Polis och åklagare diskuterar cabotage i Växjö

Polisen, bilinspektörer och åklagare, totalt tjugofem personer, samlades nyligen i Växjö till ett seminarium för att diskutera cabotage. Värd för seminariet var Smålandsåkarnas Magnus Gunnarsson och Birgitta Härle. Chefsjuristen Bengt Waldersten från Sveriges Åkeriföretags gemensamma kansli var inbjuden för att informera om de nya cabotagebestämmelserna som träder i kraft den 14 maj i år.

Kommer de nya cabotagereglerna att förenkla tillämpningen?

-- Svaret är ja, om ej rungande, konstaterade Bengt Waldersten. Kommissionens och förordningens utgångspunkt är att cabotagetransporter inte ska förbjudas så länge de inte genomförs på ett sätt som skapar en permanent eller kontinuerlig verksamhet i den aktuella medlemsstaten. Den som sätter i system att lämna Sverige för att därefter systematiskt återvända till Sverige veckan efter torde uppenbart bryta mot förordningen.

Kontrollmyndigheterna ska även kontrollera att cabotagetransporternas frekvens och den period under vilken de kan utföras inte överstiger tre transporter under högst sju dagar.

En fråga som närmare diskuterades vid seminariet var bevisbördan. Vem ska bevisa vad?

Om en utländsk transportör utför inrikes vägtransporter i Sverige förutsätts uttryckligen att denne kan uppvisa ”tydliga bevis på inkommande internationell transport och på varje påföljande cabotagetransport som därefter har utförts”.

Stoppas ett fordon med last bör man kontrollera om det är internationellt eller inrikes gods. Här får uppgifter i fraktsedlarna betydelse. Har åkaren inrikes gods på flaket bör den inkommande CMR-fraktsedeln först kontrolleras. Det krävs nämligen bevis om att allt internationellt gods har lossats innan första cabotagetransporten kan utföras.

EU-förordningen innehåller en katalog med sju punkter som den utländska transportören ska redovisas för varje transport. Dessa uppgifter kan polisen sedan jämföra med data i fordonets färdskrivare. Rätten att utföra cabotagetransporten är ju knuten till dragfordonet och inte föraren. Visst kan bevisfrågor uppkomma, men den allmänna uppfattningen var att lagstiftningen kommer att skärpas betydligt. Polis och åklagare behöver inte längre grunna över begreppet ”tillfällig” i samma omfattning som tidigare.

Sveriges Åkeriföretag har uppvaktat regeringen angående den straffrättsliga påföljdsfrågan. På regeringens bord ligger därför ett krav på att jämställa olaga yrkesmässig trafik med olaga cabotagetrafik. Sker en sådan harmonisering kan straffet rendera, inte enbart böter, utan även fängelse under ett år även för olaga cabotage.

Här kan du ta del av Bengt Walderstens bilder