Lyft åkerinäringens förebilder – nominera till Stora Åkeripriset 2026

HÅLLBARHET 2025-12-11

Ministerrådet och Europaparlamentet har nu enats om ett nytt klimatmål där nettoutsläppen av växthusgaser ska minska med 90 procent till år 2040, jämfört med 1990. I överenskommelsen ingår också att utsläppshandelssystemet för vägtransporter (ETS2) skjuts fram ett år, från 2027 till 2028. Det nya klimatmålet ska ge tydligare och mer långsiktiga spelregler för investeringar, industriell utveckling och omställningen till mer hållbara transporter i Europa. För transportsektorn innebär överenskommelsen bland annat att utsläppshandelssystemet för vägtransporter (ETS2) senareläggs till 2028. Den betonar också vikten av stärkt europeisk konkurrenskraft, teknikneutral innovation och lösningar för förnybar energi. Överenskommelsen innebär också att EU vartannat år ska följa upp hur arbetet mot klimatmålen går. Uppföljningen ska ta hänsyn till ny forskning, teknikutveckling och hur Europas konkurrenskraft påverkas. Vid kommande översyner ska även energipriser, nettoupptag av koldioxid och möjligheten att använda internationella utsläppskrediter vägas in. Nu ska Europaparlamentet och rådet formellt anta texten. Därefter publiceras ändringen av EU:s klimatlag i EU:s officiella tidning och träder då i kraft. Sveriges Åkeriföretags fortsatta arbete Vi kommer fortsätta arbeta för tydliga spelregler och en konkurrenskraftig svensk åkerinäring. För åkerinäringen är det avgörande att omställningen fungerar i praktiken: det behövs i logistiksystemet tillgång till tank- och laddinfrastruktur, fordon och energi till rimliga kostnader samt transportköpare som både efterfrågar och är beredda att betala för fossilfria transporter. Med rätt stöd och incitament kan transportsektorn fortsätta vara en drivkraft för Sveriges och Europas klimatarbete, samtidigt som både sysselsättning och ekonomisk utveckling värnas. Läs europakommissionens pressmeddelande (ENG)

INFRASTRUKTUR 2025-12-22

Vi deltog nyligen i ett möte om vinterväghållning där bostads- och infrastrukturminister Andreas Carlson samlade Trafikverket, Sveriges Åkeriföretag och entreprenörer för en gemensam genomgång. Fokus låg på hur planering, genomförande och uppföljning av vinterunderhållet kan bli mer effektivt och träffsäkert.För åkerinäringen är en fungerande vinterväghållning avgörande för trafiksäkerhet, framkomlighet och leveranssäkerhet. När underhållet brister får det omedelbara konsekvenser för förare, fordon och samhällsviktiga transporter. Vår bild är tydlig: problemen handlar i stor utsträckning om bristande kvalitet i utförandet, otillräcklig uppföljning och en för låg ambitionsnivå i delar av genomförandet.Vi har samlat in underlag från åkerier som utför plogning och halkbekämpning samt tagit del av Trafikverkets digitala uppföljning. Den visar bland annat brister i förebyggande åtgärder, för låg saltanvändning och för sen utkallning av insatser – faktorer som direkt påverkar väglag och säkerhet.En viktig förutsättning för ett mer robust vinterunderhåll är att marknadens aktörer ges långsiktiga och tydliga spelregler. Det krävs kontrakt och regelverk som skapar incitament för utveckling, innovation och investeringar i nya arbetssätt. Rätt åtgärd vid rätt tidpunkt, systematisk uppföljning och ökad användning av modern teknik och data måste vara vägledande.För att vinterväghållningen ska fungera bättre behöver hela kedjan mötas, dela erfarenheter och ta gemensamt ansvar. Först då kan arbetssätten utvecklas och underhållet effektiviseras på ett sätt som ger verklig effekt i vardagen.

DEBATTARTIKLAR 2026-01-12

En fungerande vinterväghållning är avgörande för trafiksäkerheten, framkomligheten och för att samhällsviktiga transporter ska fungera även när vädret slår om snabbt. I en debattartikel i Svenska Dagbladet lyfter vi hur brister i dagens vinterväghållning påverkar åkerinäringen, men också att det finns framgångsrika exempel på förändringar som gett effekt.I debattartikeln beskriver vi bland annat hur för sena förebyggande insatser och kapacitetsbrister ökar risken för olyckor, förseningar och tillfälliga stopp på vägnätet. Konsekvenserna märks snabbt, inte bara för åkeriföretagen utan för hela samhället och Sveriges försörjningsberedskap.Framgångsrika arbetssätt ger bättre resultatSamtidigt visar erfarenheter från bland annat Bräcke i Jämtland och Ljungby i Kronoberg att vinterväghållningen kan fungera bättre. Där har Trafikverket testat nya upphandlingsformer med ökad samverkan mellan beställare och entreprenörer.Genom tydligare gemensam planering, tätare dialog under pågående väderhändelser och större flexibilitet i resursanvändningen har åtgärder kunnat sättas in tidigare vilket har lett till ökad framkomlighet och färre trafikstörningar.Fokus på lösningar och långsiktighetI debattartikeln betonar vi att fokus måste ligga på hur vinterväghållningen kan bli mer robust och träffsäker i praktiken, snarare än på skuldfrågor när problem uppstår. För att lyckas långsiktigt krävs tydliga och långsiktiga avtal, effektiv uppföljning med stöd av data och digitala verktyg samt stärkt samverkan i hela kedjan – där Trafikverket är en aktiv beställare.Läs debattartikeln i Svenska Dagbladet.