Webbinarium från SÅ Juridik: Att avsluta en anställning på rätt sätt

INFRASTRUKTUR 2025-08-15

Regeringen planerar att höja den högsta tillåtna hastigheten för bärgning med boggi till maximalt 80 kilometer i timmen. Förslaget, som nu är ute på remiss, syftar till att göra arbetet snabbare och säkrare samt minska trafikstörningar. Bärgning och bogsering av skadade eller havererade fordon är en viktig del av ett fungerande vägsystem, både för att upprätthålla trafiksäkerheten och för att säkerställa framkomligheten. Effektivare bärgning minskar risken för köbildning, trafikstörningar och olyckor, samtidigt som det bidrar till lägre miljöbelastning och samhällskostnader. På senare år används bärgningsresurser inte enbart vid olyckor och haverier, utan även vid flyttning av felparkerade eller låsta fordon, samt vid myndighetsbeslut om flyttning av fordon. Bärgningsfordon används också vid transporter mellan verkstäder, lackeringsfirmor och andra företag. En metod som ofta används vid bärgning är bärgningsboggi, en särskild anordning med två hjulpar som placeras under fordonets axel så att inga av fordonets hjul behöver rulla mot vägen. Denna metod är särskilt användbar vid transport av fyrhjulsdrivna, eldrivna eller vissa automatväxlade fordon, liksom när bärgaren inte kan eller får gå in i fordonet av tekniska eller rättsliga skäl. I dag får bärgning med bärgningsboggi ske i högst 30 km/h, vilket ofta gör att arbetet tar längre tid och orsakar mer omfattande trafikpåverkan. Regeringen vill nu se över reglerna och höja den högsta tillåtna hastigheten för att påskynda bärgningar och förbättra framkomligheten. En höjd hastighetsgräns skulle enligt förslaget underlätta arbetet för bärgningspersonalen, minska störningarna för trafikanterna och samtidigt bidra till ett mer hållbart och effektivt vägsystem.

LAGAR & REGLER 2025-09-10

Ett omfattande jordskred utanför Levanger i Norge den 30 augusti har lett till att tung trafik nu leds om via Jämtlands län. För att underlätta situationen har både norska och svenska myndigheter beslutat om tillfälliga undantag från reglerna om kör- och vilotider samt färdskrivare. Undantagen gäller retroaktivt från den 30 augusti och fram till och med den 28 september. I Sverige omfattar föreskrifterna endast norskregistrerade fordon, medan svenska fordon och förare ska åberopa det norska undantaget. De tillfälliga reglerna innebär bland annat att: Den dagliga körtiden får inte överstiga 10 timmar. Körtiden under en vecka får inte överstiga 60 timmar och får inte leda till att den maximala veckoarbetstiden enligt direktiv 2002/15/EG överskrids. Den sammanlagda körtiden under två på varandra följande veckor får inte överstiga 100 timmar. En förare får ha högst fem perioder av reducerad dygnsvila mellan två veckovilor. Dessutom får fordon som berörs köra med äldre analoga eller digitala färdskrivare under perioden, trots att EU:s krav på G2V2-färdskrivare annars gäller vid gränspassager. Undantagen gäller endast transporter med norskregistrerade fordon som direkt påverkas av stängningen av E6 vid Nesvatnet i Levanger, där lastning och lossning sker i Norge och körningen sker i Jämtlands län.

LAGAR & REGLER 2025-09-08

Den i GDPR väl insatte vet att det sedan ett par år tillbaka varit juridiskt osäker mark när det kommer till tredjelandsöverföringar och då i synnerhet till USA. Genom de så kallade Schrems I och II-domarna har de tidigare möjliga överföringsåtgärderna ogiltigförklarats. Sedan den 10 juli 2023 har det varit tillåtet att föra över personuppgifter till USA om mottagaren är ansluten till det så kallade Data Privacy Framework-avtalet (DPF). Detta benämns också som adekvansbeslutet. Sedan dess har dock många väntat på Schrems III. EU-domstolen har nu i en dom den 3 september 2025 ogillat talan om att DPF-avtalet ska ogiltigförklaras och bekräftat att USA vid tiden för EU-kommissionens beslut säkerställde en adekvat skyddsnivå. Detta beslut gäller således även fortsatt under förutsättning att mottagaren anslutit sig till DPF. Notera dock att domen fortfarande kan överklagas. Om det finns information som visar att ett adekvat skydd inte längre kan säkerställas kan EU-kommissionen återkalla, ändra eller upphäva beslutet. Även EU-domstolen kan ogiltigförklara ett beslut om adekvat skyddsnivå. Det är därför bra att ha alternativa överföringsmekanismer redo eller en plan på hur informationen ska hanteras i händelse av en återkallelse av adekvansbeslutet.