2025-12-22
PRESSMEDDELANDEN
EU-kommissionens nya Automotive Package innebär en tydlig framgång för svensk åkerinäring: tunga lastbilar undantas helt från de tidigare diskuterade tvingande inköpskraven på utsläppsfria fordon. Beskedet kommer efter en av branschens största mobiliseringar på senare år.
Stor uppslutning – framförallt i Sverige
Sveriges Åkeriföretag drev under hösten, med Nordic Logistics Association (NLA) och med IRU som koordinerande organisation, en europeisk kampanj inklusive namninsamling, för att stoppa det ursprungliga förslaget om tvingande inköpskrav.
Uppslutningen blev mycket stor i EU och särskilt i Sverige. Svenska åkeriföretag stod för den tredje största andelen underskrifter i hela EU, trots landets storlek.
Parallellt med aktiv påverkan i Bryssel genom IRU och NLA, uppmanade Sveriges Åkeriföretag den svenska regeringen att säga nej till tvingande inköpskrav inför Transportministerrådets möte i december.
Tydligt budskap: Omställning kräver möjliggörande åtgärder, inte tvång
Budskapet från branschen var tydligt: att införa obligatoriska inköpskvoter skulle slå hårt mot åkeriföretag och riskera att försämra konkurrenskraften, samtidigt som omställningen kräver sunda förutsättningar som kan fungera i praktiken.
Branschen visar starkt stöd för klimatmålen, men har betonat att omställningen måste bygga på möjliggörande förutsättningar och stödåtgärder, inte tvång. Tvångsåtgärder är orimliga när företagen inte har kunder som är beredda att betala för de stora investeringar som skulle krävas. Sådana krav skulle riskera att skapa ekonomisk osäkerhet och försvåra omställningen.
I stället efterfrågar åkerinäringen fortsatt en snabb utbyggnad av laddinfrastruktur och elnätskapacitet, långsiktiga och förutsägbara incitament som gör investeringar möjliga, marknadsmässiga villkor för att bära kostnaderna samt teknikneutralitet så att företagen kan välja de lösningar som fungerar bäst för deras transportuppdrag.
EU-kommissionen: Tunga lastbilar undantas
Kommissionen slår nu fast att tunga lastbilar inte inkluderas i förslaget – med hänvisning till bristande infrastruktur, behovet av långsiktighet och att undvika administrativa bördor.
De nya kraven riktas därför endast mot personbilar och lätta transportfordon hos stora företag. Stora företag definieras enligt EU:s regler och är företag som uppfyller minst två av följande kriterier: 20 miljoner euro i balansomslutning, 40 miljoner euro i omsättning eller i genomsnitt 250 anställda. I förslaget börjar de nya kraven att gälla från 2030 och innebär att medlemsländerna ska säkerställa att en viss andel av nya företagsbilar och skåpbilar som registreras i landet är noll- eller lågemissionsfordon, samtidigt som länderna ges stor flexibilitet att själva välja vilka styrmedel och åtgärder som bäst lämpar sig för att nå målen.
En seger – men fortsatt vaksamhet behövs
Kommissionen öppnar samtidigt för att frågan kan återkomma i kommande översyner av CO₂-regler och AFIR.
– Det här visar att aktivt påverkansarbete fungerar, men också att vi måste fortsätta vara djupt engagerade. Om frågan återkommer måste Sverige stå fast vid att omställningen kräver realistiska, möjliggörande förutsättningar.
En styrkedemonstration för åkerinäringen
Med dagens besked står det klart att åkerinäringens gemensamma röst har påverkat EU politiken på ett avgörande sätt.
– Den här framgången visar att när åkerinäringen samlar sig i Sverige och EU, så kan vi påverka europeisk politik till sunda vägval. Det är en seger för en realistisk och fungerande omställning av transporter, avslutar Oscar Hyléen.
Aktuella nyheter
INFRASTRUKTUR 2026-09-14
Sveriges Åkeriföretags arbete gav resultat – omstridd begränsning tas bortEfter flera års arbete har Sveriges Åkeriföretag fått igenom en viktig förändring för branschen. Från den 1 oktober 2026 ersätts den sista kvarvarande bruttoviktsbegränsningen mellan Botkyrka och Södertälje med ett omkörningsförbud. Beslutet är resultatet av ett långsiktigt påverkansarbete som stärker rättssäkerheten för åkeriföretag och förare, samtidigt som framkomligheten för blåljusfordon säkerställs.Bakgrunden är att Trafikverket Region Stockholm under 2021 och 2022 uppmärksammade problem med framkomligheten i vänster körfält på E18, E20 och E4 efter synpunkter från blåljuspersonal. För att skapa bättre framkomlighet infördes på flera platser bruttoviktsbegränsningar som hindrade tyngre fordon från att använda körfältet.Sveriges Åkeriföretag agerade tidigt i frågan och pekade i åtta remissvar på de problem som bruttoviktsbegränsningarna kunde medföra. Eftersom syftet var att styra trafikflödet snarare än att skydda vägarna från tunga laster ansåg organisationen att åtgärden skapade en onödig rättsosäkerhet för åkerinäringen.
INFRASTRUKTUR 2026-09-11
När vägen hotas behövs en stark röstFör Stefan Berglund, ägare av Ransby Åkeri AB, är väg 62 mer än en transportled. Den är en förutsättning för att åkerinäringen, skogsindustrin och hela bygden längs Klarälven ska fungera. När erosionen nu hotar vägen har han engagerat sig för att få frågan högre upp på agendan. I det arbetet har Sveriges Åkeriföretag spelat en avgörande roll.Stefan har arbetat i transportbranschen större delen av sitt liv. I dag driver han Ransby Åkeri tillsammans med sin fru. Verksamheten består av två timmerbilar och en TMA-bil, och själv sitter han fortfarande ofta bakom ratten.Det innebär också att han kör väg 62 nästan varje dag. Under flera år har erosion längs Klarälven successivt ätit sig närmare vägbanan på vissa sträckor, vilket har väckt oro för både trafiksäkerheten och framkomligheten på den samhällsviktiga vägen.– Det syns till och med på vägräckena att det börjar rulla ut lite grann, säger Stefan.På flera platser längs Klarälven har erosionen börjat påverka vägen. För Stefan är det inte en teoretisk fråga om infrastruktur utan en verklighet som påverkar både säkerheten och möjligheten att bedriva verksamhet.– Det kan ju faktiskt bli så att man trillar i vattnet, fortsätter Stefan.Om vägen skulle rasa finns alternativa vägar, men de innebär långa omvägar med stora konsekvenser för transporterna i området.Från lokal oro till nationell frågaFrågan tog fart på allvar när Trafikverket presenterade läget kring väg 62 på en medlemssträff med Sveriges Åkeriföretag 2025. Där insåg många hur långt problemen hade gått utan att någon lösning kommit på plats.– Nästan ingen av våra medlemsföretag kände till omfattningen av problemet. Alla hade nog trott att det skulle lösa sig, säger Per Broholm, regionchef Väst på Sveriges Åkeriföretag.Sedan dess har organisationen arbetat för att samla företag, myndigheter, politiker och andra berörda aktörer kring samma budskap.Enligt Per har Sveriges Åkeriföretag haft en viktig roll i att lyfta vägfrågan och synliggöra vilka konsekvenser ett ras skulle få för näringslivet.
DIGITALISERING & IT 2026-09-29
SÅ flyttar fram positionerna för åkeriföretagens rätt till fordonsdataSveriges Åkeriföretag har under lång tid drivit frågan om åkeriföretagens tillgång till data från sina fordon. Vid IRU:s senaste möte i Bryssel togs viktiga steg framåt när transportnäringen och fordonstillverkarna samlades för att diskutera konkreta lösningar för hur fordonsdata ska kunna göras tillgänglig på ett enkelt, säkert och konkurrensneutralt sätt.Tillgång till fordonsdata är avgörande för att åkeriföretag ska kunna effektivisera sin verksamhet, utveckla digitala tjänster och konkurrera på lika villkor. Sveriges Åkeriföretag har därför varit aktivt i IRU arbete med att tydliggöra vilken fordonsdata transportföretagen behöver och hur den ska göras tillgänglig.Vid IRU Commission on Innovation and Technology (CIT) i Bryssel deltog även fordonsindustrin genom ACEA och TRATON. Det innebär att arbetet nu kan gå vidare från diskussion om rätten till data till konkreta lösningar för tillgång, standardisering och gemensamma gränssnitt. I paneldiskussionen “Towards a common vision for access to vehicle data” deltog Sveriges Åkeriföretags chefsjurist Petra Eklund Åhlström tillsammans med representanter för transportföretag och fordonsindustrin.Sveriges Åkeriföretag presenterade också ett förslag om ett gemensamt Industry Forum, där transportföretag, fordonstillverkare och systemleverantörer tillsammans kan arbeta med de praktiska frågor som återstår. Förslaget fick ett positivt mottagande.