Höjd reduktionsplikt från 1 juli 2025

INFRASTRUKTUR 2025-10-20

Vi har lämnat vårt remissvar på utredningen SOU 2025:67 Arlanda – en viktig port för det svenska välståndet (LI2025/01130). I svaret betonar vi vikten av att Arlanda utvecklas med fullt fokus även på godstransporter, inte enbart passagerartrafik.  För åkerinäringen är tillgängligheten till Arlanda avgörande, både för flyggods och för leveranser av varor och förnödenheter som krävs för flygplatsens drift och service. Ett väl fungerande vägnät och anpassad infrastruktur är en förutsättning för effektiva, säkra och fossilfria godstransporter.  Vi lyfter särskilt följande punkter i sitt remissvar:  Förbättrad framkomlighet på E4 Flaskhalsen mellan Häggvik och Arlanda behöver byggas ut. En breddning till 3+3 körfält mellan Glädjen och Arlanda, och 4+4 körfält mellan Häggvik och Rotebro, skulle öka kapaciteten och minska restidsförluster för godsflöden.  Kapacitetshöjande åtgärder längs Måbyleden (väg 905) Vägen är central för transporter till Cargo City och bör prioriteras i samband med utvecklingen av trafikplats Måby.  Tillgänglighet till Rosersbergs kombiterminal Terminalen är en viktig omlastningspunkt för kombitrafik till Arlanda. Robust infrastruktur krävs för att säkerställa effektiva flöden mellan väg och järnväg.  Fler rast- och uppställningsplatser Bristen på rastplatser längs E4 mellan Uppsala och Stockholm försvårar regelefterlevnad och skapar osäkra förhållanden för förare. Nya platser bör planeras nära kommersiella områden med tillgång till service, trygghet och laddinfrastruktur.  Omkopplingsytor och parkering för tunga fordon Det behövs dedikerade uppställnings- och omlastningsytor nära flygplatsen. Möjligheter till av- och påkoppling av släp är viktiga för effektiv distribution i regionen.  Planering för elektrifiering och elnätskapacitet Arlandaområdet måste redan nu förberedas för högkapacitetsladdning av tunga fordon. En samlad utredning om elnätskapacitet bör genomföras med fokus på godslogistikens behov.  Gemensam planering behövs Sveriges Åkeriföretag föreslår att regeringen ger Trafikverket i uppdrag att tillsammans med Godstransportrådet Stockholm–Mälardalen, berörda kommuner och åkerinäringen analysera behovet av rastplatser, uppställningsytor, omkopplingsmöjligheter och laddinfrastruktur i Arlandaområdet. Läs hela remissvaret här  

LAGAR & REGLER 2025-10-22

EU-parlamentet har antagit ett nytt körkortsdirektiv som innebär flera förändringar för förare i hela unionen. Bland annat införs digitala körkort senast 2030 och nya körkortsbehörigheter som ska underlätta för unga förare och bidra till ökad trafiksäkerhet. Direktivet gör det möjligt att införa ett nationellt B1-körkort för personer från 16 år (eller 15 år med särskilt godkännande). Det gäller fordon upp till 2 500 kilo och maxhastighet 45 km/h, vilket kan få betydelse för användningen av A-traktorer och lätta transportfordon. För yrkestrafiken innebär direktivet också skärpta medicinska krav vid förnyelse av körkort för buss- och lastbilsförare – krav som ska gälla oavsett ålder. Nästa steg blir att regeringen utreder hur reglerna ska införas i svensk lagstiftning. Det väntas ske successivt fram till 2029–2030. Läs pressmeddelandet i sin helhet på regeringen.se

LAGAR & REGLER 2025-10-24

Sveriges Åkeriföretag stödjer IRU:s namninsamling mot EU-kommissionens förslag om obligatoriska inköpskrav av utsläppsfria fordon och uppmanar alla åkeriföretag att skriva under. Europeiska kommissionen överväger ett lagförslag som skulle tvinga vägtransportföretag och transportköpare att köpa, driva eller använda en viss andel utsläppsfria el- eller vätgasbilar, inom ramen för initiativet Greening Corporate Fleets. Syftet är att påskynda försäljningen av nollutsläppsfordon inom EU. Såväl IRU (International Road Transport Union) som Sveriges Åkeriföretag stödjer energiomställningen inom vägtransportsektorn, men båda organisationerna motsätter sig starkt dylika tvångsåtgärder för europeiska företag.  Transportsektorns omställning pågår och kommer att fortsätta i takt med att de ekonomiska och infrastrukturella förutsättningarna utvecklas. Den måste ske på ett realistiskt och pragmatiskt sätt, där investeringar i nya fordon går hand i hand med ökad tillgång till elnätkapacitet, utbyggnad av laddinfrastruktur på rätt ställen och gynnsamma kommersiella villkor.Det behövs effektiva stimulansåtgärder från politiken i form av styrmedel och stöd till företagen, för att marknaden ska kunna ställa om till fossilfrihet. Inte planekonomiska tvångsmedel.