Volvo PV i framgångsrika försök med fordonståg

Testflottan bestod av ett ledarfordon åtföljt av tre bilar som kördes helt automatiskt i hastigheter på upp till 90 km/t med högst sex meters avstånd mellan de olika fordonen i tåget.

– Vårt mål är att hela fordonståget ska vara klart under hösten 2012. Då kommer vi att ha fyra fordon efter ett ledfordon som kör i 90 kilometer i timmen, säger Erik Coelingh, teknisk projektledare vid Volvo Personvagnar.

SARTRE-projektet genomförs av sju europeiska partner och det är det enda i sitt slag som fokuserar på att utveckla teknik som kan utnyttjas på traditionella motorvägar där fordonstågen opererar i en miljö där det också finns andra medtrafikanter.

Utmaningen att införa fordonstågteknik på Europas motorvägar handlar inte enbart om teknik. Därför omfattar SARTRE också en bred studie för att identifiera vilka infrastrukturförändringar som kommer att krävas för att fordonståg ska bli verklighet. Som ett led i det arbetet kommer ett antal samråd med de berörda parterna att genomföras.

I den första diskussionen deltog tekniska experter, politiker, lagstiftare och trafiksäkerhetsforskare. Under workshopen diskuterades ett antal icke-tekniska utmaningar i samband med ”motorvägstågen”, till exempel lagstiftning, produktprovning och i vilken utsträckning förarna kan acceptera fordon som kör sig själva.

Bland de viktigaste kraven som framkom var behovet av att enas om en gemensam terminologi för fordonståg. Det gäller till exempel kriterier för att definiera när ett fordon är helt automatiserat till skillnad från partiellt eller till och med högt automatiserat, och behovet av att hantera mångfalden av nationella lagar eller harmonisera regelverket.

Den största fördelen med fordonstågen är att föraren får tid över för annat. Fordonståg ökar transportsäkerheten eftersom de leds av en professionell förare i till exempel en lastbil.

Reaktionstiderna mellan de olika fordonen blir också betydligt snabbare. Miljöpåverkan minskar genom att bilarna följer nära varandra och kan utnyttja det lägre luftmotståndet. Energibesparingarna beräknas bli upp till cirka 20 procent. Vägnätets kapacitet kommer också att utnyttjas effektivare.