2026-02-25
KOMPETENSFÖRSÖRJNING
Det sker flera förändringar i regelverket för fortbildning inom yrkesförarkompetens (YKB). Ändringarna innebär bland annat nya definitioner av undervisningsformer, utökade möjligheter till digitala inslag samt förtydliganden kring intygshantering. Den nya föreskriften börjar gälla den 1 september 2026.
Två nya begrepp införs
I förordningen införs två nya begrepp:
Distansundervisning, definieras som interaktiv undervisning som bedrivs med informations- och kommunikationsteknik där elev och lärare är åtskilda i både rum och tid. Det motsvarar det som i branschen ofta kallas e-learning.
Fjärrundervisning, definieras som interaktiv undervisning där elev och lärare är åtskilda i rum men inte i tid, det vill säga undervisning som sker live digitalt.
Begreppet fjärrundervisning ersätter det som tidigare i praktiken ofta kallats distansundervisning.
Utökade möjligheter i fortbildningen
Fortbildningen ska även fortsättningsvis innehålla både teoretiska och praktiska moment. Samtidigt öppnas nu för större flexibilitet.
Utbildningen får:
Bedrivas med hjälp av informations- och kommunikationstekniska verktyg samt avancerade simulatorer
Innefatta fjärrundervisning
Innefatta högst tolv timmar distansundervisning
När det gäller distansundervisning finns tydliga ramar. Den får genomföras med högst fyra timmar i sträck och omfatta maximalt fyra timmar per delkurs. Den undervisningstid som inte genomförs på distans ska vara lärarledd.
Det innebär att samtliga delkurser kan innehålla distansmoment, men varje deltagare kan som mest nyttja tre tillfällen om maximalt fyra timmar vardera och totalt högst tolv timmar distansundervisning inom fortbildningen.
Förtydligande kring intyg
Den som har tillstånd att bedriva YKB-utbildning ska, i samband med rapportering till Transportstyrelsen utfärda ett intyg om genomförd fortbildning. Om en förare har gått delkurser hos olika utbildningsanordnare är det den anordnare som håller den sista delkursen som ska utfärda det samlade intyget. För utbildningar genomförda före den 1 juni 2023, som inte är efterrapporterade till myndigheten, kan det dock fortsatt krävas kopior av tidigare intyg för att möjliggöra korrekt slutrapportering.
Vi följer utvecklingen noga och återkommer med mer information när Transportstyrelsen har publicerat uppdaterade föreskrifter och tillämpningsanvisningar.
Kontakta oss
Har du frågor om YKB? På SÅ Utbildning hjälper vi dig med frågor som kursplanering, rapportering till Transportstyrelsen och andra YKB-relaterade frågor.
Läs mer om våra utbildningar inom YKB
Aktuella nyheter
POLITIK 2026-10-07
Nytt trafikutskott på plats – stora frågor väntar för åkerinäringenRiksdagens nya trafikutskott är på plats. Maria Stockhaus (M) blir ny ordförande och Ulrika Heie (C) vice ordförande. Under de kommande fyra åren kommer utskottet att hantera flera frågor med stor betydelse för svensk åkerinäring, från väginfrastruktur och trafiksäkerhet till transportsektorns omställning och åkerinäringens konkurrenskraft. Trafikutskottet är ett av riksdagens 15 utskott och ansvarar för frågor som rör bland annat vägar och vägtrafik, järnväg, sjöfart och flyg. Utskottet bereder de förslag inom området som riksdagen ska fatta beslut om och behandlar även frågor med koppling till EU. Den 6 oktober valdes ledamöterna för den nya mandatperioden. Maria Stockhaus (M) har valts till ordförande och Ulrika Heie (C), som var utskottets ordförande under föregående mandatperiod, blir vice ordförande. Ordinarie ledamöter i trafikutskottet Maria Stockhaus (M), ordförande Ulrika Heie (C), vice ordförande Aylin Nouri (S) Kadir Kasirga (S) Ann-Christine Frohm (SD) Anna-Caren Sätherberg (S) Sten Bergheden (M) Malin Östh (V) Eric Palmqvist (SD) Johanna Rantsi (M) Annika Hirvonen (MP) Magnus Jacobsson (KD) Elias Aguirre (S) Patrik Jönsson (SD) Arwin Sohrabi (S) Elin Andersson (L) Emma Brihall (C) Flera stora frågor väntar För åkerinäringen finns flera frågor som behöver stå högt på den trafikpolitiska agendan under den nya mandatperioden. En av de mest grundläggande är vägnätet. Ett robust och väl underhållet vägnät är en förutsättning för effektiva och säkra godstransporter i hela landet. De beslutade satsningarna på underhåll och bärighet behöver därför genomföras och följas av ett långsiktigt arbete för att minska underhållsskulden. Samtidigt befinner sig åkerinäringen mitt i ett stort teknikskifte. Elektrifiering, fossilfria drivmedel och effektivare fordon innebär stora investeringar för företagen. För att fler ska kunna ta nästa steg krävs långsiktiga och förutsägbara spelregler, fungerande ladd- och tankinfrastruktur och villkor som gör det möjligt att konkurrera på lika villkor. Även frågor om trafiksäkerhet, sund konkurrens och väl fungerande regelverk kommer att vara centrala. Det gäller inte minst hur Sverige skapar ett transportsystem som både klarar näringslivets behov och stärker landets konkurrenskraft och beredskap.
INFRASTRUKTUR 2026-09-25
När Umeå bygger om såg Sveriges Åkeriföretag till att transporterna fick platsNär centrala Umeå står inför en av sina största ombyggnationer på många år handlar det om betydligt mer än nya torgytor och stadsmiljöer. För åkeriföretag, butiker och andra verksamheter i centrum är frågan mer grundläggande än så: Hur ska varor kunna levereras när gator stängs av och framkomligheten förändras?Genom långsiktigt påverkansarbete och en nära dialog med Umeå kommun har Sveriges Åkeriföretag varit med och säkerställt att godsflöden och transporter fått en självklar plats i planeringen av ombyggnaden kring Renmarkstorget.
DIGITALISERING & IT 2026-09-29
SÅ flyttar fram positionerna för åkeriföretagens rätt till fordonsdataSveriges Åkeriföretag har under lång tid drivit frågan om åkeriföretagens tillgång till data från sina fordon. Vid IRU:s senaste möte i Bryssel togs viktiga steg framåt när transportnäringen och fordonstillverkarna samlades för att diskutera konkreta lösningar för hur fordonsdata ska kunna göras tillgänglig på ett enkelt, säkert och konkurrensneutralt sätt.Tillgång till fordonsdata är avgörande för att åkeriföretag ska kunna effektivisera sin verksamhet, utveckla digitala tjänster och konkurrera på lika villkor. Sveriges Åkeriföretag har därför varit aktivt i IRU arbete med att tydliggöra vilken fordonsdata transportföretagen behöver och hur den ska göras tillgänglig.Vid IRU Commission on Innovation and Technology (CIT) i Bryssel deltog även fordonsindustrin genom ACEA och TRATON. Det innebär att arbetet nu kan gå vidare från diskussion om rätten till data till konkreta lösningar för tillgång, standardisering och gemensamma gränssnitt. I paneldiskussionen “Towards a common vision for access to vehicle data” deltog Sveriges Åkeriföretags chefsjurist Petra Eklund Åhlström tillsammans med representanter för transportföretag och fordonsindustrin.Sveriges Åkeriföretag presenterade också ett förslag om ett gemensamt Industry Forum, där transportföretag, fordonstillverkare och systemleverantörer tillsammans kan arbeta med de praktiska frågor som återstår. Förslaget fick ett positivt mottagande.