Han gillar när det blåser på toppen

Ett vindkraftverk sätter snurr på ekonomin. Vad sägs om över 1 miljon kW-timmar på fyra månader? Om åtta år är anläggningen för 14,5 miljoner betald.

- Det går alldeles strålande, konstaterar Mikael Kling och tittar upp mot det 70 meter höga tornet där vingarna roterar för fullt i vårvinden.

Text: Torbjörn Svensson 

Han gillar när det blåser, Mikael Kling. Foto: Siv Öberg

Definitivt mödan värt, tycker Mikael Kling, som driver Tahults Åkeri AB. Men en viss möda har det varit. Det medger han. I början av 90-talet köpte han en gård utanför Hyssna i Västra Götaland. Högt belägen med storslagen utsikt över bygden. Den högsta punkten är 207 meter över havet. Det blåser ständigt från Kattegatt som ligger några mil västerut. Därför började Mikael Kling tidigt fundera på att sätta upp ett vindkraftverk.

- Först tänkte jag skaffa en vindmölla. Men den skulle inte vara betald förrän om 50 år, så det kändes inte meningsfullt, säger han. 

Efter att ha gått en kurs i vindkraft som LRF arrangerade, bestämde han sig därför att satsa på en större anläggning tillsammans med några av kurskamraterna. De startade Hyssna Vind. För att få sätta upp ett vindkraftverk krävs en mängd olika tillstånd: Från Försvaret, Luftfartsverket, Vattenfall och kommunen. Men när Mikael Kling ansökte om bygglov hos Marks kommun för att bygga ett vindkraftverk på sina ägor, visade det sig att en mobiloperatör redan hade blivit beviljad bygglov för en 3G mast på hans mark utan att ens informera honom. De ville begära tvångsinlösen och tänkte köra rakt över hans gård för att komma upp till masten. Då ilsknade Mikael Kling till:

- Det är ju helt ologiskt att vem som helst kan få bygglov var som helst. Jag kontaktade min advokat och överklagade beslutet, berättar Mikael Kling.

Många ringde

Han fick rätt och lämnade in sina papper direkt, men kvarnarna malde långsamt, inte bara på kommunen. Även Vattenfall tog god tid på sig. Pappersexercisen pågick i närmare två år. Det var först när regeringen fattade beslut att satsa på vindkraft, som hanteringen tog fart och tillstånd beviljades. Under tiden hade Mikael Kling varit i kontakt med Vestas i Danmark som tillverkar vindkraftverk. Men leveranstiden var för lång tyckte han och vände sig i stället till Dynawind i Kristinehamn och beställde ett vindkraftverk på 1 MW. Pris: 14,5 miljoner kronor. Hundratals personer ringde Mikael Kling och ville teckna andelar och bankerna slogs om att få vara med i satsningen. Det gav ett gynnsamt ränteläge. Nu är 15 personer delägare i vindkraftverket. De har köpt 10 andelar à 330 000 kronor. Resten är lån. 

Men att sätta upp ett 70 meter högt vindkraftverk i oländig terräng är inte gjort på en kafferast. Det kräver framför allt förberedelser. Nu började det praktiska arbetet. Först och främst måste det finnas en väg som håller måttet och klarar de skrymmande leveranserna. Den behöver ha en bärighet på åtminstone 100 ton och inte vara alltför skarp i krökarna. Dessutom måste det finnas god plats för kranbilen vid monteringen.

Mycket jobb

Genom att Mikael Kling äger en grävmaskin kunde han göra mycket själv. Han fick hjälp att spränga bort 30 000 ton berg som han krossade till bärlager. Han tillbringade 760 timmar sammanlagt i grävmaskinshytten - på fritiden, för att göra i ordning den 500 meter långa vägen. Men hans fritidssysselsättning var naturligtvis inte ideell. De andra i vindkraftföreningen fick ersätta honom för arbetet. Och hans fru Pernilla fick ha en hel del tålamod:

- Sängen stod tom. Han arbetade dag och natt. Men när jag vaknade på morgonen och såg att hans kudde var nedtryckt, förstod jag att han i alla fall hade sovit en stund, suckar hon. Men om hon nu inte såg röken av sin Mikael så hörde hon desto mer av honom.

- Vårt hus är byggt direkt på berget och när han grävde så skakade, skrapade och vibrerade det i hela huset. Man skulle nog ha tagit semester de där veckorna, konstaterar hon och skrattar.

Imponerande

Samtidigt var det liv och rörelse på gården. Det kom ofta folk för att hjälpa till och så en hel del nyfikna förstås som bara ville titta. När det var dags för den sista sprängsalvan fick deras son Max trycka på knappen. Sedan kom NCCs betongbilar för att ta vägen i bruk och gjuta fundamentet till vindkraftverket. Det gick åt 43 lass, närmare bestämt 207 kubikmeter betong, och 22 ton armering. Den nedersta ringen till vindkraftverket är fastgjuten 1,80 meter ned. 

Wallners Specialtransporter, som skulle leverera vindkraftverket till Hyssna, kom och rekade vägen några gånger. Så i november 2007 kom den första transporten. När monteringen tog fart gick det fort. Arbetet var avklarat på 11 timmar. En imponerande prestation.

- De var fruktansvärt skickliga. Vingarna, vardera 32 meter långa, kom från Polen. När de skulle sättas upp blåste det 13 m/s, men de polska montörerna hade järnkoll och visste precis hur de skulle göra, säger Mikael med beundran i rösten.

Bra utdelning

Sedan den första december 2007 har vindkraftverket snurrat för fullt. Mikael kan via sin dator se hur mycket det blåser och hur mycket ström det ger. 

- Just nu är vinden västlig 7,6 m/s och effekten ligger på 755 kW, säger han sedan han läst av uppgifterna. 

Maxkapacitet är 24 000 kW per dygn. Det har man kommit upp till vid några tillfällen. Om det blåser mer än 24 m/s stängs vindkraftverket av automatiskt. Vid kraftig vind svänger den översta delen fram och tillbaka med ett pendelutslag på två meter åt vardera hållet. Då är det inte särskilt tillrådligt att klättra upp i tornet. Mikael har gett sig upp för den smala stegen ett antal gånger för att se till att allt är som det ska. Att kylsystemet fungerar och att motorskydden inte lossnat. Några stopp i maskineriet har det inte varit. När provdrift och slutbesiktning är klar, ska Hyssna Vind teckna ett avtal med Dynawind om service och underhåll.

- Då måste vi vara noga med att de inte friskriver sig från allt ansvar. I takt med att de säljer allt fler vindkraftverk, ställer det också stora krav på dem att ta ett visst ansvar för alla de kraftverk de levererat. Hur det ska gå med det framöver funderar vi lite på, menar Mikael Kling.

Hittills har elproduktionen gått över förväntan. Enligt kalkylen skulle det bli 2 miljoner kW på ett år. Redan efter drygt fyra månader är de uppe i 1 miljon kW. Med den produktionstakten kommer vindkraftverket att vara betalt inom åtta år. Sedan är det ren förtjänst.

- Det innebär 15-18 procent på insatt kapital. Jämfört med åkeriet som ger 3-5 procent är det en fantastiskt bra utdelning, konstaterar Mikael Kling.

Nackdelarna då?

- Eftersom vindkraftverket ligger 130 meter från vårt hus, hör vi ljudet hela tiden och när det är solsken ser vi även skuggorna av vingarna en viss tid på dygnet. Det får vi vänja oss vid. Egentligen ska avståndet till bostäder vara 400 meter. En del grannar har klagat över ljudet, men de bor långt ifrån, därför tar vi inte kritiken på så stort allvar.

- Det som kanske är mest besvärande är att det kommer så mycket folk hit för att titta på vindkraftverket. Det kan vara 4-5 bilar i veckan. Vi har blivit tvungna att sätta upp en bom och stänga av vägen, men de tar sig på något vis hit i alla fall, konstaterar Mikael Kling.

Att han tagit initiativ till det största vindkraftsbygget i Marks kommun, har gett honom en status som entreprenör lite utöver det vanliga. Därför ringer folk titt som tätt och frågar om allt möjligt.

- Ibland är det väldigt korkade frågor. En del hör av sig när vindkraftverket står stilla och undrar varför inte vingarna snurrar. Då blir jag tvungen att förklara att det faktiskt måste blåsa för att de ska röra på sig, skrattar han.

Fyra lass

Det är dags att arbeta. Mikael Kling har mycket att göra. Han startade sitt åkeri 1997 och har numera även en anställd, Magnus Carlsson, som kör timmer och trävaror på heltid med en annan bil. Mikael Kling kopplar från kranen på sin Scania. Han ska hänga på släpet och hämta ett lass 11-16 åt en lantbrukare som behöver det till dränering. De flesta uppdragsgivare är lokala entreprenörer som vill ha grus, hjälp att flytta maskiner eller transportera byggnadsmaterial. Mikael Kling åtar sig även anläggningsarbeten. För några månader sedan gick han med i Marks LBC. Det tycker han har gett många fördelar.

- Det har blivit lättare för kunderna att nå oss och vi har möjligheter att ta oss an större uppdrag, menar han och gör sig klar att åka iväg. Men då börjar Max gråta på gårdsplanen. Han vill följa med när pappa jobbar. Mikael Kling låter Max få som han vill och på nolltid är tårarna som bortblåsta. Med vana steg kliver han upp i lastbilshytten. Det märks att det inte är första gången. Max har nog ärvt en hel del envishet av sin mamma och pappa. 

- En natt fick han mej att sova över i lastbilshytten tillsammans hemma på gården, skrattar Mikael. 

Vad Max ska arbeta med när han blir stor, är inte så svårt att gissa. När vi kommer fram till krossen och Mikael kliver ur lastbilen för att prata med föraren till hjullastaren ställer Svensk Åkeritidning en fackmannamässig fråga till Max.

- Hur många skoplass går det på pappas bil?

Max sträcker snabbt upp fyra fingrar på sin lilla hand.

- Lika många som jag ska fylla år nästa gång, svarar han tveklöst.

Vindkraft

Det finns cirka 800 vindkraftverk i Sverige idag som sammanlagt producerar 1,4 Twh. Enligt Energimyndighetens planer ska man öka effekten till 30 Twh fram till 2020. Det innebär mellan 3 000-6 000 vindkraftverk beroende på storlek. Det största vindkraftverket som tillverkas i Sverige i dag är på 3 MW och kostar 35-40 miljoner kronor. För att leverera ett vindkraftverk krävs 9 transporter. Därtill kommer transport av mobilkranar som fordras vid monteringen. En kran kan behöva tio transporter. Enligt Conny Käll, handläggare av dispenstransporter på Vägverket, kommer det i år att beviljas minst 900 dispenser för transport av vindkraftverk.