Branschträff med Be-Ge Lastbilar och Scania Syd

DRIVMEDEL 2025-10-21

En ny forskningsrapport från SNS – Studieförbundet Näringsliv och Samhälle visar att klimatpolitiska styrmedel och stigande bränslepriser har lett till att svensk åkerinäring blivit mer produktiv samtidigt som de fossila utsläppen minskat.   Rapporten Klimatpolitik och effektivitet – lärdomar från åkerinäringen bygger på omfattande data över svenska åkeriföretag mellan 2007 och 2020. Forskarna från Handelshögskolan i Stockholm har undersökt hur klimatpolitiska styrmedel, som högre bränsleskatter och reduktionsplikt, påverkat effektivitet och fossila utsläpp i branschen.  Resultaten i korthet  Stigande drivmedelskostnader har gett starka incitament till effektivisering. Många åkeriföretag har optimerat körsträckor, förbättrat fyllnadsgrad och förnyat fordonsflottan, vilket sammantaget gjort branschen mer produktiv och samtidigt minskat utsläppen. Det har även lett till en ökad konsolidering i branschen och en omstrukturering av åkeriernas fordonsflottor.  Rapporten visar att företagens produktivitet ökade markant samtidigt som koldioxidintensiteten minskade med omkring 23 procent. De totala utsläppen sjönk med cirka 5 procent, trots ökade transportvolymer.  De större åkeriföretagen har gått i spetsen för omställningen med omkring 37 procent högre produktivitet och 30 procent lägre koldioxidintensitet. De mindre företagen har påverkats i mindre grad men successivt följt efter i samma riktning.   Författarnas policyförslag:  Ökad förutsägbarhet: Klimatpolitiken måste vara långsiktig och stabil för att stimulera investeringar.  Bibehåll kostnadsincitament: Vare sig via skatter eller reduktionsplikt måste bränslekostnaden fortsatt spegla utsläpp.  Värna konsolidering: Strukturförändringar mot effektivare aktörer kan stärka både produktiviteten och minska koldioxidutsläppen.  Stöd till teknikneutral effektivisering: Effektivitetsvinster bör uppmuntras oavsett om de sker via logistik eller ny teknik.  Förbered för EU ETS2: Framtida kostnadsökningar i EU:s klimatpolitik kräver att svenska åkerier anpassar sig i tid. 

FÖRETAGANDE 2025-10-28

Vi på Sveriges Åkeriföretag lanserar nu ett nytt ambassadörsprogram som lyfter fram unga förebilder från åkerinäringen. Genom ambassadörerna vill vi inspirera fler att upptäcka branschens möjligheter – och stärka bilden av en modern, hållbar och framtidsinriktad näring som kombinerar företagande, ansvar och samhällsnytta. Åkerinäringen är en av Sveriges mest samhällsbärande branscher, med omkring 10 000 åkeriföretag och över 225 000 sysselsatta. Behovet av kompetens är stort och framtiden rymmer stora möjligheter för nya företagare som vill vara med och driva utvecklingen framåt. Transporter på väg kommer att fortsätta öka, och med det behovet av engagerade entreprenörer som vill bidra till en mer hållbar och innovativ bransch. Digitalisering och omställningen till fossilfria transporter skapar helt nya affärsmöjligheter – och öppnar för en ny generation företagare att forma framtidens åkerinäring. Ambassadörsprogrammet är en del av vårt långsiktiga arbete för att öka synligheten för branschen och locka fler till framtidens åkerinäring. Genom samarbeten med ambassadörer som i olika kanaler delar sina erfarenheter och visar upp sin vardag vill vi sprida kunskap, inspirera och väcka intresse för yrket och företagandet. Programmet stärker också vår vision Med åkerinäringen för en hållbar framtid – där vi tillsammans med våra medlemmar arbetar för: bättre förutsättningar för affärer och lönsam tillväxt, attraktiva arbetsgivare, en mer innovativ näring som drar nytta av tekniken, och en klimateffektiv transportsektor. De första ambassadörerna representerar olika delar av landet och olika typer av företag, men förenas av sitt engagemang och sin vilja att inspirera fler att upptäcka möjligheterna i branschen. Läs mer om vår satsning och ambassadörerna    

INFRASTRUKTUR 2025-10-20

Vi har lämnat vårt remissvar på utredningen SOU 2025:67 Arlanda – en viktig port för det svenska välståndet (LI2025/01130). I svaret betonar vi vikten av att Arlanda utvecklas med fullt fokus även på godstransporter, inte enbart passagerartrafik.  För åkerinäringen är tillgängligheten till Arlanda avgörande, både för flyggods och för leveranser av varor och förnödenheter som krävs för flygplatsens drift och service. Ett väl fungerande vägnät och anpassad infrastruktur är en förutsättning för effektiva, säkra och fossilfria godstransporter.  Vi lyfter särskilt följande punkter i sitt remissvar:  Förbättrad framkomlighet på E4 Flaskhalsen mellan Häggvik och Arlanda behöver byggas ut. En breddning till 3+3 körfält mellan Glädjen och Arlanda, och 4+4 körfält mellan Häggvik och Rotebro, skulle öka kapaciteten och minska restidsförluster för godsflöden.  Kapacitetshöjande åtgärder längs Måbyleden (väg 905) Vägen är central för transporter till Cargo City och bör prioriteras i samband med utvecklingen av trafikplats Måby.  Tillgänglighet till Rosersbergs kombiterminal Terminalen är en viktig omlastningspunkt för kombitrafik till Arlanda. Robust infrastruktur krävs för att säkerställa effektiva flöden mellan väg och järnväg.  Fler rast- och uppställningsplatser Bristen på rastplatser längs E4 mellan Uppsala och Stockholm försvårar regelefterlevnad och skapar osäkra förhållanden för förare. Nya platser bör planeras nära kommersiella områden med tillgång till service, trygghet och laddinfrastruktur.  Omkopplingsytor och parkering för tunga fordon Det behövs dedikerade uppställnings- och omlastningsytor nära flygplatsen. Möjligheter till av- och påkoppling av släp är viktiga för effektiv distribution i regionen.  Planering för elektrifiering och elnätskapacitet Arlandaområdet måste redan nu förberedas för högkapacitetsladdning av tunga fordon. En samlad utredning om elnätskapacitet bör genomföras med fokus på godslogistikens behov.  Gemensam planering behövs Sveriges Åkeriföretag föreslår att regeringen ger Trafikverket i uppdrag att tillsammans med Godstransportrådet Stockholm–Mälardalen, berörda kommuner och åkerinäringen analysera behovet av rastplatser, uppställningsytor, omkopplingsmöjligheter och laddinfrastruktur i Arlandaområdet. Läs hela remissvaret här