samspela, särskilt i inledningen av ett snöfall. Det är när snön packas fast i vägbanan som problemen snabbt förvärras och trafiken riskerar att stanna. 

3. Mindre driftområden och upphandling ur ett beredskapsperspektiv 
För att resurser ska kunna sättas in snabbare och mer precist behöver upphandlingarna utformas ur ett beredskapsperspektiv. Mindre driftområden skulle även göra att fler medelstora företag kan ta på sig uppdrag, vilket skulle stärka kapaciteten och ge bättre förutsättningar att anpassa insatserna efter lokala behov. 

4. Separera vinterväghållningen från övrigt underhåll och behandla den som en akut åtgärd 
Vinterväghållning skiljer sig från övrigt vägunderhåll eftersom vädret kan förändras snabbt. Därför bör vinterväghållning brytas ut från driftupphandlingen och prioriteras som en akut åtgärd. 

5. Bättre uppföljning av insatta åtgärder 
Det är viktigt att följa upp när och vilka insatser som genomförs, både inför, under och efter snöfall och halka. Många av våra utförande åkeriföretag vittnar om behovet av mer förebyggande åtgärder men blir inte alltid utkallade i tid, vilket skapar stor frustration.  

6. Nya vinterdäckskrav kräver kontroller 
Från den 10 november gäller nya regler om vinterdäck för tunga fordon. De är viktiga för ökad trafiksäkerhet, men det behöver säkerställas att de följs av alla. Löpande kontroller behövs både av tunga fordon och personbilar. 

Vi vill lyfta fram konkreta förslag som förbättrar framkomligheten vintertid. Vi vet att Trafikverket, entreprenörerna och hela branschen arbetar hårt, och vi är övertygade om att utvecklingen kommer gå åt rätt håll när vi samarbetar och är öppna för förändring. Vägarna är vår arbetsplats och en effektiv vinterväghållning är avgörande både för våra yrkesförare, åkeriföretag och för hela samhället. 

Ulric Långberg profilbild.

Ulric Långberg

Samhällspolitisk chef

010-510 54 61 Ulric.langberg@akeri.se
Profilbild Peter Svensson.

Peter Svensson

Teknik och infrastruktur

010-510 54 08 peter.svensson@akeri.se

Aktuella nyheter

top-40-hero.jpg.

FÖRETAGANDE 2025-12-11

Här är 2025 års Topp 40 under 40

Vi är stolta att presentera 2025 års Topp 40 under 40 – en hyllning till de unga förebilder som driver åkerinäringen framåt. Listan lyfter fram branschens mest inspirerande, engagerade och nyskapande talanger under 40 år. Här hittar du personer som med glädje, drivkraft och nytänkande bidrar till en starkare och mer hållbar åkerinäring. Upptäck årets stjärnor och låt dig inspireras av framtidens ledare och hjältar inom vår bransch!På förstaplats ser vi Emelie Jonsson, drift- och HR-ansvarig på ARJ Transport, som med starkt ledarskap och hållbarhetsfokus är en banbrytande kraft i åkerinäringen. På andraplats kommer Memelie Österlind, förare på Falkenklev Logistik, som med sitt engagemang och sin professionalism är en stark inspirationskälla för nästa generation chaufförer. Tredjeplatsen går till Victor Falkenklev, vd för Falkenklev Logistik i Malmö, som banar väg för elektrifieringen av tung trafik och framtidens klimatsmarta logistiklösningar. Här presenterar vi nu hela listan med 40 unga personer som redan idag gör skillnad för en av Sveriges viktigaste branscher och som formar morgondagens åkerinäring. 

Läs mer
penna-tangentbord.jpg.

FÖRETAGANDE 2025-12-02

Baspris och basmånad – grunden för en korrekt indexreglering

När ett avtal ska indexregleras är baspris och basmånad helt avgörande för att resultatet ska bli rätt. Trots det är detta ett av de vanligaste områdena där det blir fel.  Baspriset är det pris som du och transportköparen kommer överens om vid avtalets start. Basmånaden är den månad vars indexvärde man utgår ifrån i beräkningen. Tillsammans utgör de startpunkten för hela avtalet. Om basmånad och baspris inte matchar går det inte längre att följa kostnadsutvecklingen rakt igenom avtalet. Ett vanligt misstag är att olika basmånader används för olika delar av avtalet, till exempel en basmånad för DMT och en annan för övriga kostnadsslag i index. Det skapar osäkerhet, olika logiker och gör det svårt att följa kostnadsförändringar på ett transparent sätt. Därför är det viktigt att allt utgår från samma månad När hela avtalet utgår från en och samma basmånad blir det tydligt hur kostnaderna förändras över tid och parterna kan dela risk på ett rättvist sätt. Det är först då index fungerar som tänkt: ett verktyg som följer kostnadsutvecklingen på rätt sätt. Avläsningen ska alltid göras mot basmånaden Det är viktigt att all avläsning av index sker mot basmånaden. Det är först när man jämför aktuell månad med basmånadens indexvärde som man får en korrekt bild av hur kostnaderna har förändrats sedan avtalets start. Om man istället skulle jämföra månad för månad riskerar man att få kedjeeffekter, olika procentsatser och en utveckling som inte speglar verkliga kostnadsförändringar.  Gör rätt från början  För att säkerställa en korrekt och enkel indexreglering, se till att: Baspris och basmånad sätts samtidigt Samma basmånad används för alla kostnadsslag Indexserie och DMT-modell är tydligt angivna i avtalet Avläsningen av index sker enligt den avtalade frekvensen (månadsvis, kvartalsvis eller annan överenskommelse) Prisjusteringen följer 100 % av index  All avläsning görs mot basmånaden, inte mot förra uppdateringen Med en tydlig startpunkt blir det också enklare att följa priset under avtalstiden och undvika missförstånd. Stöd i Avtalshjälpen I Avtalshjälpen finns exempel på hur du skriver in baspris, basmånad och indexreglering i ditt avtal. Där hittar du även exempel på formuleringar som hjälper dig när du tecknar avtal. Läs mer om avtalshjälpen  

Läs mer
man som antecknar.

LAGAR & REGLER 2025-11-19

Förslag för att stoppa oseriösa anbud i offentliga upphandlingar skickas på remiss

Regeringen skickar nu ut förslag på remiss som ska göra det enklare att stoppa oseriösa och misstänkt låga anbud i offentliga upphandlingar. Syftet är att hindra kriminella aktörer från att vinna kontrakt genom extremt låga priser och oseriösa affärsmetoder,  något som riskerar att slå ut seriösa företag och försämra kvaliteten i offentliga tjänster.Offentlig sektor upphandlar varje år varor och tjänster för över 1 000 miljarder kronor. Regeringen vill säkerställa att dessa medel går till företag som följer lagar, avtal och goda arbetsvillkor. Konkurrensverket har därför tagit fram förslag som tydliggör hur misstänkt låga anbud ska hanteras.Förslagen som har presenterats är bland annat:Alla anbud som är mer än 30 procent lägre än genomsnittspriset ska granskas.Det ska bli tydligare vem som ansvarar för vad när det gäller att granska låga anbud. Upphandlande aktör ansvarar för att bedöma om ett anbud är onormalt lågt. Leverantören ansvarar för att förklara hur de kan leverera trots det låga priset.Upphandlande organisationer ska alltid säga nej till anbud som är onormalt låga. Det har tidigare inte alltid varit obligatoriskt.Upphandlingsmyndigheten ska få i uppdrag att ta fram ett praktiskt stöd till upphandlande organisationer kring onormalt låga anbud.Förslagen skickas nu på remiss och ska besvaras senast 27 februari 2026.Som en del av regeringens fortsatta arbete ska Konkurrensverket också utveckla en metod för att bedöma hur väl leverantörer uppfyller kvalitetskraven i offentliga kontrakt. Detta ska redovisas 30 november 2025.SÅ följer utvecklingenSveriges Åkeriföretag välkomnar förslag som stärker konkurrensneutralitet och rättvisa villkor i offentliga upphandlingar – frågor som är centrala för en sund och seriös åkerinäring. Vi följer remissprocessen och återkommer med mer information när arbetet går vidare.

Läs mer