Studiebesök ger fördjupad dialog mellan Transportstyrelsen och branschen

PRESSMEDDELANDEN 2025-12-22

EU-kommissionens nya Automotive Package innebär en tydlig framgång för svensk åkerinäring: tunga lastbilar undantas helt från de tidigare diskuterade tvingande inköpskraven på utsläppsfria fordon. Beskedet kommer efter en av branschens största mobiliseringar på senare år.Stor uppslutning – framförallt i SverigeSveriges Åkeriföretag drev under hösten, med Nordic Logistics Association (NLA) och med IRU som koordinerande organisation, en europeisk kampanj inklusive namninsamling, för att stoppa det ursprungliga förslaget om tvingande inköpskrav.Uppslutningen blev mycket stor i EU och särskilt i Sverige. Svenska åkeriföretag stod för den tredje största andelen underskrifter i hela EU, trots landets storlek.Parallellt med aktiv påverkan i Bryssel genom IRU och NLA, uppmanade Sveriges Åkeriföretag den svenska regeringen att säga nej till tvingande inköpskrav inför Transportministerrådets möte i december.Tydligt budskap: Omställning kräver möjliggörande åtgärder, inte tvångBudskapet från branschen var tydligt: att införa obligatoriska inköpskvoter skulle slå hårt mot åkeriföretag och riskera att försämra konkurrenskraften, samtidigt som omställningen kräver sunda förutsättningar som kan fungera i praktiken.Branschen visar starkt stöd för klimatmålen, men har betonat att omställningen måste bygga på möjliggörande förutsättningar och stödåtgärder, inte tvång. Tvångsåtgärder är orimliga när företagen inte har kunder som är beredda att betala för de stora investeringar som skulle krävas. Sådana krav skulle riskera att skapa ekonomisk osäkerhet och försvåra omställningen.I stället efterfrågar åkerinäringen fortsatt en snabb utbyggnad av laddinfrastruktur och elnätskapacitet, långsiktiga och förutsägbara incitament som gör investeringar möjliga, marknadsmässiga villkor för att bära kostnaderna samt teknikneutralitet så att företagen kan välja de lösningar som fungerar bäst för deras transportuppdrag.EU-kommissionen: Tunga lastbilar undantasKommissionen slår nu fast att tunga lastbilar inte inkluderas i förslaget – med hänvisning till bristande infrastruktur, behovet av långsiktighet och att undvika administrativa bördor. De nya kraven riktas därför endast mot personbilar och lätta transportfordon hos stora företag. Stora företag definieras enligt EU:s regler och är företag som uppfyller minst två av följande kriterier: 20 miljoner euro i balansomslutning, 40 miljoner euro i omsättning eller i genomsnitt 250 anställda. I förslaget börjar de nya kraven att gälla från 2030 och innebär att medlemsländerna ska säkerställa att en viss andel av nya företagsbilar och skåpbilar som registreras i landet är noll- eller lågemissionsfordon, samtidigt som länderna ges stor flexibilitet att själva välja vilka styrmedel och åtgärder som bäst lämpar sig för att nå målen.En seger – men fortsatt vaksamhet behövsKommissionen öppnar samtidigt för att frågan kan återkomma i kommande översyner av CO₂-regler och AFIR.

LAGAR & REGLER 2026-01-23

Under den senaste veckan har tillsyns- och tillståndsavdelningarna från Transportstyrelsen i Umeå och Göteborg genomfört studiebesök hos ett antal buss- och lastbilsföretag. Syftet var att ge handläggarna en bättre inblick i vardagen på åkerier och bussbolag och samtidigt utbyta information om hur tillsynen utvecklas och vilka utmaningar branschen står inför.Studiebesöken genomfördes som ett samarrangemang mellan Sveriges Åkeriföretag, Sveriges Bussföretag, Transportföretagen och Transportstyrelsen. Bland de företag som deltog fanns Leja Touring, Interbus, Sanfridssons Åkeri AB, TGM, Ettings Maskin & Service, STENA samt Byberg & Nordin Busstrafik AB.– Vi tycker det är mycket värdefullt att få träffa Transportstyrelsens personal ute hos oss på företagen. Det skapar en givande dialog om de ständigt aktuella frågorna kring kör- och vilotider, säger Ulric Långberg, Samhällspolitisk chef, Sveriges Åkeriföretag.Smart färdskrivare och praktiska utmaningarVid studiebesöken lyfte företagen flera konkreta utmaningar i det dagliga arbetet kring kör- och vilotider. Många av de fel som uppstår handlar om handhavande, exempelvis inmatning av start-och-slutland, manuell registrering med remsor vid oförutsedda händelser och rapportering när undantagen körning kombineras med färdskrivarpliktig körning. Även den administrativa komplexiteten uppmärksammades, där vissa moment kräver ett stort antal knapptryckningar, särskilt vid registrering av annat arbete.Företagen beskrev också betydande problem kopplade till den nya smarta färdskrivaren version 2 där det uppstått tekniska problem, bland annat att färdskrivaren registrerat körningar som inte skett.Samtalen gav värdefulla inspel om hur regelverket fungerar i praktiken och vilka moment som riskerar att skapa onödiga fel, trots att ambitionen är att göra rätt.– Det är viktigt att våra myndigheter får möjlighet att möta företagen i deras verklighet. Förhoppningsvis leder det till ökad förståelse för vad som är avgörande i den dagliga verksamheten, säger Oscar Sundås, Branschutvecklare, Sveriges Bussföretag.Skarpare fokus på systematiskt fuskEn del av dialogen handlade om hur tillsynen utvecklas för att i högre grad träffa de företag som medvetet fuskar. Transportstyrelsen beskrev hur riskvärderingssystemet successivt utvecklas och hur den längre kontrollperioden på 56 dagar ger bättre möjligheter att identifiera mönster och upptäcka systematiskt fusk. Samtidigt konstaterades att antalet vägkontroller i dag är för få, vilket gör det lätt för oseriösa aktörer att undvika dessa och aldrig hamna i riskvärderingssystemet.Transportstyrelsen uppmanade även branschen att lämna tips om företag som bör kontrolleras och informerade om att tillsyn numera kan initieras utifrån tips och inte enbart genom polisens vägkontroller.– Det är otroligt givande och viktigt att vi får komma ut och besöka företag och få en bild av hur deras vardag ser ut. De insikterna tar vi med oss in i vårt tillsynsarbete, säger Mattias Persson, Utredare, Transportstyrelsen.Mer lärande tillsyn och varning i stället för sanktionTransportstyrelsen beskrev också hur företagskontrollerna förändrats över tid. Tillsynen är fortsatt regelstyrd, men har blivit mer lärande och förstående, med ambitionen att lägga mindre tid på företag som gör rätt och mer resurser där riskerna är störst. Från den 1 januari 2026 införs dessutom möjlighet att meddela varning i stället för sanktionsavgift vid vissa överträdelser, något som ses som ett viktigt steg mot en mer proportionerlig tillsyn.Samtidigt påmindes företagen om vikten av att lämna in fullständigt och korrekt underlag då utebliven rapportering vid upprepade tillfällen kan leda till risk att tappa trafiktillståndet.– Vi arbetar kontinuerligt med att utveckla våra metoder så att vi lägger tiden där den verkligen gör nytta. Träffar som dessa hjälper oss att styra tillsynen i rätt riktning, säger Maria Brandt, Områdesansvarig gods, Transportstyrelsen.Transportstyrelsens branschträffarTransportstyrelsen erbjuder branschträffar två gånger per år och uppmuntrar fler åkeri- och bussföretag att delta. Detta är ett led i att fortsätta utveckla en effektiv, träffsäker och rättssäker tillsyn. Inbjudningarna läggs upp på deras hemsida och går ut till prenumeranter av deras nyhetsbrev. Läs mer hos Transportstyrelsen. 

INFRASTRUKTUR 2025-12-22

Vi deltog nyligen i ett möte om vinterväghållning där bostads- och infrastrukturminister Andreas Carlson samlade Trafikverket, Sveriges Åkeriföretag och entreprenörer för en gemensam genomgång. Fokus låg på hur planering, genomförande och uppföljning av vinterunderhållet kan bli mer effektivt och träffsäkert.För åkerinäringen är en fungerande vinterväghållning avgörande för trafiksäkerhet, framkomlighet och leveranssäkerhet. När underhållet brister får det omedelbara konsekvenser för förare, fordon och samhällsviktiga transporter. Vår bild är tydlig: problemen handlar i stor utsträckning om bristande kvalitet i utförandet, otillräcklig uppföljning och en för låg ambitionsnivå i delar av genomförandet.Vi har samlat in underlag från åkerier som utför plogning och halkbekämpning samt tagit del av Trafikverkets digitala uppföljning. Den visar bland annat brister i förebyggande åtgärder, för låg saltanvändning och för sen utkallning av insatser – faktorer som direkt påverkar väglag och säkerhet.En viktig förutsättning för ett mer robust vinterunderhåll är att marknadens aktörer ges långsiktiga och tydliga spelregler. Det krävs kontrakt och regelverk som skapar incitament för utveckling, innovation och investeringar i nya arbetssätt. Rätt åtgärd vid rätt tidpunkt, systematisk uppföljning och ökad användning av modern teknik och data måste vara vägledande.För att vinterväghållningen ska fungera bättre behöver hela kedjan mötas, dela erfarenheter och ta gemensamt ansvar. Först då kan arbetssätten utvecklas och underhållet effektiviseras på ett sätt som ger verklig effekt i vardagen.