Inbjudan till Rikskonferens Skog

TRAFIKSÄKERHET 2025-11-21

Det senaste dygnens ansträngda väderläge med stora och långa stopp, främst i Skåne och Gävleborg, visar än en gång hur utmanande vädret och väglaget kan vara vintertid. För yrkesförare, åkerier och alla som vistas på vägarna skapar snabba väderomslag, med halka och snöfall, en osäker och svår situation. Men med rätt åtgärder och ett nära samarbete kan vi få en vinterväghållning som bättre möter det verkliga behovet. Det kräver dock vissa förändringar. Sveriges Åkeriföretag har en konstruktiv dialog med Trafikverket, där vi identifierat både brister och förbättringar som behöver ske. Den förstärkta beredskapen vid orangea vädervarningar, med möjlighet att kalla in extra resurser, tungbärgare och bandvagnar samt att samverka tätare med fler aktörer, är ett viktigt steg framåt. Det uppskattar vi. Men när dessa åtgärder behöver sättas in är det tyvärr redan för sent.  Tidigare utvärderingar och erfarenheter som samlats in visar att ytterligare åtgärder behövs. Trafiken på våra vägar har förändrats över tid med ökad trafikmängd, fler 2+1-vägar som kräver andra insatser vintertid och en växande andel EU-trailers som är särskilt känsliga för friktion och drivaxeltryck. Det ställer ökade krav på vinterväghållningen, där rätt insatser måste komma vid rätt tidpunkt. Vi ser några områden där åtgärder kan göra stor skillnad: 1. Fler vinterväghållningsresurser och insatser som kommer tidigare När snöfall eller halka väntas är insatserna helt avgörande. Fler resurser behöver kunna sättas in både i förebyggande syfte och under snöfall för att säkra framkomligheten. 2. Ökat fokus på förebyggande halkbekämpning Plogning och saltning måste samspela, särskilt i inledningen av ett snöfall. Det är när snön packas fast i vägbanan som problemen snabbt förvärras och trafiken riskerar att stanna. 3. Mindre driftområden och upphandling ur ett beredskapsperspektiv För att resurser ska kunna sättas in snabbare och mer precist behöver upphandlingarna utformas ur ett beredskapsperspektiv. Mindre driftområden skulle även göra att fler medelstora företag kan ta på sig uppdrag, vilket skulle stärka kapaciteten och ge bättre förutsättningar att anpassa insatserna efter lokala behov. 4. Separera vinterväghållningen från övrigt underhåll och behandla den som en akut åtgärd Vinterväghållning skiljer sig från övrigt vägunderhåll eftersom vädret kan förändras snabbt. Därför bör vinterväghållning brytas ut från driftupphandlingen och prioriteras som en akut åtgärd. 5. Bättre uppföljning av insatta åtgärder Det är viktigt att följa upp när och vilka insatser som genomförs, både inför, under och efter snöfall och halka. Många av våra utförande åkeriföretag vittnar om behovet av mer förebyggande åtgärder men blir inte alltid utkallade i tid, vilket skapar stor frustration.  6. Nya vinterdäckskrav kräver kontroller Från den 10 november gäller nya regler om vinterdäck för tunga fordon. De är viktiga för ökad trafiksäkerhet, men det behöver säkerställas att de följs av alla. Löpande kontroller behövs både av tunga fordon och personbilar. Vi vill lyfta fram konkreta förslag som förbättrar framkomligheten vintertid. Vi vet att Trafikverket, entreprenörerna och hela branschen arbetar hårt, och vi är övertygade om att utvecklingen kommer gå åt rätt håll när vi samarbetar och är öppna för förändring. Vägarna är vår arbetsplats och en effektiv vinterväghållning är avgörande både för våra yrkesförare, åkeriföretag och för hela samhället. 

LAGAR & REGLER 2025-11-19

Regeringen skickar nu ut förslag på remiss som ska göra det enklare att stoppa oseriösa och misstänkt låga anbud i offentliga upphandlingar. Syftet är att hindra kriminella aktörer från att vinna kontrakt genom extremt låga priser och oseriösa affärsmetoder,  något som riskerar att slå ut seriösa företag och försämra kvaliteten i offentliga tjänster.Offentlig sektor upphandlar varje år varor och tjänster för över 1 000 miljarder kronor. Regeringen vill säkerställa att dessa medel går till företag som följer lagar, avtal och goda arbetsvillkor. Konkurrensverket har därför tagit fram förslag som tydliggör hur misstänkt låga anbud ska hanteras.Förslagen som har presenterats är bland annat:Alla anbud som är mer än 30 procent lägre än genomsnittspriset ska granskas.Det ska bli tydligare vem som ansvarar för vad när det gäller att granska låga anbud. Upphandlande aktör ansvarar för att bedöma om ett anbud är onormalt lågt. Leverantören ansvarar för att förklara hur de kan leverera trots det låga priset.Upphandlande organisationer ska alltid säga nej till anbud som är onormalt låga. Det har tidigare inte alltid varit obligatoriskt.Upphandlingsmyndigheten ska få i uppdrag att ta fram ett praktiskt stöd till upphandlande organisationer kring onormalt låga anbud.Förslagen skickas nu på remiss och ska besvaras senast 27 februari 2026.Som en del av regeringens fortsatta arbete ska Konkurrensverket också utveckla en metod för att bedöma hur väl leverantörer uppfyller kvalitetskraven i offentliga kontrakt. Detta ska redovisas 30 november 2025.SÅ följer utvecklingenSveriges Åkeriföretag välkomnar förslag som stärker konkurrensneutralitet och rättvisa villkor i offentliga upphandlingar – frågor som är centrala för en sund och seriös åkerinäring. Vi följer remissprocessen och återkommer med mer information när arbetet går vidare.

LAGAR & REGLER 2025-12-05

Den europeiska namninsamlingen som stöttar klimatmålen men med ett tydligt avståndstagande mot förslaget om obligatoriska inköpskrav för eldrivna fordon är nu avslutad. Totalt skrev 5 302 transportföretag och transportköpare över hela EU under, och Sverige stod för 468 av dessa, vilket är tredje flest i Europa. Det starka engagemanget visar att svenska åkeriföretag vill ställa om men också att omställningen måste ske på ett sätt som är realistiskt för företagen. Åkerinäringen är tydlig: investeringar i nya tekniker kräver att de kommersiella, politiska och praktiska förutsättningarna är på plats. IRU har nu överlämnat branschens gemensamma budskap till EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och uppmanar kommissionen att avstå från tvingande inköpskrav, till förmån för styrmedel som faktiskt möjliggör en hållbar omställning. Med anledning av att Frankrike hade begärt att frågan om ”Greening of Fleets” skulle tas upp vid Transportministerrådets möte den 4 december skickade vi på Sveriges Åkeriföretag in en uppmaning till den svenska regeringen där underlaget från namninsamlingen låg som grund: Sverige bör avvisa alla förslag som innebär tvingande inköpskrav för eldrivna fordon för transportföretag. Sverige bör i stället verka för en linje som fokuserar på att skapa mer kraftfulla och utvecklade möjliggörande förutsättningar för omställningen. En politik som stärker näringslivets faktiska möjligheter att investera, bygga ut infrastrukturen och på marknadsmässiga villkor genomföra den viktiga energiomställningen. Åkerinäringen tar ett stort ansvar i omställningen. Med rätt stöd och incitament kan transportsektorn fortsätta vara en drivkraft för Sveriges och Europas klimatarbete, samtidigt som konkurrenskraft och sysselsättning värnas.