Unga Åkare i Norr - konferens med studiebesök

HÅLLBARHET 2025-12-04

Mobility Sweden, fordonstillverkarnas branschorganisation, har presenterat en uppdaterad prognos för elektrifieringen av transportsektorn fram till 2030. Den visar på en lägre takt för elektrifieringen än vad myndigheterna tidigare räknat med. Det innebär att Sverige riskerar att missa etappmålet för inrikestransporter och ESR-målet med större marginal än tidigare beräknat.Prognoserna omfattar personbilar, lätta lastbilar och tunga lastbilar, och samtliga kurvor pekar på att elektrifieringen går långsammare än väntat. Analysen visar att den förväntade utvecklingen av elfordon inte räcker för att nå vare sig Sveriges etappmål för inrikes transporter eller ESR-målet. Samtidigt riskerar flera fordonstillverkare att missa EU:s CO₂-krav.För tunga lastbilar är fordonsindustrins nya prognos avsevärt lägre än dess tidigare bedömning. Tillgången av ellastbilar utgör ingen begränsning idag, utan fordon finns för de flesta transportuppdrag för lokal och regional trafik.Att elektrifieringen av de kommersiella transporterna har bromsat in beror främst på regeringens beslut att sänka dieselskatten till EU miniminivå under året. De styrmedel som finns för att täcka merkostnaden för ellastbilar och stödja utbyggnaden av laddinfrastruktur har inte varit tillräckliga, och det saknas efterfrågan på fossilfria transporter som idag är dyrare än de fossila.Sveriges Åkeriföretags förslag för att vända utvecklingenFör att vägtransportsektorn ska kunna ställa om krävs ytterligare politiska åtgärder och mer kraftfulla incitament. Klimatpremien, med stöd för inköp av tunga elfordon, borde förstärkas och gälla över fler år. Transportköpare behöver få ekonomiska incitament att välja och betala för utsläppsfria alternativ, till exempel genom en tillfällig kompensation för den högre kostnaden via skattesystemet.  Skatten på ladd-el borde reduceras till nära noll och kraven på offentlig sektors upphandling av utsläppseffektiva transportlösningar borde skärpas där det är relevant. Samtidigt behöver infrastrukturpolitiken bli mer resolut, med snabbspår för elnätsanslutningar, förutsägbara tariffer och tydligt utpekade högeffektkorridorer längs de viktigaste transportstråken. Åkerinäringen är redo att ta ansvar men omställningen förutsätter att kommersiella, politiska och praktiska förutsättningar finns på plats.  Mer information om Mobility Swedens nya prognos

FÖRETAGANDE 2025-11-19

Övergången till VIOL 3 har inneburit en hel del förändringar och många transportörer upplever utmaningar i systemet. Sveriges Åkeriföretag arbetar aktivt tillsammans med Biometria och berörda aktörer för att identifiera brister, rätta fel och säkerställa att affärerna hanteras korrekt.Skogsbranschen har gemensamt beslutat att utveckla VIOL 3 eftersom Viol 2 inte längre kunde möta branschens behov och tekniska krav. VIOL 3 är en modernisering av Biometrias system och syftar till att stärka den digitala kedjan genom hela virkesflödet. Det här har häntSedan övergången till VIOL 3 har många åkerier hört av sig till oss med frågor och synpunkter. Flera upplever brister i systemet, framför allt kopplat till affärsflöden, ersättning och integrationer mellan transportköparnas system och VIOL 3. I vissa fall har detta lett till betydande merarbete och påverkat ersättningen för transportörer.Vi vill vara tydliga: problemen är kända men de är också under åtgärd. Många initiala fel har redan rättats till. Samtidigt återstår utmaningar som behöver hanteras skyndsamt och systematiskt.Vi får samtidigt frågor kopplade till fjärrmätning men fjärrmätningen ska inte blandas ihop med VIOL 3 förnyelsen. Vi vet att vissa av frågorna uppstår parallellt och att det därför kan uppfattas som en del av samma förändring, vilket inte stämmer. Detta gör vi på Sveriges ÅkeriföretagVi arbetar aktivt och strukturerat med frågan genom vårt skogslogistiknätverk (SLF):Vi har genomfört en omfattande enkät bland skogstransportörer som gett oss en tydligare bild av var problemen uppstår.En arbetsgrupp inom SLF är etablerad och vi arbetar löpande med både tekniska och affärsmässiga frågor. I gruppen finns personer med lång erfarenhet av VIOL 3-utvecklingen på Biometria vilket är en viktig resurs i det fortsatta arbetet.Vi för regelbundna dialoger med Biometria och med enskilda transportköpare för att adressera specifika fel.Vi följer upp de problem som kvarstår, särskilt kopplat till integrationer mellan olika system. Biometria har i sin tur kontakt med berörda systemleverantörer för att lösa dessa.Arbetet pågår kontinuerligt och vi kommer att fortsätta driva frågan tills systemen fungerar stabilt och affärerna hanteras korrekt.Rekommendationer till våra medlemmarFör att säkra era affärer och underlätta uppföljningen rekommenderar vi att ni:För noggrann egen loggning – ha koll på det ni kör, både körningar och leveranser.Kontakta er uppdragsgivare direkt när ni ser avvikelser eller saknar underlag, så att ni tillsammans kan reda ut vad som har hänt.Noterar att utmaningarna kan skilja sig åt beroende på om ni kör rundvirke eller flis.Håller er uppdaterade om de senaste informationerna och korrigeringarna från Biometria.Det är viktigt att alla led i affärskedjan har god ordning på sina data, då VIOL 3 ställer högre krav på korrekt och komplett information för att prisberäkning och avräkning ska kunna göras.Bakgrund: övergången från Viol 2 till VIOL 3Biometria fasar nu ut det tidigare systemet Viol 2. Under övergångsperioden har båda systemen varit öppna parallellt, men samtransport av råvara hanteras inte mellan systemen. Viol 2 stängde för inkörning den 17 oktober och för inmätning sker stängningen den 31 oktober.För transportörer innebär VIOL 3 flera stora förändringar, bland annat:En helt ny chaufförsklientAvskaffat vågkortPersonlig inloggning för förareNya krav på huvudkod, ekipageinformation och digital utrustning i fordonenNya affärsflöden med möjlighet till flera led i transportaffärenMer information finns på Biometrias webbplatsFör transportföretagFör chaufförer

INFRASTRUKTUR 2025-12-05

Sveriges geografiska läge och avlånga land med stora avstånd innebär att varor ofta måste fraktas långt för att nå både nationella och internationella marknader. Företag inom industri och tjänstesektor lyfter fram brister i transportinfrastrukturen som en central anledning till att deras tillväxt hämmas — något som är särskilt problematiskt i ett osäkert omvärldsläge där stärkt svensk handel och konkurrenskraft är viktigare än någonsin.I veckan presenterade Trafikverket sin nya handlingsplan för långväga godstransporter med förbättringsåtgärder i syfte att skapa ett mer robust och effektivt transportsystem samt öka nyttan för näringslivet.Avgörande för godstransporter är att de effektiviseras så att alla transportslag nyttjas på bästa möjliga sätt via intermodala transporter, som inleds med godstransport med lastbil som fraktar godset till en nod i form av en terminal eller hamn. Där omlastas godset till tåg eller fartyg som transporterar godset en längre sträcka för att återigen transporteras över till lastbil fram till mottagaren. För att detta ska fungera optimalt krävs flera åtgärder som Tågföretagen, Sveriges Åkeriföretag och Svensk Sjöfart har påtalat i många år:Stärk konkurrenskraften utöver de transportpolitiska målenSäkerställ avgifter som styr mot ett effektivt nyttjande av transportsystemetUtveckla en fungerande tillsyn av vägtrafikenMöjliggör flytt av lastbärare mellan trafikslagSäkerställ att väg- och järnvägsnätet klarar längre och tyngre fordonSamordna och samplanera med våra grannländer för effektiva godstransporterInför en intermodalitetspott för enklare och mer effektiv omlastningPlanera smartare genom att ta fram bättre prognos- och kalkylmodeller för minskade störningar vid underhållsåtgärderSäkerställ väl fungerande terminaler och hamnar för omlastning mellan väg, järnväg och sjöfartUtöka samverkan mellan myndigheter och branscherna gällande infrastrukturplaneringen för intermodalitetDet är positivt att många av de åtgärder som vi har föreslagit har tagits med i handlingsplanen såsom fler och längre tåglägen, bättre terminaler för omlastning, mer robust infrastruktur, alternativa vägar/stråk, intermodala terminaler, effektiva logistiknoder anslutna till TEN-T-nätet samt bättre kopplingar mellan väg – järnväg – sjöfart. Det talas även om förändrade banavgifter och en statlig utredning om prissättning av infrastruktur.Det presenteras inte några nya förslag i handlingsplanen, som exempelvis en intermodalitetspott för enklare och mer effektiv omlastning mellan transportslagen samt att man samordnar och samplanerar med våra grannländer, även om den nya kapacitetsförordningen bidrar till detta.Det är dock bra att handlingsplanen lyfter fram och belyser frågan om – och utmaningarna kring – godstransporter, såväl inom som utanför landsgränserna. Vår förhoppning är att de planer och utredningar som handlingsplanen hänvisar till också realiseras. Det är vitalt för Sveriges företag och konkurrenskraft.TågföretagenSveriges ÅkeriföretagSvensk Sjöfart