2025-11-21
TRAFIKSÄKERHET
Det senaste dygnens ansträngda väderläge med stora och långa stopp, främst i Skåne och Gävleborg, visar än en gång hur utmanande vädret och väglaget kan vara vintertid. För yrkesförare, åkerier och alla som vistas på vägarna skapar snabba väderomslag, med halka och snöfall, en osäker och svår situation. Men med rätt åtgärder och ett nära samarbete kan vi få en vinterväghållning som bättre möter det verkliga behovet. Det kräver dock vissa förändringar.
Sveriges Åkeriföretag har en konstruktiv dialog med Trafikverket, där vi identifierat både brister och förbättringar som behöver ske. Den förstärkta beredskapen vid orangea vädervarningar, med möjlighet att kalla in extra resurser, tungbärgare och bandvagnar samt att samverka tätare med fler aktörer, är ett viktigt steg framåt. Det uppskattar vi. Men när dessa åtgärder behöver sättas in är det tyvärr redan för sent.
Tidigare utvärderingar och erfarenheter som samlats in visar att ytterligare åtgärder behövs. Trafiken på våra vägar har förändrats över tid med ökad trafikmängd, fler 2+1-vägar som kräver andra insatser vintertid och en växande andel EU-trailers som är särskilt känsliga för friktion och drivaxeltryck. Det ställer ökade krav på vinterväghållningen, där rätt insatser måste komma vid rätt tidpunkt.
Vi ser några områden där åtgärder kan göra stor skillnad:
1. Fler vinterväghållningsresurser och insatser som kommer tidigare
När snöfall eller halka väntas är insatserna helt avgörande. Fler resurser behöver kunna sättas in både i förebyggande syfte och under snöfall för att säkra framkomligheten.
2. Ökat fokus på förebyggande halkbekämpning
Plogning och saltning måste samspela, särskilt i inledningen av ett snöfall. Det är när snön packas fast i vägbanan som problemen snabbt förvärras och trafiken riskerar att stanna.
3. Mindre driftområden och upphandling ur ett beredskapsperspektiv
För att resurser ska kunna sättas in snabbare och mer precist behöver upphandlingarna utformas ur ett beredskapsperspektiv. Mindre driftområden skulle även göra att fler medelstora företag kan ta på sig uppdrag, vilket skulle stärka kapaciteten och ge bättre förutsättningar att anpassa insatserna efter lokala behov.
4. Separera vinterväghållningen från övrigt underhåll och behandla den som en akut åtgärd
Vinterväghållning skiljer sig från övrigt vägunderhåll eftersom vädret kan förändras snabbt. Därför bör vinterväghållning brytas ut från driftupphandlingen och prioriteras som en akut åtgärd.
5. Bättre uppföljning av insatta åtgärder
Det är viktigt att följa upp när och vilka insatser som genomförs, både inför, under och efter snöfall och halka. Många av våra utförande åkeriföretag vittnar om behovet av mer förebyggande åtgärder men blir inte alltid utkallade i tid, vilket skapar stor frustration.
6. Nya vinterdäckskrav kräver kontroller
Från den 10 november gäller nya regler om vinterdäck för tunga fordon. De är viktiga för ökad trafiksäkerhet, men det behöver säkerställas att de följs av alla. Löpande kontroller behövs både av tunga fordon och personbilar.
Vi vill lyfta fram konkreta förslag som förbättrar framkomligheten vintertid. Vi vet att Trafikverket, entreprenörerna och hela branschen arbetar hårt, och vi är övertygade om att utvecklingen kommer gå åt rätt håll när vi samarbetar och är öppna för förändring. Vägarna är vår arbetsplats och en effektiv vinterväghållning är avgörande både för våra yrkesförare, åkeriföretag och för hela samhället.
Aktuella nyheter
POLITIK 2026-10-07
Nytt trafikutskott på plats – stora frågor väntar för åkerinäringenRiksdagens nya trafikutskott är på plats. Maria Stockhaus (M) blir ny ordförande och Ulrika Heie (C) vice ordförande. Under de kommande fyra åren kommer utskottet att hantera flera frågor med stor betydelse för svensk åkerinäring, från väginfrastruktur och trafiksäkerhet till transportsektorns omställning och åkerinäringens konkurrenskraft. Trafikutskottet är ett av riksdagens 15 utskott och ansvarar för frågor som rör bland annat vägar och vägtrafik, järnväg, sjöfart och flyg. Utskottet bereder de förslag inom området som riksdagen ska fatta beslut om och behandlar även frågor med koppling till EU. Den 6 oktober valdes ledamöterna för den nya mandatperioden. Maria Stockhaus (M) har valts till ordförande och Ulrika Heie (C), som var utskottets ordförande under föregående mandatperiod, blir vice ordförande. Ordinarie ledamöter i trafikutskottet Maria Stockhaus (M), ordförande Ulrika Heie (C), vice ordförande Aylin Nouri (S) Kadir Kasirga (S) Ann-Christine Frohm (SD) Anna-Caren Sätherberg (S) Sten Bergheden (M) Malin Östh (V) Eric Palmqvist (SD) Johanna Rantsi (M) Annika Hirvonen (MP) Magnus Jacobsson (KD) Elias Aguirre (S) Patrik Jönsson (SD) Arwin Sohrabi (S) Elin Andersson (L) Emma Brihall (C) Flera stora frågor väntar För åkerinäringen finns flera frågor som behöver stå högt på den trafikpolitiska agendan under den nya mandatperioden. En av de mest grundläggande är vägnätet. Ett robust och väl underhållet vägnät är en förutsättning för effektiva och säkra godstransporter i hela landet. De beslutade satsningarna på underhåll och bärighet behöver därför genomföras och följas av ett långsiktigt arbete för att minska underhållsskulden. Samtidigt befinner sig åkerinäringen mitt i ett stort teknikskifte. Elektrifiering, fossilfria drivmedel och effektivare fordon innebär stora investeringar för företagen. För att fler ska kunna ta nästa steg krävs långsiktiga och förutsägbara spelregler, fungerande ladd- och tankinfrastruktur och villkor som gör det möjligt att konkurrera på lika villkor. Även frågor om trafiksäkerhet, sund konkurrens och väl fungerande regelverk kommer att vara centrala. Det gäller inte minst hur Sverige skapar ett transportsystem som både klarar näringslivets behov och stärker landets konkurrenskraft och beredskap.
HÅLLBARHET 2026-09-29
Nya EU-regler ställer högre krav på hållbarhetsmärkningarKraven på hur företag får kommunicera om hållbarhet skärps. Enligt EU:s tidsplan ska de nationella reglerna börja tillämpas den 27 september 2026, men det svenska genomförandet är ännu inte klart. För både transportköpare och transportföretag blir det viktigare att kunna visa vad som faktiskt ligger bakom en märkning eller ett hållbarhetspåstående.EU-direktivet Empowering Consumers for the Green Transition ska bidra till mer tillförlitlig hållbarhetsinformation och motverka vilseledande miljöpåståenden. För hållbarhetsmärkningar innebär det bland annat krav på tydliga och offentligt tillgängliga kriterier och oberoende kontroll.Sveriges Åkeriföretags hållbarhetscertifiering Fair Transport har en struktur som ligger väl i linje med de nya kraven på hållbarhetsmärkningar. Oberoende granskning ger trygghetFair Transport är en hållbarhetscertifiering för godstransporter på väg. Certifieringen bygger på fastställda och tillgängliga krav inom klimat och miljö, trafiksäkerhet och socialt ansvar. Att kraven uppfylls granskas av en oberoende part.För transportköpare ger det ett underlag för att både ställa krav och följa upp dem. I stället för att enbart förlita sig på transportföretagets egna hållbarhetspåståenden finns tydliga kriterier och en oberoende granskning att utgå från.Ett stöd i dialogen med kundernaFör certifierade företag innebär utvecklingen samtidigt att det blir allt viktigare att kunna styrka sitt hållbarhetsarbete.Fair Transport ger företaget möjlighet att visa kunder och transportköpare att arbetet utgår från fastställda krav som kontrolleras och följs upp. Certifieringen kan därmed användas som stöd både i hållbarhetskommunikationen och i dialogen med kunder.
KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-10-16
Var med och stärk den svenska åkerinäringens röst – svara på årets förarbristsenkätÅkerinäringen står inför en av sina största framtidsutmaningar: bristen på yrkesförare. Nu genomför IRU Driver Shortage Survey 2026, en global undersökning som kartlägger utvecklingen och ger branschen ett viktigt underlag för att påverka framtidens beslut. Sveriges Åkeriföretag uppmanar därför svenska åkeriföretag att delta.Förarbristen är redan en realitet i stora delar av världen. Enligt IRU stod över 2,9 miljoner lastbilsförartjänster obesatta under 2025, och i Europa är bristen särskilt påtaglig. Samtidigt närmar sig många förare pension, vilket riskerar att förvärra situationen ytterligare.Utmaningen är också tydlig i Sverige. Sveriges Åkeriföretag bedömer att åkerinäringen behöver omkring 50 000 nya yrkesförare under de kommande tio åren för att möta efterfrågan och säkra framtidens transporter.Viktigt underlag för hela branschenResultaten från IRU:s enkät används för att mäta omfattningen av förarbristen, identifiera orsakerna bakom den och lyfta fram åtgärder som faktiskt fungerar. Underlaget används också i påverkansarbetet gentemot politiker och beslutsfattare, både nationellt och internationellt.För Sveriges Åkeriföretag är det viktigt att den svenska åkerinäringens verklighet syns i statistiken.