Färdskrivarproblemen på maktens skrivbord

I ett brev adresserat till justitieminister Beatrice Ask vill Sveriges Åkeriföretag lyfta färdskrivarproblemen till maktens skrivbord.
– Situationen som den är nu kan inte accepteras. Snart har vi tre olika typer av skrivare och tre sätt att mäta tid. Med en typ av skrivare är det helt okej, har du en annan så är du brottsling. Här skapas det lagbrytare av hederligt folk, som inte gjort något fel, beskriver Thomas Morell, Sveriges Åkeriföretags man i Skaraborg läget.
 

Tillsammans med Johan Lindström, vd för Sveriges Åkeriföretag, står han bakom brevet som i går gick iväg till justitiedepartementet.
– Det är otroligt att en av de största yrkesgrupperna i Sverige dagligen måste leva med den ångest det innebär att inte kunna lita på vare sig utrustning, polis eller domstolar. Ett allvarligt problem med rättsäkerheten helt enkelt och det är dags att justitieministern tar i detta, kommenterar i sin tur Johan Lindström.

I brevet kritiseras polisen för att inte ha kunskap nog att hantera den digitala informationen:
– Rätten utgår ju från bevismaterialet och gör en juridisk bedömning utan att vara experter på ämnet. Att få fram om det handlar om ett förarbrott, tekniska fel i skrivaren, handhavandefel av analysverktyget – det är en lång resa och där upplever jag inte att polisen har tillräcklig kunskap.
Sammantaget skapas en rättsosäkerhet, menar man vidare.
– Vi har en rättsordning där brott måste stå utom allt tvivel för att någon skall dömas. Men det gäller uppenbarligen inte förare, påpekar Morell, som samtidigt inte kan låta bli att avfyra en rejäl känga till Transport, som han tycker inte lyft ett finger för sina medlemmar i frågan. Förhoppningen med brevet som går att läsa i sin helhet nedan, är enligt Thomas Morell att Sveriges Åkeriföretags vd Johan Lindström, chefsjurist Bengt Waldersten och eventuellt han själv får träffa justitieminister Beatrice Ask och diskutera problematiken.


Brevet till justitieminister Beatrice Ask, i sin helhet:
I maj 2006 infördes den digitala färdskrivaren i alla tunga lastbilar och bussar. Den nya tekniken var tänkt att förbättra konkurrenssituationen för den seriösa åkerinäringen, skapa rimliga villkor för förarna och naturligtvis bidra till ökad trafiksäkerhet. Grundprinciper som naturligtvis är helt riktiga och som inte på något vis ifrågasätts. Hela projektet kring den digitala färdskrivaren beskrevs som säkert och omöjligt att manipulera. Den höga kravspecifikationen i hela processen skapade en bild av säkerhet i nivå med ”kassaskåp” i alla avseenden.

Det har snart förflutit fyra år sedan utrusningen togs i drift, och det har visat sig att det finns en stor mängd felkällor i redovisningen från färdskrivaren. Nedan följer några exempel på fel som kan uppträda.

• Differens i redovisad tid mellan display och färdskrivarens minne.
• Differens i redovisad tid mellan förarkort och fordonsenhet.
• Plötslig ”urloggning” mellan kort och färdskrivare.
• Kort tas inte i en typ av färdskrivare och accepteras av en annan.
• Plötsligt ”tapp” av lagrad information.
• Körtid registreras trots att fordonet står parkerat i garage.
• UTC-tiden kan flyttas plötsligt en timma eller mer. Kan påverka körtiden.
• Trasigt förarkort kan slå ut andra funktioner i fordonet.
• Ett stort antal felkoder utan substans såsom åverkan, strömavbrott, sensorfel, mm.
• Körning utan giltigt kort registrerat i fordonsenhet samtidigt som körningen registreras korrekt på kortet.
• Plötsliga haverier av förarkort. (Har blivit bättre på senare tid)
• Plötsliga haverier av färdskrivare.
• Färdskrivaren slår över från rast till annat arbete när det blåser ute.
• Färdskrivaren registrerad orimligt långa körtider vid transporter med många start och stopp.
• Förarkort som ”fastnar” i skrivaren.

Vart och ett av dessa fel kan leda till rapportering av förare eller åkeriägare vid en poliskontroll.
I ett flertal fall som hanterats i rättssystemet har föraren, eller åkeriägaren, blivit rapporterade, stämda till tingsrätt och även dömda. Det kan i flera fall ifrågasättas om föraren har begått ett brott, eller om brister i den digitala utrustningen skapat brottet.

Ett exempel:
En polisrapport lämnas till åklagare efter en fordonskontroll. Polismannen på plats har tittat på data som ligger lagrad på förarens kort. (Det finns ytterligare tre minnesceller med information) På förarkortet kan det se ut som att föraren har kört för länge vid något tillfälle. Polismannen gör ingen djupare analys i vad informationen består av, utan rapporterar föraren för att han kört för länge.
När materialet sedan går genom rättsystemet fälls föraren för brott mot kör och vilotider. Böterna är minst 3 000 kronor. ”Bevismaterialet” anses vara tillräckligt säkert för att ”det skall stå utom allt rimligt tvivel”. Det går inte att få prövningstillstånd i högre rätt. Tro mig, jag har provat vid flera tillfällen.
Vad är då problemet? Jo, den körning som anses vara felaktig kan lika gärna vara skapad av en felaktig givare eller en defekt i färdskrivaren. Ett förhållande som föraren har små eller obefintliga möjligheter att påverka. Utför inte kontrolltjänstemannen en korrekt kontroll av samtliga datafiler kan föraren dömas för ett brott han inte är skyldig till. I klartext, föraren döms för något som aldrig har inträffat!
I bevismaterialet syns enbart överträdelsen, men hur överträdelsen har skapats framgår inte. Det kan lika gärna vara ett tekniskt fel som skapat överträdelsen, och därmed har föraren dömts för ett brott han inte har begått. Detta förhållande är i strid mot den rättsuppfattning som har varit en viktig grundpelare i Svensk lagstiftning.
Situationen är nu så allvarlig att det bildades ett nätverk den 3 februari i Spånga.
Nätverket består av Sveriges Åkeriföretags ledning, riksdagsmän, representanter för färdskrivartillverkarna, Rikspolisstyrelsen och drabbade åkeriägare.
Sveriges Åkeriföretag avser också att be en opartisk utredare undersöka bristerna i den digitala färdskrivaren. Vi har också uppmanat tillverkare av färdskrivare att omedelbart informera polisen om kända tekniska fel som förekommer i färdskrivare, givare eller annan utrustning som kan påverka den digitala informationen. Detta är information som är av yttersta vikt för den kontrollerande tjänstemannen, så att denne kan göra en korrekt utvärdering av den digitala informationen.

Polisen måste också höja kompetensen på den kontrollerande personalen så att de kan upptäcka brister i tekniken. Det räcker inte med goda kunskaper i regelverket kring kör och vilotider, utan datakunskaper på hög nivå erfordras också.
Det måste även införas en standard för hur analysverktygen skall hantera informationen från färdskrivare. I dag är det tillverkaren av analysutrustningen som själv bestämmer hur det skall vara uppbyggt. Det innebär i praktiken att olika analysverktyg ger olika resultat av färdskrivardata.
Inte heller polisens kontrollverktyg Octet är standardiserat och det har visat sig att även detta instrument kan visa felaktiga resultat. Polisen hade ett möte med anledning av kontrollverktygets funktionalitet den 3 februari. Samma dag som bristerna i den digitala färdskrivaren diskuterades i Spånga.
Det riktigt allvarliga i hanteringen av den digitala färdskrivaren, är möjligheten till felaktiga domar.
Vid flera tingsrätter har förare dömts för brott mot kör och vilotider trots att bevisningen endast är hämtad ur en enda datafil. Det som kan fria föraren från misstankar om brott har aldrig kontrollerats.
Åkeriägare och deras förare är idag så stressade över den rådande situationen, att många, speciellt yngre, har valt att lämna yrket. Flera åkeriägare har fått varningar på sina trafiktillstånd trots att de inte har gjort något brottsligt.
Över en natt skapade den digitala färdskrivaren brottslingar av vanliga hederliga småföretagare och familjeförsörjare. Kritiken mot den digitala färdskrivarens sätt att räkna körtid fick EU att besluta om en ändring den 16 december 2009.
Den ändringen får till följd att det blir tre olika sätt att räkna körtid. I praktiken betyder det att en förare kan anses följa lagen medan en annan förare betraktas som brottsling, trots att de gjort exakt samma arbetsmoment. Rättssäkerhet – knappast.
Hur skall den situationen hanteras i framtiden?
Till detta kan läggas den begränsade rapporteringen av utländska förare. Detta skapar en situation där de svenska åkerierna och förarna känner sig förföljda av myndigheter, under tiden som det enbart sker sporadiska kontroller, eller i vart fall rapporteringar, av utländska fordon. Vi har kunnat följa uppmärksammade fall i massmedia där åklagaren lagt ner ärendet, eftersom straffvärdet är för lågt. Det har handlat om otillåten cabotagetrafik, alternativt olaga yrkesmässig trafik.
Ett förhållande som helt sätter konkurrens på lika villkor ur spel.
För svensk åkerinäring är dessa frågor av yttersta vikt och Sveriges Åkeriföretag anhåller om ett möte med Justitieminister Beatrice Ask snarast möjligt för att diskutera den rådande situationen.