Sunnemo Åkeri AB tar hem Stora Åkeripriset 2025

INFRASTRUKTUR 2026-10-22

Efter ett målmedvetet arbete från Sveriges Åkeriföretag öppnar Stockholms stad nu flera viktiga vägsträckor för lastbilsekipage upp till 34,5 meter. Besluten innebär att godstransporter kan slippa omvägar på upp till fyra mil och att tidigare flaskhalsar i vägnätet försvinner. Det skapar bättre förutsättningar för effektivare transporter och en väl fungerande logistik i Stockholmsregionen.Varje dag transporteras stora mängder gods till och från Stockholm för att försörja regionens företag och industrier. I en storstadsregion där vägutrymmet är begränsat är det särskilt viktigt att transporterna kan genomföras så effektivt som möjligt. Trots det har korta kommunala vägsträckor på flera platser hindrat längre lastbilsekipage från att använda förbindelser där det anslutande vägnätet redan varit öppet för dem.Den 23 oktober öppnar nu Stockholms stad upp Segeltorpsbron vid PostNords terminal och den 2 november öppnas en del av Nynäsvägen samt anslutningsvägarna till Värtahamnen upp för längre lastbilsekipage.Vid Segeltorpsbron har begränsningen inneburit att berörda transporter tvingats till omvägar på omkring fyra mil. På Nynäsvägen har en sträcka på endast 700 meter förbi Skogskyrkogården hindrat längre ekipage från att använda en i övrigt tillåten förbindelse.När dessa flaskhalsar försvinner kan transporterna planeras och genomföras med kortare körsträckor, lägre kostnader och mindre miljöpåverkan. Längre lastbilsekipage gör det dessutom möjligt att transportera mer gods med färre fordon.

LAGAR & REGLER 2026-10-27

Flera EU-länder vill skjuta upp eller förändra det nya utsläppshandelssystemet ETS2, som ska omfatta bland annat vägtransporter. Frågan har fått ökad politisk uppmärksamhet och även inom Europaparlamentet höjs röster för förändringar. Samtidigt finns ett fortsatt stöd för systemet och något beslut om ytterligare uppskjutande har inte fattats. Enligt nuvarande tidplan ska ETS2 börja tillämpas fullt ut 2028.ETS2 är EU:s nya system för handel med utsläppsrätter för bland annat vägtransporter, uppvärmning av byggnader och vissa mindre industrisektorer. Systemet innebär att leverantörer av fossila drivmedel måste köpa utsläppsrätter för de koldioxidutsläpp som drivmedlen ger upphov till. Kostnaden väntas föras vidare till kunderna genom högre drivmedelspriser.Systemet skulle ursprungligen införas 2027, men starten har redan skjutits upp till 2028. Under hösten har diskussionen om ytterligare förändringar intensifierats, framför allt mot bakgrund av oro för stigande energi- och drivmedelskostnader.Flera medlemsländer vill se förändringarVid Europeiska rådets möte den 15–16 oktober drev bland andra Polen och Italien frågan om att skjuta upp ETS2. Även Tjeckien, Ungern, Slovakien och Grekland har uttryckt stöd för ett senare införande, medan Estland vill avskaffa systemet helt.Länderna pekar framför allt på risken för högre kostnader för hushåll och företag. Förespråkarna för ett uppskjutande menar att mer tid skulle ge bättre förutsättningar för investeringar i fossilfria alternativ och för stödåtgärder som kan mildra de ekonomiska konsekvenserna.Samtidigt motsätter sig flera medlemsländer, däribland Sverige, Danmark och Finland, ytterligare förseningar. De framhåller betydelsen av långsiktiga och förutsägbara spelregler för klimatomställningen och företagens investeringar.EU:s stats- och regeringschefer enades inte om något nytt uppskjutande vid oktobermötet. Däremot uppmanades EU-kommissionen att uppdatera sin analys av konsekvenserna av ETS2 och de åtgärder som ska motverka alltför stora prisökningar.Delade meningar i EuropaparlamentetÄven inom Europaparlamentet finns olika uppfattningar om ETS2:s framtid.Företrädare för den konservativa partigruppen EPP har efterfrågat förändringar av systemet, och flera nationella delegationer inom gruppen vill gå längre och avskaffa ETS2. Samtidigt finns ett fortsatt stöd för att behålla systemet inom bland annat Socialdemokraterna, De gröna och den liberala partigruppen Renew.Den 22 oktober röstade Europaparlamentet för att skjuta upp vissa krav i EU metanlagstiftning med tre år, i stället för det år som kommissionen föreslagit. Omröstningen visar att det finns politiskt stöd för att senarelägga vissa klimatrelaterade regler, men den gäller en annan lagstiftning och innebär inte någon förändring av ETS2.Trots det ökade politiska trycket finns ännu inget beslut om att skjuta upp ETS2 ytterligare. Enligt nuvarande regler ska systemet börja tillämpas fullt ut 2028, medan auktioneringen av utsläppsrätter planeras att inledas under 2027. Det återstår att se om de pågående diskussionerna leder till några förändringar.Vad innebär ETS2 för åkeriföretagen?För åkerinäringen är ETS2 framför allt en fråga om framtida drivmedelskostnader. Systemet innebär inte att åkeriföretagen själva ska köpa utsläppsrätter. Skyldigheten ligger i stället hos drivmedelsleverantörerna, som förväntas föra kostnaden vidare genom drivmedelspriserna.Hur stor påverkan blir beror bland annat på priset på utsläppsrätter och hur kostnaderna förs vidare till marknaden.För dig som åkeriföretagare innebär det ytterligare en faktor att ta hänsyn till i långsiktiga affärsavtal, transportpriser och investeringsbeslut.Nuvarande tidplan ligger fastEU har också beslutat om förändringar i systemets marknadsstabilitetsreserv för att minska risken för kraftiga prisökningar på utsläppsrätter.Diskussionerna om ETS2 väntas fortsätta inom EU institutioner. Vi följer utvecklingen och dess möjliga konsekvenser för åkerinäringens kostnader, konkurrenskraft och klimatomställning.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-11-05

Arbetet med att anpassa yrkesutbildningarna till arbetsmarknadens behov pågår i hela Sverige. Sveriges Åkeriföretag välkomnar utvecklingen, men efterlyser konkreta satsningar och samverkan för fler transportutbildningar. Det pågår en tydligt positiv utveckling för åkerinäringen. Intresset hos unga för att utbilda sig till lastbilsförare och andra jobb inom vägtransportsektorn ökar och söktrycket på utbildningarna överstiger antalet platser. Politiskt finns dessutom beslut om att utbildningsutbudet tydligare ska baseras på arbetsmarknadens behov. Den 20 oktober presenterade Skolverket nya planeringsunderlag som ska stödja kommuner och andra skolhuvudmän när de planerar utbildningsutbudet. Myndigheten bedömer att transportinriktningen på gymnasiets fordons- och transportprogram behöver byggas ut i sju län. Skolverket lägger också vikt vid att kommunerna samverkar med berörda branscher när de planerar utbildningsutbudet framöver.