Bli lastbilschaufför – ett yrke som gör skillnad

2026-02-03

KOMPETENSFÖRSÖRJNING

Åkerinäringen är en utpekad samhällsviktig funktion. Vi levererar bland annat mat till affärer, mediciner till apotek och sjukhus, material till byggen och sköter snöröjning och sophämtning. Samhället är beroende av lastbilstransporter för att fungera. Men det behövs fler förare.

Lastbilschaufför är ett yrke för dig som vill ha frihet i arbetet, variation och trivs med ett tydligt ansvar. Du arbetar med moderna fordon, ny och spännande teknik, i ett yrke som passar både kvinnor och män.

Ett yrke med frihet, variation och en säker framtid

Att utbilda sig till lastbilschaufför innebär en relativt kort utbildningsväg och goda möjligheter till jobb med bra lön. Du kan välja mellan flera olika typer av transporter och har möjlighet att specialisera dig inom olika segment beroende på vad som passar dig.

Som branschorganisation har vi under flera år arbetat målmedvetet för att höja yrkets attraktivitet och status samt och synliggöra nyttan med åkerinäringen. Initiativ som realityserien Svenska Truckers har bidragit till att visa bredden i yrket och nå ut till nya målgrupper och det arbetet börjar nu ge resultat.

Åkerinäringen och chaufförsyrket erbjuder stora möjligheter för den som vill vara med och bygga framtidens transporter i en bransch som är viktig, utvecklande och i ständig rörelse. Tveka inte. Utbilda dig till lastbilschaufför och bli en av oss!

Aktuella nyheter

FT_ny_ljus.jpg.

KOMPETENSFÖRSÖRJNING 2026-11-06

Investera i kunskap och stärk konkurrenskraften

Kunskap är en av åkeriföretagets viktigaste konkurrensfördelar. Med ett omfattande utbildningsutbud hjälper Sveriges Åkeriföretag dig att möta lagkrav, utveckla verksamheten och stå starkare inför framtiden.Utbildningarna är framtagna specifikt för åkerinäringens behov och omfattar allt från YKB, ADR och kör- och vilotider till transportekonomi, transportledning, styrelsearbete och det nya Företagsledarprogrammet. Kurserna erbjuds både som öppna utbildningar och företagsanpassade upplägg, med möjlighet att delta fysiskt eller digitalt. Som medlem får du dessutom medlemsrabatt på utbildningarna.För dig som medlem innebär utbildningarna inte bara att lagkrav kan uppfyllas på ett enklare sätt. De bidrar också till ökad trafiksäkerhet, starkare ledarskap, bättre affärsmässighet och ökad konkurrenskraft.

Läs mer
iStock-1367091773.jpg.

INFRASTRUKTUR 2026-11-11

Skärpta vinterkrav i Sverige – detta gäller för tunga fordon

Vintern ställer särskilda krav på tunga transporter. För att säkerställa trafiksäkerheten och framkomligheten är det viktigt att både svenska och utländska transportföretag känner till vilka regler som gäller för vinterdäck, viktfördelning och vinterutrustning. Vi vill därför uppmärksamma er på de regler som gäller i Sverige och på några viktiga skillnader för transporter som även går till Norge.Vinterdäckskrav i Sverige – 10 november till 10 aprilUnder perioden 10 november–10 april måste tunga lastbilar och tillkopplade släp ha vinterdäck eller likvärdig utrustning, oavsett väglag. Reglerna gäller även utlandsregistrerade fordon.Driv- och framaxlar: Däck märkta med alptopp/snöflinga (3PMSF), POR eller dubbdäck.Övriga axlar och släp: Även däck märkta med M+S är tillåtna.Mönsterdjup: Minst 5 mm på lastbilen och 1,6 mm på tillkopplade släp.Läs mer hos Transportstyrelsen – vinterdäck.Särskilda viktkrav för tvåaxlade dragbilar och trailersUnder samma period gäller särskilda regler för tunga tvåaxlade lastbilar med en drivande axel och tillkopplat släp, exempelvis dragbilar med påhängsvagn.Minst ett av följande krav måste uppfyllas:Minst 25 procent av fordonstågets sammanlagda bruttovikt ska belasta den drivande axeln.Släpets eller släpens sammanlagda bruttovikt får inte överstiga 1,5 gånger lastbilens bruttovikt.Det räcker att uppfylla ett av alternativen. Reglerna innebär att lastens placering och viktfördelning behöver kontrolleras särskilt noggrant inför transporter som sker vintertid.Läs mer hos Transportstyrelsen – särskilda viktbestämmelser.Kör du även i Norge?Norge har särskilda vinterkrav som skiljer sig från de svenska.Vinterdäck krävs normalt 15 november–31 mars på tunga fordon och släp över 3 500 kg.Minsta mönsterdjup är 5 mm på både lastbil och släp från 1 november till första söndagen efter annandag påsk. I Nordland, Troms och Finnmark gäller perioden 16 oktober–30 april.Snökedjor måste medföras under perioden med krav på 5 mm mönsterdjup. För vanliga fordonskombinationer krävs normalt fem eller sju kedjor beroende på hjulkonfiguration.Läs mer hos Statens vegvesen – regler för tunga fordon och regler för snökedjor.

Läs mer
lastbil-rondell.jpg.

LAGAR & REGLER 2026-10-27

Ökat politiskt tryck på att skjuta upp ETS2 – ännu inga nya beslut

Flera EU-länder vill skjuta upp eller förändra det nya utsläppshandelssystemet ETS2, som ska omfatta bland annat vägtransporter. Frågan har fått ökad politisk uppmärksamhet och även inom Europaparlamentet höjs röster för förändringar. Samtidigt finns ett fortsatt stöd för systemet och något beslut om ytterligare uppskjutande har inte fattats. Enligt nuvarande tidplan ska ETS2 börja tillämpas fullt ut 2028.ETS2 är EU:s nya system för handel med utsläppsrätter för bland annat vägtransporter, uppvärmning av byggnader och vissa mindre industrisektorer. Systemet innebär att leverantörer av fossila drivmedel måste köpa utsläppsrätter för de koldioxidutsläpp som drivmedlen ger upphov till. Kostnaden väntas föras vidare till kunderna genom högre drivmedelspriser.Systemet skulle ursprungligen införas 2027, men starten har redan skjutits upp till 2028. Under hösten har diskussionen om ytterligare förändringar intensifierats, framför allt mot bakgrund av oro för stigande energi- och drivmedelskostnader.Flera medlemsländer vill se förändringarVid Europeiska rådets möte den 15–16 oktober drev bland andra Polen och Italien frågan om att skjuta upp ETS2. Även Tjeckien, Ungern, Slovakien och Grekland har uttryckt stöd för ett senare införande, medan Estland vill avskaffa systemet helt.Länderna pekar framför allt på risken för högre kostnader för hushåll och företag. Förespråkarna för ett uppskjutande menar att mer tid skulle ge bättre förutsättningar för investeringar i fossilfria alternativ och för stödåtgärder som kan mildra de ekonomiska konsekvenserna.Samtidigt motsätter sig flera medlemsländer, däribland Sverige, Danmark och Finland, ytterligare förseningar. De framhåller betydelsen av långsiktiga och förutsägbara spelregler för klimatomställningen och företagens investeringar.EU:s stats- och regeringschefer enades inte om något nytt uppskjutande vid oktobermötet. Däremot uppmanades EU-kommissionen att uppdatera sin analys av konsekvenserna av ETS2 och de åtgärder som ska motverka alltför stora prisökningar.Delade meningar i EuropaparlamentetÄven inom Europaparlamentet finns olika uppfattningar om ETS2:s framtid.Företrädare för den konservativa partigruppen EPP har efterfrågat förändringar av systemet, och flera nationella delegationer inom gruppen vill gå längre och avskaffa ETS2. Samtidigt finns ett fortsatt stöd för att behålla systemet inom bland annat Socialdemokraterna, De gröna och den liberala partigruppen Renew.Den 22 oktober röstade Europaparlamentet för att skjuta upp vissa krav i EU metanlagstiftning med tre år, i stället för det år som kommissionen föreslagit. Omröstningen visar att det finns politiskt stöd för att senarelägga vissa klimatrelaterade regler, men den gäller en annan lagstiftning och innebär inte någon förändring av ETS2.Trots det ökade politiska trycket finns ännu inget beslut om att skjuta upp ETS2 ytterligare. Enligt nuvarande regler ska systemet börja tillämpas fullt ut 2028, medan auktioneringen av utsläppsrätter planeras att inledas under 2027. Det återstår att se om de pågående diskussionerna leder till några förändringar.Vad innebär ETS2 för åkeriföretagen?För åkerinäringen är ETS2 framför allt en fråga om framtida drivmedelskostnader. Systemet innebär inte att åkeriföretagen själva ska köpa utsläppsrätter. Skyldigheten ligger i stället hos drivmedelsleverantörerna, som förväntas föra kostnaden vidare genom drivmedelspriserna.Hur stor påverkan blir beror bland annat på priset på utsläppsrätter och hur kostnaderna förs vidare till marknaden.För dig som åkeriföretagare innebär det ytterligare en faktor att ta hänsyn till i långsiktiga affärsavtal, transportpriser och investeringsbeslut.Nuvarande tidplan ligger fastEU har också beslutat om förändringar i systemets marknadsstabilitetsreserv för att minska risken för kraftiga prisökningar på utsläppsrätter.Diskussionerna om ETS2 väntas fortsätta inom EU institutioner. Vi följer utvecklingen och dess möjliga konsekvenser för åkerinäringens kostnader, konkurrenskraft och klimatomställning.

Läs mer