Kilometerskatt och Vägavgifter

År 1993 hade Sverige kilometerskatt. Den ersattes av en höjd fordonskatt. Om kilometerskatten återinförs borde sänkt fordonsskatt vara självklar. 

Fordonsskatten är idag så låg att det inte spelar någon roll om den skulle justeras ytterligare. De kort- och långsiktiga effekterna av en så fundamental förändring av åkerinäringens villkor måste noga analyseras innan frågan går till beslut. För en sund och neutral konkurrens så måste även utländska fordon omfattas av en kilometerskatt.

Ökad framkomlighet för åkerierna är bra, men Sveriges Åkeriföretag har länge varit motståndare till en kilometerskatt som vi endast ser som ett sett att fördyra vägtransporter. Det finns inget rimligt miljöargument då alternativa transportsätt oftast saknas. Sveriges Åkeriföretag menar att det inte finns någon anledning att fördyra transporterna som naturligtvis drabbar våra kunder och i förlängningen konsumenterna.

Idag är cirka 30 procent av vägnätet statlig väg, vilket rimligen är fokus för en kilometerskatt. Hur detta skulle se ut och effekterna av detta är dock oklara. Sveriges Åkeriföretag anser att kilometerskatten är ett för dyrt och för komplicerat sätt att ta ut en avgift på och att det bör lösas på annat sätt.

När det gäller trängselskatten i Stockholm, och från år 2013 i Göteborg, samt den avgiftsbelagda bron i Sundsvall ställer vi oss positiva eftersom det ökar framkomligheten. Däremot måste avgifterna vara konkurrensneutrala och innefatta alla fordon, även utländska.

Sveriges Åkeriföretag anser att:

• Kilometerskatt innebär ingen miljöförbättring då alternativa transportsätt oftast saknas
• Trängselavgifter är positivt då det ökar framkomligheten men avgiften måste innefatta alla och vara konkurrensneutral
• Alla former av skatter och avgifter på väg måste vara konkurrensneutrala och även innefatta utländsk trafik