SÅ-Podden: Beredskap i praktiken – åkerinäringens roll i en ny tid

FÖRETAGANDE 2026-10-28

Att vara medlem i Sveriges Åkeriföretag innebär mer än branschstöd, rådgivning och påverkan. Genom våra medlemsförmåner får medlemsföretagen också tillgång till en rad förmånliga avtal som kan bidra till lägre kostnader, effektivare arbetsprocesser och ökad konkurrenskraft.  Bland de medlemsförmåner som många medlemmar lyfter fram finns avtalen med Preem, Trygg-Hansa och Würth. Förmånliga villkor på drivmedel, försäkringar och produkter för verkstad och underhåll kan ge märkbara besparingar i verksamheten och bidra till en tryggare och mer effektiv vardag. Utöver dessa erbjudanden finns medlemsförmåner inom en rad andra områden som är viktiga för dig som åkeriföretagare. Medlemmar har bland annat tillgång till avtal med Kvdbil, Swedol, Colix samt flera digitala tjänster, hotell och kommunikationslösningar som kan spara både tid och pengar. 

LAGAR & REGLER 2026-10-27

Flera EU-länder vill skjuta upp eller förändra det nya utsläppshandelssystemet ETS2, som ska omfatta bland annat vägtransporter. Frågan har fått ökad politisk uppmärksamhet och även inom Europaparlamentet höjs röster för förändringar. Samtidigt finns ett fortsatt stöd för systemet och något beslut om ytterligare uppskjutande har inte fattats. Enligt nuvarande tidplan ska ETS2 börja tillämpas fullt ut 2028.ETS2 är EU:s nya system för handel med utsläppsrätter för bland annat vägtransporter, uppvärmning av byggnader och vissa mindre industrisektorer. Systemet innebär att leverantörer av fossila drivmedel måste köpa utsläppsrätter för de koldioxidutsläpp som drivmedlen ger upphov till. Kostnaden väntas föras vidare till kunderna genom högre drivmedelspriser.Systemet skulle ursprungligen införas 2027, men starten har redan skjutits upp till 2028. Under hösten har diskussionen om ytterligare förändringar intensifierats, framför allt mot bakgrund av oro för stigande energi- och drivmedelskostnader.Flera medlemsländer vill se förändringarVid Europeiska rådets möte den 15–16 oktober drev bland andra Polen och Italien frågan om att skjuta upp ETS2. Även Tjeckien, Ungern, Slovakien och Grekland har uttryckt stöd för ett senare införande, medan Estland vill avskaffa systemet helt.Länderna pekar framför allt på risken för högre kostnader för hushåll och företag. Förespråkarna för ett uppskjutande menar att mer tid skulle ge bättre förutsättningar för investeringar i fossilfria alternativ och för stödåtgärder som kan mildra de ekonomiska konsekvenserna.Samtidigt motsätter sig flera medlemsländer, däribland Sverige, Danmark och Finland, ytterligare förseningar. De framhåller betydelsen av långsiktiga och förutsägbara spelregler för klimatomställningen och företagens investeringar.EU:s stats- och regeringschefer enades inte om något nytt uppskjutande vid oktobermötet. Däremot uppmanades EU-kommissionen att uppdatera sin analys av konsekvenserna av ETS2 och de åtgärder som ska motverka alltför stora prisökningar.Delade meningar i EuropaparlamentetÄven inom Europaparlamentet finns olika uppfattningar om ETS2:s framtid.Företrädare för den konservativa partigruppen EPP har efterfrågat förändringar av systemet, och flera nationella delegationer inom gruppen vill gå längre och avskaffa ETS2. Samtidigt finns ett fortsatt stöd för att behålla systemet inom bland annat Socialdemokraterna, De gröna och den liberala partigruppen Renew.Den 22 oktober röstade Europaparlamentet för att skjuta upp vissa krav i EU metanlagstiftning med tre år, i stället för det år som kommissionen föreslagit. Omröstningen visar att det finns politiskt stöd för att senarelägga vissa klimatrelaterade regler, men den gäller en annan lagstiftning och innebär inte någon förändring av ETS2.Trots det ökade politiska trycket finns ännu inget beslut om att skjuta upp ETS2 ytterligare. Enligt nuvarande regler ska systemet börja tillämpas fullt ut 2028, medan auktioneringen av utsläppsrätter planeras att inledas under 2027. Det återstår att se om de pågående diskussionerna leder till några förändringar.Vad innebär ETS2 för åkeriföretagen?För åkerinäringen är ETS2 framför allt en fråga om framtida drivmedelskostnader. Systemet innebär inte att åkeriföretagen själva ska köpa utsläppsrätter. Skyldigheten ligger i stället hos drivmedelsleverantörerna, som förväntas föra kostnaden vidare genom drivmedelspriserna.Hur stor påverkan blir beror bland annat på priset på utsläppsrätter och hur kostnaderna förs vidare till marknaden.För dig som åkeriföretagare innebär det ytterligare en faktor att ta hänsyn till i långsiktiga affärsavtal, transportpriser och investeringsbeslut.Nuvarande tidplan ligger fastEU har också beslutat om förändringar i systemets marknadsstabilitetsreserv för att minska risken för kraftiga prisökningar på utsläppsrätter.Diskussionerna om ETS2 väntas fortsätta inom EU institutioner. Vi följer utvecklingen och dess möjliga konsekvenser för åkerinäringens kostnader, konkurrenskraft och klimatomställning.

INFRASTRUKTUR 2026-11-11

Vintern ställer särskilda krav på tunga transporter. För att säkerställa trafiksäkerheten och framkomligheten är det viktigt att både svenska och utländska transportföretag känner till vilka regler som gäller för vinterdäck, viktfördelning och vinterutrustning. Vi vill därför uppmärksamma er på de regler som gäller i Sverige och på några viktiga skillnader för transporter som även går till Norge.Vinterdäckskrav i Sverige – 10 november till 10 aprilUnder perioden 10 november–10 april måste tunga lastbilar och tillkopplade släp ha vinterdäck eller likvärdig utrustning, oavsett väglag. Reglerna gäller även utlandsregistrerade fordon.Driv- och framaxlar: Däck märkta med alptopp/snöflinga (3PMSF), POR eller dubbdäck.Övriga axlar och släp: Även däck märkta med M+S är tillåtna.Mönsterdjup: Minst 5 mm på lastbilen och 1,6 mm på tillkopplade släp.Läs mer hos Transportstyrelsen – vinterdäck.Särskilda viktkrav för tvåaxlade dragbilar och trailersUnder samma period gäller särskilda regler för tunga tvåaxlade lastbilar med en drivande axel och tillkopplat släp, exempelvis dragbilar med påhängsvagn.Minst ett av följande krav måste uppfyllas:Minst 25 procent av fordonstågets sammanlagda bruttovikt ska belasta den drivande axeln.Släpets eller släpens sammanlagda bruttovikt får inte överstiga 1,5 gånger lastbilens bruttovikt.Det räcker att uppfylla ett av alternativen. Reglerna innebär att lastens placering och viktfördelning behöver kontrolleras särskilt noggrant inför transporter som sker vintertid.Läs mer hos Transportstyrelsen – särskilda viktbestämmelser.Kör du även i Norge?Norge har särskilda vinterkrav som skiljer sig från de svenska.Vinterdäck krävs normalt 15 november–31 mars på tunga fordon och släp över 3 500 kg.Minsta mönsterdjup är 5 mm på både lastbil och släp från 1 november till första söndagen efter annandag påsk. I Nordland, Troms och Finnmark gäller perioden 16 oktober–30 april.Snökedjor måste medföras under perioden med krav på 5 mm mönsterdjup. För vanliga fordonskombinationer krävs normalt fem eller sju kedjor beroende på hjulkonfiguration.Läs mer hos Statens vegvesen – regler för tunga fordon och regler för snökedjor.