Save the date – Hållbarhetskonferens 2026

HÅLLBARHET 2025-12-04

Mobility Sweden, fordonstillverkarnas branschorganisation, har presenterat en uppdaterad prognos för elektrifieringen av transportsektorn fram till 2030. Den visar på en lägre takt för elektrifieringen än vad myndigheterna tidigare räknat med. Det innebär att Sverige riskerar att missa etappmålet för inrikestransporter och ESR-målet med större marginal än tidigare beräknat.Prognoserna omfattar personbilar, lätta lastbilar och tunga lastbilar, och samtliga kurvor pekar på att elektrifieringen går långsammare än väntat. Analysen visar att den förväntade utvecklingen av elfordon inte räcker för att nå vare sig Sveriges etappmål för inrikes transporter eller ESR-målet. Samtidigt riskerar flera fordonstillverkare att missa EU:s CO₂-krav.För tunga lastbilar är fordonsindustrins nya prognos avsevärt lägre än dess tidigare bedömning. Tillgången av ellastbilar utgör ingen begränsning idag, utan fordon finns för de flesta transportuppdrag för lokal och regional trafik.Att elektrifieringen av de kommersiella transporterna har bromsat in beror främst på regeringens beslut att sänka dieselskatten till EU miniminivå under året. De styrmedel som finns för att täcka merkostnaden för ellastbilar och stödja utbyggnaden av laddinfrastruktur har inte varit tillräckliga, och det saknas efterfrågan på fossilfria transporter som idag är dyrare än de fossila.Sveriges Åkeriföretags förslag för att vända utvecklingenFör att vägtransportsektorn ska kunna ställa om krävs ytterligare politiska åtgärder och mer kraftfulla incitament. Klimatpremien, med stöd för inköp av tunga elfordon, borde förstärkas och gälla över fler år. Transportköpare behöver få ekonomiska incitament att välja och betala för utsläppsfria alternativ, till exempel genom en tillfällig kompensation för den högre kostnaden via skattesystemet.  Skatten på ladd-el borde reduceras till nära noll och kraven på offentlig sektors upphandling av utsläppseffektiva transportlösningar borde skärpas där det är relevant. Samtidigt behöver infrastrukturpolitiken bli mer resolut, med snabbspår för elnätsanslutningar, förutsägbara tariffer och tydligt utpekade högeffektkorridorer längs de viktigaste transportstråken. Åkerinäringen är redo att ta ansvar men omställningen förutsätter att kommersiella, politiska och praktiska förutsättningar finns på plats.  Mer information om Mobility Swedens nya prognos

TRAFIKSÄKERHET 2025-11-21

Det senaste dygnens ansträngda väderläge med stora och långa stopp, främst i Skåne och Gävleborg, visar än en gång hur utmanande vädret och väglaget kan vara vintertid. För yrkesförare, åkerier och alla som vistas på vägarna skapar snabba väderomslag, med halka och snöfall, en osäker och svår situation. Men med rätt åtgärder och ett nära samarbete kan vi få en vinterväghållning som bättre möter det verkliga behovet. Det kräver dock vissa förändringar. Sveriges Åkeriföretag har en konstruktiv dialog med Trafikverket, där vi identifierat både brister och förbättringar som behöver ske. Den förstärkta beredskapen vid orangea vädervarningar, med möjlighet att kalla in extra resurser, tungbärgare och bandvagnar samt att samverka tätare med fler aktörer, är ett viktigt steg framåt. Det uppskattar vi. Men när dessa åtgärder behöver sättas in är det tyvärr redan för sent.  Tidigare utvärderingar och erfarenheter som samlats in visar att ytterligare åtgärder behövs. Trafiken på våra vägar har förändrats över tid med ökad trafikmängd, fler 2+1-vägar som kräver andra insatser vintertid och en växande andel EU-trailers som är särskilt känsliga för friktion och drivaxeltryck. Det ställer ökade krav på vinterväghållningen, där rätt insatser måste komma vid rätt tidpunkt. Vi ser några områden där åtgärder kan göra stor skillnad: 1. Fler vinterväghållningsresurser och insatser som kommer tidigare När snöfall eller halka väntas är insatserna helt avgörande. Fler resurser behöver kunna sättas in både i förebyggande syfte och under snöfall för att säkra framkomligheten. 2. Ökat fokus på förebyggande halkbekämpning Plogning och saltning måste samspela, särskilt i inledningen av ett snöfall. Det är när snön packas fast i vägbanan som problemen snabbt förvärras och trafiken riskerar att stanna. 3. Mindre driftområden och upphandling ur ett beredskapsperspektiv För att resurser ska kunna sättas in snabbare och mer precist behöver upphandlingarna utformas ur ett beredskapsperspektiv. Mindre driftområden skulle även göra att fler medelstora företag kan ta på sig uppdrag, vilket skulle stärka kapaciteten och ge bättre förutsättningar att anpassa insatserna efter lokala behov. 4. Separera vinterväghållningen från övrigt underhåll och behandla den som en akut åtgärd Vinterväghållning skiljer sig från övrigt vägunderhåll eftersom vädret kan förändras snabbt. Därför bör vinterväghållning brytas ut från driftupphandlingen och prioriteras som en akut åtgärd. 5. Bättre uppföljning av insatta åtgärder Det är viktigt att följa upp när och vilka insatser som genomförs, både inför, under och efter snöfall och halka. Många av våra utförande åkeriföretag vittnar om behovet av mer förebyggande åtgärder men blir inte alltid utkallade i tid, vilket skapar stor frustration.  6. Nya vinterdäckskrav kräver kontroller Från den 10 november gäller nya regler om vinterdäck för tunga fordon. De är viktiga för ökad trafiksäkerhet, men det behöver säkerställas att de följs av alla. Löpande kontroller behövs både av tunga fordon och personbilar. Vi vill lyfta fram konkreta förslag som förbättrar framkomligheten vintertid. Vi vet att Trafikverket, entreprenörerna och hela branschen arbetar hårt, och vi är övertygade om att utvecklingen kommer gå åt rätt håll när vi samarbetar och är öppna för förändring. Vägarna är vår arbetsplats och en effektiv vinterväghållning är avgörande både för våra yrkesförare, åkeriföretag och för hela samhället. 

INFRASTRUKTUR 2025-12-05

Sveriges geografiska läge och avlånga land med stora avstånd innebär att varor ofta måste fraktas långt för att nå både nationella och internationella marknader. Företag inom industri och tjänstesektor lyfter fram brister i transportinfrastrukturen som en central anledning till att deras tillväxt hämmas — något som är särskilt problematiskt i ett osäkert omvärldsläge där stärkt svensk handel och konkurrenskraft är viktigare än någonsin.I veckan presenterade Trafikverket sin nya handlingsplan för långväga godstransporter med förbättringsåtgärder i syfte att skapa ett mer robust och effektivt transportsystem samt öka nyttan för näringslivet.Avgörande för godstransporter är att de effektiviseras så att alla transportslag nyttjas på bästa möjliga sätt via intermodala transporter, som inleds med godstransport med lastbil som fraktar godset till en nod i form av en terminal eller hamn. Där omlastas godset till tåg eller fartyg som transporterar godset en längre sträcka för att återigen transporteras över till lastbil fram till mottagaren. För att detta ska fungera optimalt krävs flera åtgärder som Tågföretagen, Sveriges Åkeriföretag och Svensk Sjöfart har påtalat i många år:Stärk konkurrenskraften utöver de transportpolitiska målenSäkerställ avgifter som styr mot ett effektivt nyttjande av transportsystemetUtveckla en fungerande tillsyn av vägtrafikenMöjliggör flytt av lastbärare mellan trafikslagSäkerställ att väg- och järnvägsnätet klarar längre och tyngre fordonSamordna och samplanera med våra grannländer för effektiva godstransporterInför en intermodalitetspott för enklare och mer effektiv omlastningPlanera smartare genom att ta fram bättre prognos- och kalkylmodeller för minskade störningar vid underhållsåtgärderSäkerställ väl fungerande terminaler och hamnar för omlastning mellan väg, järnväg och sjöfartUtöka samverkan mellan myndigheter och branscherna gällande infrastrukturplaneringen för intermodalitetDet är positivt att många av de åtgärder som vi har föreslagit har tagits med i handlingsplanen såsom fler och längre tåglägen, bättre terminaler för omlastning, mer robust infrastruktur, alternativa vägar/stråk, intermodala terminaler, effektiva logistiknoder anslutna till TEN-T-nätet samt bättre kopplingar mellan väg – järnväg – sjöfart. Det talas även om förändrade banavgifter och en statlig utredning om prissättning av infrastruktur.Det presenteras inte några nya förslag i handlingsplanen, som exempelvis en intermodalitetspott för enklare och mer effektiv omlastning mellan transportslagen samt att man samordnar och samplanerar med våra grannländer, även om den nya kapacitetsförordningen bidrar till detta.Det är dock bra att handlingsplanen lyfter fram och belyser frågan om – och utmaningarna kring – godstransporter, såväl inom som utanför landsgränserna. Vår förhoppning är att de planer och utredningar som handlingsplanen hänvisar till också realiseras. Det är vitalt för Sveriges företag och konkurrenskraft.TågföretagenSveriges ÅkeriföretagSvensk SjöfartTransportindustriförbundet