Webbplatser
Våra webbplatser
Samarbeten
Det var trångt runt bordet och bitvis svårt att få ordet då Sveriges Åkeriföretag ABC-Åkarna höll sin nätverksträff om digitala färdskrivare. Och ja, i stort sett var alla där. Både åkare, tillverkare, politiker och Rikspolisstyrelsen hade hittat ut till Spånga. Allt för att ta ett gemensamt nappatag för att komma till rätta med problematiken med den digitala färdskrivaren.
– Vi vet vad som är galet. Det handlar både om tekniska problem i skrivare och kort, men det är också fel på polisens kontroller. Sedan behövs också utbildning av åkeriägare och förare. Vi har alla en hemläxa att göra. Nu gäller det att komma ur hålet där vi står och trampar. Vi måste framåt, förklarade initiativtagaren Thomas Morell, från åkeriföreningen Skaraborg, tillika en av de inom Sveriges Åkeriföretag som engagerat sig starkast i färdskrivarproblemen.
Att det finns brister med den digitala färdskrivaren var ingen nyhet för varken Henrik Johansson Bohman från HJB Transport, Urban Jansson från Stavby Åkeri, eller någon av de andra åkarna på plats. Att problemen är stora, är tvärtom merparten överens om. Inte minst Sveriges Åkeriföretags vd Johan Lindström:
– Det tog inte lång tid på Sveriges Åkeriföretag förrän det gick upp ett liljeholmens, att färdskrivaren – denna lilla låda är en källa till bekymmer: Inte bara för våra medlemmar, utan också för över hundra tusen förare. Detta är det enskilt största problemet som vi möter i vår vardag. Det är en gemensamt stor utmaning för oss alla att lösa detta.
– Jag hoppas vi går härifrån med ett skapat ett nätverk och att vi alla vet vad vi ska göra härnäst, menade Thomas Morell vänd mot Rikspolisstyrelsens Anders Arvidsson, ansvarig för frågor som rör tung trafik.
![]() |
| Full diskussion runt ABC-Åkarnas medlemsföretag ICM Kungsholms konferensbord där mötet var. |
Morell var tydlig när han ifrågasatte om polisen är rustad för uppdraget att sköta kontrollerna. Bland annat fick polisen kritik för låg kunskapsnivå, statiska kontroller med fasta kontrollplatser som gör det lätt för fuskarna att klara sig undan, kvantitativa mål istället för att fokusera på verkliga syndare, hot mot förare och annat.
Arvidsson tydliggjorde omgående att han i sin yrkesroll inte har någon beslutanderätt. Rikspolisstyrelsen kan bara råda landets 21 enskilda polismyndigheter.
Anders Arvidsson menade dock att om det är fel på färdskrivaren, så finns det tydligt beskrivet i lagen att åkeriföretagen ska byta ut dem.
Att Octet – polisens eget verktyg för kör- och vilotidskontroller vid flera kontroller visat sig ge fel värden, eller att kontrollerande personer i flera fall visat sig ha för dålig kunskap kommenterades med att verktyget är framtaget utifrån kontrollmyndighetskrav och att det är tillförlitligt.
Moderata riksdagspolitikerna Sten Bergheden, riksdagsledamot i trafikutskottet och Lena Asplund, ledamot i skatteutskottet och suppleant i trafikutskottet lyssnade välvilligt när Thomas Morell tillsammans med åkarna beskrev den långa punktlistan med identifierade problem som rör färdskrivaren – allt från skillnad i redovisad tid mellan display och färdskrivare, till förarkort som tömmer sig själva.
– Det är vansinnigt att i våra tingsrätter lägga tid på sådant här, tyckte både Lena Asplund och Sten Bergheden.
– Fast det är många ärenden som inte hamnar i rätten. Många skriver på direkt. Antingen vågar de inte, eller har inte orken – som enbilsåkare har du inte tid, utan väljer istället böter på 3 000 kronor, förklarar Lasse Blomquist från Schakt & Transportentreprenader i Uppsala.
Han vittnade samtidigt om polisens mer hårdnackade attityd.
– Under mina 30 år i branschen har jag aldrig varit med om att så många mår så dåligt. Senaste åren känns det som om dialogen helt försvunnit. Istället handlar det mer om försvarsattityd, säger Lasse Blomquist vidare.
Henrik Johansson Bohman från HJB Transport som egentligen var på plats för att beskriva hur illa den digitala färdskrivaren fungerar i en krokbil med mycket start och stopp, passade också på att ge sin bild:
– Det måste ju finnas ett syfte med kontrollerna. Det är klart att lagen ska efterföljas, det handlar inte om det. Men en kontrollerande tjänsteman måste förstå att vi är människor som sitter och kör – inte robotar. Jag har en förare som slutat för det var sådan jäkla stress över det här. Är det en kontroll får man ju direkt en klump i halsen. Du ska inte behöva vara rädd för en tjänsteman om du försöker sköta dig. Det måste finnas gränser. Jag menar, vi är ju människor. Jag har haft samma typ av körningar i tio år, och de här problemen har aldrig funnits innan. Enligt mitt tycke är det en stor arbetsmiljöfråga. Tidigare har jag varit stolt för att jag har koll på mina grejor, och stolt över att vi kör lagligt, hamnar man nu i en kontroll blir man ju rädd direkt. Sedan är ju konkurrensen helt sned. Vi kör med moderna bilar med digitala färdskrivare och vi vägrar köra några omvägar för att slippa poliskontroller. Syftet med kör- och vilotiderna var ju att skapa lika konkurrensvillkor och förbättra förarens sociala situation. Nu har det ju blivit precis tvärtom.
Martin Wennerblom från färdskrivartillverkaren Stoneridge hade det inte helt lätt:
– Många fel som kopplas samman med skrivaren kan härledas till annat. Det här är enormt viktiga frågor som måste baseras på fakta, påpekade han.
Wennerblom erkände dock att den första generationen digitala färdskrivare varit behäftade med en del fel. Martin Wennerblom skyllde på ett detaljstyrt regelverk och för kort tidsplan vid framtagandet. Systemet hann helt enkelt inte testas tillräckligt väl.
Under dagen efterlyste Wennerblom också en gemensam certifiering av kringutrustning. Idag är det i många fall så att Polisens kontrollverktyg Octet visar en sak, medan förarens eget verktyg som Tac Archiv eller Digifob ibland visar helt olika värden. En gemensam standard skulle vara lösningen enligt Martin Wennerblom.
Urban Jansson Stavby Åkeri AB tyckte dessutom att färdskrivarproblemen är okända för många:
– Själv upptäckte jag det här så sent som i somras. Många vet inte att den visar fel. Jag tycker också att tillverkaren måste ta sitt ansvar och bli bättre på att informera, så att Polisen och användarna känner till felen som kan uppstå, och inte utgå från det är föraren som gjort fel.
Henrik Johansson Bohman tyckte samtidigt att Sveriges Åkeriföretag borde göra en vägledande folder på vanlig begriplig svenska kring vad som gäller.
– En av mina förare tvingades till exempel häromdagen köra några minuter längre på grund av snöovädret. Hur ska han göra då? Liksom flera andra under dagen tryckte han också på att polisen måste fokusera på att göra en helhetsbedömning med flexibilitet i systemet istället för att rapportera småsaker.
– Åker man återkommande dit för den här typen av förseelser är det ju dessutom risk för trafiktillståndet, inflikade Lasse Blomquist.
På nätverksträffen om digitala färdskrivare diskuterades också konsekvenserna av att EU-kommissionen från och med hösten 2011 beslutat införa nya regler för färdskrivare. Vilket i praktiken innebär att det snart finns tre sätt att räkna körtid.
Något som inte gillades av Carina R Nilsson, vice vd på Sveriges Åkeriföretag:
– Kör- och vilotidsreglerna är en sociallagstiftning och att skapa lika konkurrensvillkor. Nu med tre system skapar vi istället konkurrens och sociala problem. Helhetsbedömningar måste till, för det görs inte idag.
En som dock verkar hyggligt nöjd med de nya reglerna som börjar gälla i slutet av 2011var Henrik Johansson Bohman. Det nya sättet att räkna körtid torde förbättra situationen för dem som har mycket start och stopp under ett arbetspass. Den nya lagen går ju i korthet ut på att färdskrivaren registrerar den aktivitet som varar längst under en minut. Det vill säga, om aktiviteten annat arbete varar i 31 sekunder registreras hela minuten som annat arbete. Tidigare räckte det med sex sekunder körning under en minut, så registrerades hela minuten som körtid.
Henrik Johansson Bohmans fråga är dock berättigad:
– Hur ska jag överleva tills detta är verklighet? Nu nyttjar alla transportköpare konjunkturen till att sänka kostnaderna. Och han med analoga färdskrivare kan använda bilen på ett helt annat sätt än jag. För egen del förlorar jag ju 20 procent av min produktionstid för att min körtid äts upp. Så min fråga är egentligen hur tillämpningen ska ske under övergångstiden. Det bär mig emot att titta på Blocket för att se om jag kan få tag i något gammalt skit med analog skrivare …
Vi förbehåller oss rätten att i efterhand redigera / radera olämpliga
kommentarer / inlägg
Svensk Åkeritidning ansvarar inte för innehållet i kommentarerna.
Kommentarer
Färdskrivaren
Hoppas att kontrollmyndigheten tar åt sig och lyssnar på problemen som finns i verkligheten, och inte bara lever i sin lilla värld av fyrkantigt tänkande. Att vi sedan kommer att ha 3 olika sätt att räkna körtid på är ju helt horribelt.
Tack alla ni som sliter med detta problem.
Kontrollkrav
Hm, vilka kontrollmyndighetskrav ?
Vilka krav, hur ser dessa ut vem har beslutat om dessa?
Tydligen kan polisen själva sätta vilka krav de själva vill. Hade det funnits gemensamma krav hade väl alla länder haft samma utrustning eller? Kräv att polisens krav redovisas det är inte rimligt att polisen hukar bakom ett skrivbort så fort det blåser. Branschen har ingen möjlighet att huka för dåligt utförda kontroller vi skall tydligen alltid drabbas!
Upp till KAMP kräv redovisning av myndighetskontrollkrav!
Färdskrivaren förbättrar chaufförens sociala situation?
Vi lever väl i en demokrati. Syftet och ändamålet med övergång till digital färdskrivare var ju att förhindra osund konkurrens och olagliga körupplägg.
Det har blivit tvärt om. Det är till och med negativt påverkande med digital färdskrivare när man kör lokal distribution.
Jag kan vidimera: Så fort man kör en bil med denna färdskrivare så är man förbannad hela dagen. Så svårt stressar det. Det räcker att man glömmer trycka rast när man käkar, kort därefter måste man stå igen för att få en laglig rast enligt färdskrivaren. Med analog färdskrivare kunde man förklara för polisen vid vägkanten hur det förhöll sig att då o då när bilen stod stilla en halv timma så åt jag lunch, även om man råkat glömma vrida vredet till rast.
Byråkrater tror dtta är så enkelt. Och raljerar över chaufförernas brist på simultanförmåga. Då vill jag fråga: Har byråkraten aldrig glömt att programmera sin telefon när arbetsplatsen lämnats? Skulle densamme vilja ha 3000 kr i böter för detta oerhörda brott?
Jag vill ha en amnesti för arbetsdagar med lastbil som aldrig på grund av sin omfattning kan påstås innebära trafikfarlig trötthet.
- Om arbetsdagens spread understiger 10 timmar och lastbilen har rullat under 8 timmar på denna tid, då är körningen laglig. Då har chauffören återhämtat sig under flera avbrott. Han har troligen ätit mat under någon del av dessa 2 timmar. Och har han inte det så angår inte detta EU och hela byråkratgänget.
Det väsentliga för trafiksäkerheten är först och främst dygnsvilan och i andra hand veckovilan. I tredje hand naturligtvis: Man skall inte sträckköra 10-15 timmar detta kan polisen övervaka och beivra.
Punkt slut.
Ronnie Mårtensson
Fler på barrikaderna som 1968!
Undrar just vart Svenska transportarbetareförbundet är
någonstans ? Skall inte dessa företräda sina medlemmar ?
NU finns möjligheten att profilera sig och öka
medlemsantalet!
Jo jag tycker alla bör dra sitt strå till elden som borde vara varm nu, när Åkeriföretagarna bryr sig både om sin verksamhet, sina anställda och svensk transportnäring.
Färdskrivare
Det enklaste vore väl att införa den analoga skrivaren igen
Digitalt
Den digitala färdskrivaren är inte den enda digitala aparaten som krånglar i en lastbil som ömsom står i 20minusgrader 40plussgrader 0 grader med 95%luftfuktighet.
Lastbilens egna datasystem krånglar ständigt och skickar konstiga felmedelanden och signaler och får bilen att bete sig underligt och ibland tillochmed inte fungera, handdator krånglar ofta, navigatorn får oxå spel ibland pågrundutav luftfuktigheten och kylan osv. alla digitala system borde testas i verkligheten med hög luftfuktighet, 0 gradig temperatur på dåliga och gropiga vägar.
Eller återgå till analoga system i bilar och lastbilar.
Dem digitala systemen i bilar fungerar säkert alldeles utmärkt när dem testas på släta vägar i soliga kalifornien.
Testa dem i tex Dalarna, Jämtland, värmland och norrland på höstarna på inlandsvägarna när det regnar och snöar om vartannat bilen hoppar och skuttar och tempraturen ligger på noll till minus 5 grader och luftfuktigheten är ca:95%.
Då kanske det kommer grejer som fungerar till slut.