2025-12-22
PRESSMEDDELANDEN
EU-kommissionens nya Automotive Package innebär en tydlig framgång för svensk åkerinäring: tunga lastbilar undantas helt från de tidigare diskuterade tvingande inköpskraven på utsläppsfria fordon. Beskedet kommer efter en av branschens största mobiliseringar på senare år.
Stor uppslutning – framförallt i Sverige
Sveriges Åkeriföretag drev under hösten, med Nordic Logistics Association (NLA) och med IRU som koordinerande organisation, en europeisk kampanj inklusive namninsamling, för att stoppa det ursprungliga förslaget om tvingande inköpskrav.
Uppslutningen blev mycket stor i EU och särskilt i Sverige. Svenska åkeriföretag stod för den tredje största andelen underskrifter i hela EU, trots landets storlek.
Parallellt med aktiv påverkan i Bryssel genom IRU och NLA, uppmanade Sveriges Åkeriföretag den svenska regeringen att säga nej till tvingande inköpskrav inför Transportministerrådets möte i december.
Tydligt budskap: Omställning kräver möjliggörande åtgärder, inte tvång
Budskapet från branschen var tydligt: att införa obligatoriska inköpskvoter skulle slå hårt mot åkeriföretag och riskera att försämra konkurrenskraften, samtidigt som omställningen kräver sunda förutsättningar som kan fungera i praktiken.
Branschen visar starkt stöd för klimatmålen, men har betonat att omställningen måste bygga på möjliggörande förutsättningar och stödåtgärder, inte tvång. Tvångsåtgärder är orimliga när företagen inte har kunder som är beredda att betala för de stora investeringar som skulle krävas. Sådana krav skulle riskera att skapa ekonomisk osäkerhet och försvåra omställningen.
I stället efterfrågar åkerinäringen fortsatt en snabb utbyggnad av laddinfrastruktur och elnätskapacitet, långsiktiga och förutsägbara incitament som gör investeringar möjliga, marknadsmässiga villkor för att bära kostnaderna samt teknikneutralitet så att företagen kan välja de lösningar som fungerar bäst för deras transportuppdrag.
EU-kommissionen: Tunga lastbilar undantas
Kommissionen slår nu fast att tunga lastbilar inte inkluderas i förslaget – med hänvisning till bristande infrastruktur, behovet av långsiktighet och att undvika administrativa bördor.
De nya kraven riktas därför endast mot personbilar och lätta transportfordon hos stora företag. Stora företag definieras enligt EU:s regler och är företag som uppfyller minst två av följande kriterier: 20 miljoner euro i balansomslutning, 40 miljoner euro i omsättning eller i genomsnitt 250 anställda. I förslaget börjar de nya kraven att gälla från 2030 och innebär att medlemsländerna ska säkerställa att en viss andel av nya företagsbilar och skåpbilar som registreras i landet är noll- eller lågemissionsfordon, samtidigt som länderna ges stor flexibilitet att själva välja vilka styrmedel och åtgärder som bäst lämpar sig för att nå målen.
En seger – men fortsatt vaksamhet behövs
Kommissionen öppnar samtidigt för att frågan kan återkomma i kommande översyner av CO₂-regler och AFIR.
– Det här visar att aktivt påverkansarbete fungerar, men också att vi måste fortsätta vara djupt engagerade. Om frågan återkommer måste Sverige stå fast vid att omställningen kräver realistiska, möjliggörande förutsättningar.
En styrkedemonstration för åkerinäringen
Med dagens besked står det klart att åkerinäringens gemensamma röst har påverkat EU politiken på ett avgörande sätt.
– Den här framgången visar att när åkerinäringen samlar sig i Sverige och EU, så kan vi påverka europeisk politik till sunda vägval. Det är en seger för en realistisk och fungerande omställning av transporter, avslutar Oscar Hyléen.
Aktuella nyheter
INFRASTRUKTUR 2026-03-27
Stark dialog banar väg för effektivare och säkrare trafikflödenSamarbetet mellan näringslivet och myndigheter tar ett tydligt kliv framåt. När Polisen mötte branschorganisationer och företag inom transport- och entreprenadsektorn skapades en gemensam plattform för dialog, utveckling och framtidsfokus.Vi stod värd för mötet där Polisen deltog tillsammans med Svenska Mobilkranföreningen, Maskinentreprenörerna och flera medlemsföretag. Även Trafikverket bidrog med expertis kring dispenser för specialtransporter. Från Polisen medverkade nationell ledning, representanter från Stockholm samt bilinspektörer – en bred kompetens som gav tyngd åt diskussionerna.Fokus låg på hur samverkan kan stärkas vid olyckor, haverier och andra trafikstörande situationer. Genom ett öppet erfarenhetsutbyte skapades en gemensam lägesbild av dagens utmaningar, men framför allt identifierades konkreta möjligheter att förbättra arbetssätt och rutiner.En central del i samtalen var hur olika aktörer, utifrån sina roller, kan bidra till att göra rätt. Här lyftes bland annat frågor kring bärgning, uppställningstillstånd och hantering av dispenser. Medlemsföretagen bidrog aktivt med sina perspektiv från verkligheten, vilket gav diskussionerna både djup och relevans.Mötet präglades av en tydlig framåtanda och en gemensam vilja att hitta lösningar. Att Polisen aktivt söker dialog med näringslivet ses som ett viktigt steg mot ökad förståelse och effektivare samarbete.Arbetet stannar inte här. Initiativet följs upp framöver och dialogen fortsätter, bland annat genom ett kommande panelsamtal på mässan Elmia Lastbil. Där kommer insikterna från mötet att tas vidare – med målet att skapa ännu tryggare, smidigare och mer hållbara transporter i hela landet.Målet är tydligt, genom stärkt samverkan och gemensamt ansvar läggs grunden för ett transportsystem där säkerhet, effektivitet och framkomlighet går hand i hand.
DRIVMEDEL 2026-03-09
Modell för veckovis indexjustering finns nu tillgängligDen ökade oron i Mellanöstern riskerar att leda till snabba och kraftiga svängningar i drivmedelspriserna. För att underlätta dialogen mellan åkeriföretag och transportköpare har vi därför åter publicerat vår modell för veckovis justering av drivmedelskostnader på transportindex.se.Erfarenheterna från 2021 visar hur snabbt kostnadsbilden kan förändras och vilka konsekvenser det kan få för hela åkerinäringen. Vi uppmanar därför medlemsföretagen att redan nu ta en dialog med sina kunder om hur eventuella kostnadsökningar ska hanteras.Syftet med indexreglering är att behålla den ekonomiska balans som fanns när avtalet ingicks. Genom att använda index eller tydliga bränsleklausuler i avtalen kan både åkeriföretag och transportköpare hantera kostnadsförändringar på ett transparent och förutsägbart sätt.Den modell för veckovis reglering som nu finns tillgänglig är inte en förändring av DMT utan ett kompletterande och tillfälligt verktyg för situationer där drivmedelspriserna förändras snabbt. Modellen är avsedd som en tillfällig hantering vid kraftiga och snabba ökningar av drivmedelskostnader under en begränsad period.Kontakta oss om du har frågor 010-510 54 00 transportekonomi@akeri.se
POLITIK 2026-03-09
Vägvalet 2026 – företagande och konkurrenskraftVarje dag rullar tiotusentals lastbilar för att förse Sverige med råvaror, livsmedel, byggvaror och industriprodukter. En effektiv åkerinäring är en grundförutsättning för svenskt företagande och tillväxt. Samtidigt befinner sig transportsektorn i en historisk omställning där digitalisering, automatisering, klimatkrav och ett förändrat säkerhetsläge snabbt förändrar villkoren för branschen. Parallellt möter seriösa åkeriföretag osund konkurrens från aktörer som kringgår lagar och regler. Därför behöver politiken göra rätt vägval för att skapa långsiktiga och förutsägbara villkor för företagen så att det lönar sig att investera, växa och skapa jobb i hela landet. Tre prioriterade områden:1. Säkerställ rättvis konkurrens Transportköpare behöver ta större ansvar för att anlita seriösa åkerier. Offentliga upphandlingar bör värdera arbetsvillkor, trafiksäkerhet och klimatprestanda och inte enbart lägsta pris. 2. Modernisera regelverken Regelverken behöver anpassas till en mer digital och teknikutvecklad transportsektor. Alla som utför yrkesmässiga godstransporter ska omfattas av samma regler och företag måste ha kontroll över sin fordonsdata. 3. Stärk företagandets villkor Snabbare tillståndsprocesser, mindre regelkrångel och rätt utformade vägavgifter är avgörande för att värna åkeriföretagens konkurrenskraft och möjliggöra investeringar i ny teknik.