Nordic Logistics Associations årsmöte

LAGAR & REGLER 2025-11-26

Drivmedelskostnaderna är en av de mest snabbrörliga kostnadsposterna i en transportaffär och utvecklingen framåt pekar på fortsatt stora svängningar. Med införandet av EU:s nya utsläppshandel (ETS2) från 2028 väntas priserna på fossila drivmedel öka betydligt. För många transportuppdrag kan ett drivmedelstillägg vara helt avgörande för lönsamheten i uppdragen. Vi får många samtal om drivmedelstillägg från våra medlemsföretag. Men vad är egentligen DMT och vad är det som är viktigt att känna till? DMT ska spegla verklighetenDMT finns för att minska risken när drivmedelspriserna förändras. Det gör att både köpare och transportör kan vara trygga med att priset i avtalet justeras rättvist när drivmedelskostnader går upp eller ner. Men eftersom ordet drivmedelstillägg används på olika sätt i branschen kan det lätt uppstå missförstånd. Därför är det viktigt att alltid vara överens om vad båda parter menar med ett drivmedelstillägg, och hur det ska beräknas.  Vissa tolkar DMT som en fast procentsats som alltid ligger på oavsett hur drivmedelspriserna rör sig. Men DMT förändras över tid och följer prisutvecklingen på drivmedel. Andra kan blanda ihop DMT med en prishöjning och tänker att det är ett sätt att ta ut mer betalt, men DMT är neutralt och kan gå både upp och ner.  Om man använder sig av SÅ-Index justeras andelen bränsle i vald indexserie automatiskt i DMT med baspriset som grund. I vissa fall kopplas andelen bränsle vid basmånaden ihop med en specifik bränsleprislista. I detta fall är det viktigt att tydliggöra vilket pris man ska utgå ifrån annars riskerar detta att skapa missförstånd. Är det dieselpris vid pump, bulkpris eller ett snittpris över en månad? Vilket pris och vilken källa är därför viktigt att vara överens om.  Rätt andel bränsleEtt vanligt misstag är att basera DMT på fel indexserie. Ett exempel är om du kör fjärrtrafik men använder en indexserie för lokal distribution, då bygger du ditt DMT på en alldeles för låg bränsleandel. Resultatet blir att tillägget inte speglar de verkliga kostnaderna och att uppdraget riskerar att bli olönsamt.   Basmånaden måste vara densammaEn annan fallgrop är att blanda basmånader. En basmånad för DMT och en annan basmånad för resterande kostnadsslag i index. Då går det inte längre att följa kostnadsutvecklingen rakt genom avtalet. Baspris och basmånad ska alltid höra ihop.  Varför behövs DMT – även om man redan har index?Det finns två sätt att hantera drivmedel: Genom den valda indexserien – där bränsle ingår som ett av kostnadsslagen. Genom ett separat DMT – där bränsleandelen “lyfts ur” index och justeras vid sidan av. Båda fungerar men med den många gånger snabbrörliga prisutveckling på drivmedel är DMT ofta det bästa verktyget för att snabbt spegla drivmedelskostnaderna i uppdraget.  ETS2 gör DMT ännu viktigareFrån 2028 inkluderas vägtransporter i EU:s utsläppshandel. Prognoserna pekar på att kostnaderna för fossila bränslen kommer att öka markant. Utan ett korrekt DMT riskerar man att låsa in sig i ett avtal som blir olönsamt redan efter några månader.  När ska DMT justeras?DMT ska helst justeras månadsvis. Täta justeringar skapar trygghet åt båda parter och följer kostnadsutvecklingen utan längre tidsglapp.  Tre kritiska punkter att alltid kontrollera För att DMT ska fungera måste följande vara på plats: Rätt andel bränsle – baserat på rätt indexserie för det faktiska uppdraget. Samma basmånad i hela avtalet – annars speglas inte utvecklingen korrekt Tydliga avtalsvillkor – hur DMT ska beräknas, läsas av och tillämpas. Vår rekommendationVi rekommenderar att: utgå från uppdaterade grundkalkyler i alla nya avtal  välj indexserie efter faktiska andelar som bygger på grundkalkylen tillämpa 100 % av indexförändringen avtala om täta och regelbundna index- och DMT-justeringar. Index i sin helhet får gärna regleras fyra gånger per år. DMT bör justeras månadsvis.  Indexreglering och DMT skapar en trygghet och minimerar risken för båda parter i en transportaffär. 

LAGAR & REGLER 2025-11-14

Regeringen har utsett en särskild utredare som ska ta fram förslag på hur två nya EU-direktiv om körkort ska genomföras i svensk rätt. Direktiven innebär förändringar inom bland annat körkortsbehörigheter, digitala körkort, prövotid och gemensamma EU-regler för kördiskvalifikationer.En av de frågor som väckt stort intresse är den nya behörigheten B1, som EU ger medlemsländer möjlighet att införa nationellt. Behörigheten innebär att personer under 21 år kan få köra en hastighetsbegränsad personbil på upp till 2 500 kg – men hur och om Sverige väljer att införa detta ska nu utredas närmare. Även möjligheten att låta personer med B-körkort köra något tyngre fordon, i synnerhet sådana som drivs med alternativa drivmedel, ingår i uppdraget.Direktiven omfattar också regler om beledsagad körning, ett förenklat förfarande för att häva automatvillkor samt notifieringssystem för kördiskvalifikationer mellan medlemsländerna.En särskild utredare ska nu analysera hur EU-reglerna kan harmoniseras med dagens svenska körkortsbestämmelser och hur ett sammanhållet regelverk kan utformas.Delredovisning: senast 2 november 2026, med förslag om B1-behörighet och regler för tyngre fordon på alternativa drivmedel.Slutredovisning: senast 16 juli 2027.Sveriges Åkeriföretag följer utredningen noggrant och kommer att informera när delrapporten presenteras.

FÖRETAGANDE 2025-11-17

Att välja rätt indexserie är en av de vanligaste frågor som kommer in till oss på Sveriges Åkeriföretag. Många upplever att det är svårt att veta vilken serie som ska användas och lika svårt att förstå vad som egentligen skiljer dem åt. Det är helt naturligt. Indexserierna är inte framtagna för att beskriva ”en bransch i stort”, utan för att spegla kostnadsstrukturen i olika typer av transportuppdrag. Därför behöver man alltid utgå från sina egna kostnader för att hitta rätt.Det viktigaste att komma ihåg är att indexserierna bygger på en fördelning mellan förare, drivmedel och övriga kostnader och att syftet är att spegla kostnadsutvecklingen i just din affär. Därför handlar valet av indexserie aldrig om att hitta ”den perfekta etiketten”, utan om att välja den serie som liknar din egen kalkyl mest. Två företag som kör liknande uppdrag kan landa i olika indexserier beroende på sina faktiska kostnadsandelar. Det centrala är alltså hur uppdraget kostnads¬mässigt fungerar, inte vad det heter.Index är ett verktyg för riskminimering som gör att ersättningen i ett avtal följer kostnadsutvecklingen i affären. Syftet är att bevara samma kostnadsnivå över avtalets gång, varken mer eller mindre. Det betyder också att index inte mäter alla kostnader i ett åkeri, utan bara vissa utpekade kostnadsslag. Kostnadsslag i SÅ IndexFörare (kollektivavtalslöner med sociala kostnader)Drivmedel – t.ex. diesel, HVO, RME, LBG, el, CBGAvskrivningRäntaFordonsskattAdministration & övrigtDäckReparationerDet är dessa kostnadsslag som index följer upp och reglera över tid. Andra kostnader så till exempel, löneglidning, arbetskläder, fortbildning, nya kundkrav eller högre elpriser för lokaler ingår inte i Index. Därför behöver de alltid hanteras i grundkalkylen och i priset vid avtalsstart.Vilka indexserier finns i SÅ Index?SÅ Index bygger på så kallade typtransporter. I SÅ Index finns följande serier:T08SÅ11MD Lokaldistribution Distribution inom framför allt städer. Hög andel tid för lastning och lossning, relativt låg fordonsinvestering. Enkelskift dagtid.T08SÅ12MD Regional distributionDistribution med lastbil utan släp, med flera stopp för lastning och lossning.T08SÅ13MD Långväga distributionBil och släp med lång körsträcka och flera last- och lossningsställen.T08SÅ14MD PartigodsBil och släp eller bil med trailer. Relativt kort andel tid för lastning/lossning – större del av tiden är körning.T08SÅ15MD DragbilstransportDragbil som kör trailer, containrar m.m. Hög körsträcka i relation till arbetstid.T08SÅ16MD Tank- och bulktransportTransporter i skift med bulk- eller tankekipage.T08SÅ17MD SkogsråvaraTransport av rundvirke och flis. Ofta mer än ett skift och tuff driftmiljö.T08SÅ18MD Anläggning kort sträckaAnläggningsfordon med låg körsträcka, t.ex. kranbil, mycket tid på arbetsplats.T08SÅ19MD Anläggningstransport bilAnläggningsbil utan släp.T08SÅ20MD Anläggningstransport bil och släpTreaxlig anläggningsbil med släp eller kärra.Kom ihåg: Namnet är bara en etikett. Det viktiga är hur kostnadsandelarna ser ut i serien.