EU:s förslag om rena företagsfordon riskerar att bromsa omställningen

2026-04-28

FÖRETAGANDE

Vi på Sveriges Åkeriföretag delar målet om minskade utsläpp och ser ett tydligt behov av styrmedel som driver omställningen framåt. Samtidigt bedömer vi att EU-kommissionens förslag om en ny förordning för rena företagsfordon, COM (2025) 994, i sin nuvarande form riskerar att få motsatt effekt för åkerinäringen.

Remissförslaget som vi svarat på innebär att medlemsstaterna från 2030 ska uppfylla mål för andelen nya företagsbilar och lätta lastbilar med låga eller inga utsläpp. Det finns delar vi ser positivt på. Att öka andelen utsläppssnåla fordon är viktigt, och vi välkomnar att tunga lastbilar i nuläget inte omfattas av några krav. Det ger utrymme att bygga upp de förutsättningar som krävs. 

Samtidigt ser vi en risk att förslaget i praktiken leder till krav på investeringar i fordon som ännu saknar tillräckliga praktiska och ekonomiska förutsättningar för att fungera i verksamheten.

Risk för att investeringar skjuts upp 

Åkerinäringen är redan i gång med omställningen och investeringar görs där det är möjligt och affärsmässigt hållbart. Men i dag är betalningsviljan för fossilfria transporter fortfarande begränsad, samtidigt som kostnaderna är höga. 

När investeringar drivs fram innan marknaden är redo ökar risken att företag i stället skjuter upp sina fordonsbyten. Det bromsar förnyelsen av fordonsflottan och därmed också utsläppsminskningarna.

Vår Åkeribarometer visar att 74 procent av våra medlemsföretag upplever att transportköparnas betalningsvilja för omställningskostnader är dålig eller mycket dålig. När merkostnader inte kan föras vidare till kund får företagen bära risken själva, vilket påverkar både lönsamhet och investeringsvilja. 

Rätt förutsättningar krävs 

För att omställningen ska ta fart behöver rätt förutsättningar finnas på plats. Det handlar om utbyggd laddinfrastruktur, bättre möjligheter till depåladdning, stärkt elnätskapacitet och snabbare anslutningsprocesser. Det handlar också om långsiktiga och förutsägbara styrmedel som gör det möjligt att räkna hem investeringar.

Minst lika viktigt är att efterfrågan på fossilfria transporter ökar. När transportköpare är beredda att betala för omställningen skapas en marknad som driver investeringar framåt. 

Teknikneutralitet är avgörande

Vi ser elektrifiering som en central del av omställningen. Samtidigt är det viktigt att politiken är teknikneutral under en övergångsperiod. I flera segment spelar andra lösningar, som biodrivmedel, en avgörande roll för att minska utsläppen här och nu. Regelverk och stöd behöver därför ge utrymme för flera vägar framåt.

Viktigt att rätt förutsättningar finns för tunga fordon 

Vi ser positivt på att tunga lastbilar inte omfattas av förslaget i dagsläget, men noterar att detta kan komma att ändras. Det gör det viktigt att framtida åtgärder utgår från den tunga trafikens faktiska förutsättningar, där beroendet av infrastruktur, elnätskapacitet och fungerande affärsvillkor är stort. Införs krav för tidigt riskerar det att påverka både effektiviteten i transporterna och konkurrenskraften i hela transportkedjan. 

Vi vill se en politik som driver omställningen framåt och ger företag möjlighet att investera i nya lösningar. Med rätt förutsättningar kan åkerinäringen både minska utsläppen och stärka sin konkurrenskraft. 

Vad betyder förslaget för dig som åkeriföretagare? 

  • Gäller i nuläget lätta fordon
    Förslaget omfattar idag personbilar och lätta lastbilar, inte tunga lastbilar

  • Kan påverka redan nu
    Krav på företagsflottor kan förändra transportköpares beteende och därmed indirekt påverka dig som åkeriföretag. 

  • Störst betydelse om det utvidgas till tunga fordon
    EU öppnar för att inkludera även tunga lastbilar framöver, vilket skulle få stor påverkan på åkerinäringen.  

  • Kräver rätt förutsättningar
    För tunga transporter är tillgång till infrastruktur, elnätskapacitet och fungerande affärsvillkor avgörande. 

  • Risk om krav införs för tidigt
    Utan rätt förutsättningar kan investeringar bli svåra att räkna hem, vilket påverkar både lönsamhet och omställningstakt.

Läs vårt remissvar här
Till remissvaret

Aktuella nyheter

Istock 1485996637 1319X490.

INFRASTRUKTUR 2026-11-12

Fair Transport öppnade dörren till stort infrastrukturprojekt

När stora infrastrukturprojekt ställer högre krav på hållbarhet, kvalitet och ansvarstagande får Fair Transport en allt tydligare roll i transportupphandlingar. Det märks inte minst i ett aktuellt projekt där beställaren ställde krav på dokumenterat hållbarhetsarbete och där Fair Transport blev en viktig del av lösningen. Projektet miljöcertifieras enligt BREEAM Infrastructure, ett internationellt system för hållbarhetscertifiering av anläggningsprojekt. För att uppfylla ett av certifieringens kriterier behövde transportföretagen kunna visa att de arbetar enligt ett ansvarsfullt system för fordonsförvaltning och transporter. – Vårt projekt ska miljöcertifieras enligt BREEAM Infrastructure och för att uppfylla kraven i ett av kriterierna måste transportföretaget kunna bevisa att de använder ett ansvarsfullt fordonsförvaltningssystem på lokal eller nationell nivå, säger Abubakar Khatry, projektingenjör på Skanska Sverige AB. Fair Transport uppfyllde kraven När Skanska skulle säkerställa att kraven uppfylldes blev Fair Transport en naturlig lösning. Certifieringen är sedan tidigare accepterad av BRE Global, organisationen bakom BREEAM, som en motsvarighet till den brittiska standarden FORS Silver. – Av erfarenhet vet vi att Fair Transport accepteras av BRE Global som en motsvarighet till FORS Silver-nivå, säger Abubakar Khatry. För Skanska har det också varit viktigt att certifieringen granskas av en oberoende part

Läs mer
iStock-1367091773.jpg.

INFRASTRUKTUR 2026-11-11

Skärpta vinterkrav i Sverige – detta gäller för tunga fordon

Vintern ställer särskilda krav på tunga transporter. För att säkerställa trafiksäkerheten och framkomligheten är det viktigt att både svenska och utländska transportföretag känner till vilka regler som gäller för vinterdäck, viktfördelning och vinterutrustning. Vi vill därför uppmärksamma er på de regler som gäller i Sverige och på några viktiga skillnader för transporter som även går till Norge.Vinterdäckskrav i Sverige – 10 november till 10 aprilUnder perioden 10 november–10 april måste tunga lastbilar och tillkopplade släp ha vinterdäck eller likvärdig utrustning, oavsett väglag. Reglerna gäller även utlandsregistrerade fordon.Driv- och framaxlar: Däck märkta med alptopp/snöflinga (3PMSF), POR eller dubbdäck.Övriga axlar och släp: Även däck märkta med M+S är tillåtna.Mönsterdjup: Minst 5 mm på lastbilen och 1,6 mm på tillkopplade släp.Läs mer hos Transportstyrelsen – vinterdäck.Särskilda viktkrav för tvåaxlade dragbilar och trailersUnder samma period gäller särskilda regler för tunga tvåaxlade lastbilar med en drivande axel och tillkopplat släp, exempelvis dragbilar med påhängsvagn.Minst ett av följande krav måste uppfyllas:Minst 25 procent av fordonstågets sammanlagda bruttovikt ska belasta den drivande axeln.Släpets eller släpens sammanlagda bruttovikt får inte överstiga 1,5 gånger lastbilens bruttovikt.Det räcker att uppfylla ett av alternativen. Reglerna innebär att lastens placering och viktfördelning behöver kontrolleras särskilt noggrant inför transporter som sker vintertid.Läs mer hos Transportstyrelsen – särskilda viktbestämmelser.Kör du även i Norge?Norge har särskilda vinterkrav som skiljer sig från de svenska.Vinterdäck krävs normalt 15 november–31 mars på tunga fordon och släp över 3 500 kg.Minsta mönsterdjup är 5 mm på både lastbil och släp från 1 november till första söndagen efter annandag påsk. I Nordland, Troms och Finnmark gäller perioden 16 oktober–30 april.Snökedjor måste medföras under perioden med krav på 5 mm mönsterdjup. För vanliga fordonskombinationer krävs normalt fem eller sju kedjor beroende på hjulkonfiguration.Läs mer hos Statens vegvesen – regler för tunga fordon och regler för snökedjor.

Läs mer
lastbil-rondell.jpg.

LAGAR & REGLER 2026-10-27

Ökat politiskt tryck på att skjuta upp ETS2 – ännu inga nya beslut

Flera EU-länder vill skjuta upp eller förändra det nya utsläppshandelssystemet ETS2, som ska omfatta bland annat vägtransporter. Frågan har fått ökad politisk uppmärksamhet och även inom Europaparlamentet höjs röster för förändringar. Samtidigt finns ett fortsatt stöd för systemet och något beslut om ytterligare uppskjutande har inte fattats. Enligt nuvarande tidplan ska ETS2 börja tillämpas fullt ut 2028.ETS2 är EU:s nya system för handel med utsläppsrätter för bland annat vägtransporter, uppvärmning av byggnader och vissa mindre industrisektorer. Systemet innebär att leverantörer av fossila drivmedel måste köpa utsläppsrätter för de koldioxidutsläpp som drivmedlen ger upphov till. Kostnaden väntas föras vidare till kunderna genom högre drivmedelspriser.Systemet skulle ursprungligen införas 2027, men starten har redan skjutits upp till 2028. Under hösten har diskussionen om ytterligare förändringar intensifierats, framför allt mot bakgrund av oro för stigande energi- och drivmedelskostnader.Flera medlemsländer vill se förändringarVid Europeiska rådets möte den 15–16 oktober drev bland andra Polen och Italien frågan om att skjuta upp ETS2. Även Tjeckien, Ungern, Slovakien och Grekland har uttryckt stöd för ett senare införande, medan Estland vill avskaffa systemet helt.Länderna pekar framför allt på risken för högre kostnader för hushåll och företag. Förespråkarna för ett uppskjutande menar att mer tid skulle ge bättre förutsättningar för investeringar i fossilfria alternativ och för stödåtgärder som kan mildra de ekonomiska konsekvenserna.Samtidigt motsätter sig flera medlemsländer, däribland Sverige, Danmark och Finland, ytterligare förseningar. De framhåller betydelsen av långsiktiga och förutsägbara spelregler för klimatomställningen och företagens investeringar.EU:s stats- och regeringschefer enades inte om något nytt uppskjutande vid oktobermötet. Däremot uppmanades EU-kommissionen att uppdatera sin analys av konsekvenserna av ETS2 och de åtgärder som ska motverka alltför stora prisökningar.Delade meningar i EuropaparlamentetÄven inom Europaparlamentet finns olika uppfattningar om ETS2:s framtid.Företrädare för den konservativa partigruppen EPP har efterfrågat förändringar av systemet, och flera nationella delegationer inom gruppen vill gå längre och avskaffa ETS2. Samtidigt finns ett fortsatt stöd för att behålla systemet inom bland annat Socialdemokraterna, De gröna och den liberala partigruppen Renew.Den 22 oktober röstade Europaparlamentet för att skjuta upp vissa krav i EU metanlagstiftning med tre år, i stället för det år som kommissionen föreslagit. Omröstningen visar att det finns politiskt stöd för att senarelägga vissa klimatrelaterade regler, men den gäller en annan lagstiftning och innebär inte någon förändring av ETS2.Trots det ökade politiska trycket finns ännu inget beslut om att skjuta upp ETS2 ytterligare. Enligt nuvarande regler ska systemet börja tillämpas fullt ut 2028, medan auktioneringen av utsläppsrätter planeras att inledas under 2027. Det återstår att se om de pågående diskussionerna leder till några förändringar.Vad innebär ETS2 för åkeriföretagen?För åkerinäringen är ETS2 framför allt en fråga om framtida drivmedelskostnader. Systemet innebär inte att åkeriföretagen själva ska köpa utsläppsrätter. Skyldigheten ligger i stället hos drivmedelsleverantörerna, som förväntas föra kostnaden vidare genom drivmedelspriserna.Hur stor påverkan blir beror bland annat på priset på utsläppsrätter och hur kostnaderna förs vidare till marknaden.För dig som åkeriföretagare innebär det ytterligare en faktor att ta hänsyn till i långsiktiga affärsavtal, transportpriser och investeringsbeslut.Nuvarande tidplan ligger fastEU har också beslutat om förändringar i systemets marknadsstabilitetsreserv för att minska risken för kraftiga prisökningar på utsläppsrätter.Diskussionerna om ETS2 väntas fortsätta inom EU institutioner. Vi följer utvecklingen och dess möjliga konsekvenser för åkerinäringens kostnader, konkurrenskraft och klimatomställning.

Läs mer