Välkommen till ett nytt Erfarenhetsutbyte

LAGAR & REGLER 2026-01-30

Den tekniska utvecklingen inom området går snabbt framåt. System och fordon är redo för marknadsintroduktion.Transportstyrelsen har presenterat rapporten ”Förslag till en nationell trafikregleringsmodell för att möjliggöra en säker användning av automatiserade fordon” (TSV 2025-12812). Budskapet är tydligt: tekniken och EU:s typgodkännanden finns redan – men Sverige saknar de trafikregler och ansvarsbestämmelser som gör att fordonen kan användas i praktiken på våra vägar.Rapporten visar hur länder som Frankrike, Tyskland och Storbritannien redan har infört regelverk som tydliggör ansvar mellan förare, operatör och system och möjliggör reguljär drift av helautomatiserade fordon. Särskilt lyfts den franska ARTS-modellen fram, där automatiserad trafik ses som ett helt system av fordon, drift, övervakning och infrastruktur.Den stora bromsklossen i Sverige är enligt Transportstyrelsen avsaknaden av tydliga ansvarsregler. Utan detta blir det svårt att införa nya affärsmodeller, kommersiella tjänster och skapa rättssäkerhet kring användningen.För åkeriföretagande och godstransporter är frågan central. Automatiserade fordon kan bidra till ökad trafiksäkerhet, effektivitet och möta bristen på yrkesförare – men då krävs att regelverket kommer på plats. Sveriges Åkeriföretag följer frågan nära och bidrar med branschkunskap och praktiska inspel i det fortsatta arbetet.Samtidigt visar erfarenheter från andra regelområden att när Sverige väl beslutar om reglering kan utvecklingen gå snabbt. Du kan läsa mer på följande sida

HÅLLBARHET 2026-02-02

Vi har svarat på Miljömålsberedningens betänkande ”Sveriges nationella klimatmål – uppdaterat etappmål till 2030”. I remissvaret betonar vi vikten av långsiktighet, tydlighet och bred politisk förankring för att skapa stabila villkor för de investeringar som krävs för att minska utsläppen från transportsektorn. Miljömålsberedningen har haft i uppdrag att se över Sveriges nationella klimatmål och föreslå en uppdaterad målstruktur till 2030, bland annat för att bättre anpassa målen till EU:s klimatregelverk.  Långsiktighet avgörande för investeringar i omställningen I remissvaret delar vi Miljömålsberedningens bedömning om att klimatarbetet måste präglas av långsiktighet, kontinuitet, tydlighet och transparens. För åkeriföretag som ska fatta beslut om investeringar i exempelvis elektrifiering, fossilfria drivmedel och energieffektivisering är det avgörande att politiska mål och styrmedel ger tydliga signaler över tid. Vi understryker också att transportsektorns omställning är central för att Sverige ska nå sina klimatåtaganden, och att det krävs en kombination av styrmedel, både nationellt och på EU-nivå, för att omställningen ska kunna ske i den takt som krävs. 2030-målet för inrikes transporter behöver följas av stärkt styrning VI instämmer i att målet för inrikes transporter till 2030 haft en tydlig styrande effekt, och vi ser positivt på att målet kvarstår. Samtidigt konstaterar vi att dagens styrning inte är tillräcklig för att målet ska nås. Vi delar också Miljömålsberedningens bedömning att det behövs tydliga politiska signaler för transportsektorns omställning även efter 2030. Om nya mål eller indikatorer tas fram bör de utformas teknikneutralt och ta hänsyn till transportsektorns skilda förutsättningar. Avgörande är att styrmedlen blir mer ändamålsenliga, långsiktiga och förutsägbara, särskilt sådana som sänker omställningskostnaderna för godstransporter och stärker företagens förutsättningar för investeringar.  Läs remissvaret i sin helhet här

FÖRETAGANDE 2026-02-18

Klimatpremien infördes år 2020 och är ett statligt stöd från Energimyndigheten för köp av hållbara tunga fordon, arbetsmaskiner och lätta lastbilar. Under de senaste två åren har ansökningarna till Klimatpremien ökat kraftigt, vilket har lett till längre handläggningstider. År 2023 inkom 270 ansökningar och efter att även lätta ellastbilar blev stödberättigade år 2024 ökade antalet till närmare 3 700 och i fjol till nästan 4 200 ansökningar. I dag kan det ta omkring ett år att få en ansökan beviljad. Enligt Energimyndigheten beror handläggningstiden inte bara på det ökade inflödet utan även på begränsat bemyndigande, utökade kontrollkrav och bristfälliga underlag. Just nu har myndigheten cirka 7 600 ärenden i beredning. För att korta väntetiderna har myndigheten satt in tillfällig extra personal, utvecklar ett mer automatiserat ansökningsflöde och förbättrat vägledningen på sin webbplats. Målet är att minska antalet fel och kompletteringar. De vanligaste misstagen är att ansökan skickas in efter att fordonet beställts, att fel eller ofullständiga dokument bifogas eller att uppgifter inte stämmer överens mellan ansökan och begäran om utbetalning. För att undvika förseningar rekommenderas åkerier att noggrant läsa igenom vägledningen, kontrollera alla uppgifter och att svara på eventuella kompletteringsbegäranden i tid.