Lägg ner trafikpolisen!

Trafikpolisen i sin nuvarande struktur, har spelat ut sin roll och bör ersättas av en bättre rustad organisation. Tidigare var ”trafiken”, eller LTG som den också kallades under en tid, en aktad del av polisorganisationen. Tekniskt kunnig personal utförde kontroller på väg och ofta hade de egen erfarenhet som förare med sig in i polisorganisationen.
De senaste 15 åren har en märkbar försämring av verksamheten lett till en lam organisation med enbart statistik som huvudsaklig syssla.
Trafikpolisen ägnar merparten av sin tid till att uppfylla statistiska mål och ”statistikjakten” har förlamat både nyrekrytering och kunskapshöjande åtgärder. När man påpekar detta för polisledningen säger de att det saknas resurser.
Jaha, men används resurserna på rätt sätt? Frågan är berättigad, eftersom den olaga yrkesmässiga trafiken har fått breda ut sig ohämmat de senaste åren.

Lägg ner trafikpolisen och skapa en särskild organisation under Transportstyrelsen eller möjligen någon annan myndighet.
Det kan rent av vara aktuellt med en helt ny myndighet med inriktning på kontroll av den yrkesmässiga trafiken. Givet skall även en särskild trafikåklagare kopplas till verksamheten. På så sätt säkerställs kompetensen i hela rättskedjan.

Idag är det trafikpolisen som kontrollerar att den yrkesmässiga trafiken följer gällande lagar.  Polisen skall givetvis rapportera de som bryter mot regelverket, inte tal om annat.
Uppdraget är så enkelt, men ändå så rasande svårt att polisen inte duger till att utföra en kontroll värd namnet. Nu skall det i ärlighetens namn påpekas, att det finns enskilda poliser och bilinspektörer som gör ett alldeles utmärkt arbete!
De har en näst intill omöjlig uppgift eftersom det är stora strukturella problem inom polisorganisationen. Att uppfylla de statistiska målen har högsta prioritet, vilket i praktiken betyder att ”snabba papper” är en nödvändighet för att hinna med! Att stoppa och rapportera de som grovt bryter mot gällande lagstiftning hinns därför inte med.
Polisen prioriterar därför enkla brister som ger möjlighet att klara de uppsatta målen.

Polisen har misskött sitt uppdrag å det grövsta under de senaste 15 åren och har utarmat den tekniska kunskapen inom trafikpolisen.
Jag pratar ofta med mina tidigare kollegor och de upplever sin arbetssituation som hopplös. De saknar grundläggande utbildningar i den snabba tekniska utvecklingen.
Enbart under innevarande år har duktiga tjänstemän inom polisen sökt och fått arbete utanför polisorganisationen. Håller trenden i sig, är det en allvarlig utarmning av den kunskap som polisen behöver för att klara uppdraget.
Lägg därtill omfattande pensionsavgångar som ligger i närtid, så är problembilden tydlig.

Den digitala färdskrivaren infördes i alla tunga fordon som registreras efter maj månad 2006. Flera av de som arbetar med kontroll av tung trafik har inte fått utbildning i den digitala färdskrivaren.
Det har således gått mer än fem år sedan dessa färdskrivare kom ut på landets vägar, ändå kan inte all personal inom trafikpolisen utföra kontroll av förarnas kör- och vilotider. Det finns också enskilda tjänstemän som utför kontroller av kör- och vilotider på ett felaktigt sätt.
De har uppenbarligen inte tagit till sig av Rikspolisstyrelsens utbildning kring färdskrivarens tekniska funktioner. Detta har inneburit att förare felaktigt har rapporterats för brott mot regelverket, brott de aldrig har begått.

Polisens strukturella oförmåga har lett till en i det närmaste ohämmad utveckling av den olagliga trafiken. Både utländska och svenska aktörer utför omfattande transportverksamhet i landet. En verksamhet som den seriösa åkerinäringen inte kan konkurrera med. Eller som en av mina medlemmar uttryckte det: ”Skall vi överleva kan vi inte följa lagar och regler, eller så måste vi avskeda våra svenska förare”.
Det går inte att driva företagande i en miljö, där olagliga metoder sätter konkurrensen ur spel. Det här är ett betydligt större och allvarligare problem än de, trots allt, få bärplockare som vi kunnat läsa om i pressen.
Det är mer regel än undantag att förare från forna öststater lever under slavliknande villkor. Förarna tvingas att leva och bo i sina fordon under långa tider. Det vi ser är inget annat än en modern variant av människohandel.

Förarnas ersättning är långt under avtalsenlig lön, och det förekommer försäljning av bland annat smuggelsprit. Försäljningen ger intäkter till föraren så han klarar sitt uppehälle.
Dieselstölder är en annan företeelse som har ökat lavinartat de senaste åren. Enligt polisens egen rapport stals diesel till ett värde av 22 100 000 kronor enbart i sydvästra Sverige under 2010.

Varför har det blivit så här? Svaret är trots allt ganska enkelt - det sker knappt någon rapportering av de grova brotten. Även om polisen rapporterar de som kör utan tillstånd eller rent av dygnet runt, lägger åklagarna ner ärendet så fort det finns en utländsk bostadsadress på polisens rapport.

Polisens kontrollverksamhet av den tunga trafiken har utvecklats till en statistisk lekstuga, där kvantitativa mål går före lagföring av buset.

Frågan har lyfts upp till högsta politiska nivå och det vore märkligt om den politiska ledningen inte agerar.

En åtgärd som rimligen löser problematiken är att lägga ner trafikpolisen.
Istället bör det skapas en särskild organisation under Transportstyrelsen eller möjligen någon annan myndighet.
Rent av kan en ny myndighet med inriktning på kontroll av den yrkesmässiga trafiken vara den optimala lösningen. Givet skall även en särskild trafikåklagare kopplas till verksamheten.

Att låta en viktig kontrollverksamhet ligga kvar inom polisen är förödande.
De senaste årens katastrofala utveckling visar med all önskvärd tydlighet att polisorganisationen inte är mogen uppdraget.
När jag fortfarande var verksam inom polisen och påvisade problemet, fick jag till svar att det var viktigt att behålla trafikpolisen.
Det bärande motivet för att behålla trafikpolisen var - att de som inte orkade jobba treskift längre skulle ha en reträttplats! En häpnadsväckande inställning till en så viktig verksamhet. Att utföra kontroll av tunga fordon skall givetvis utföras av kunnig och engagerad personal, inte av människor som tröttnat på jobbet!

Det är dags att snabbt se över verksamheten och återupprätta en fungerande kontroll av tunga fordon. Detta sker med fördel utanför nuvarande polisorganisation. Den ordinarie polisen kan fortfarande ägna sig åt allmän trafikövervakning, såsom nykterhet, hastighet, bilbälte med mera.
Att kontrollera den yrkesmässiga trafiken kräver så mycket mer och personalen måste vara ytterst välutbildad. Utbildnings och kompetenskraven ligger på en sådan nivå att dagens polisorganisation inte mäktar med att utföra uppdraget.

Menar den politiska ledningen allvar med termer som trafiksäkerhet, sociala villkor och konkurrens på lika villkor, då måste det till snabba och genomgripande åtgärder!



Thomas Morell
Regionchef
Sveriges Åkeriföretag Skaraborg

Tidigare anställd inom polismyndigheten i Västra Götaland som bilinspektör. Fackligt förtroendevald inom bilinspektörernas yrkesorganisation. Först som styrelseledamot, därefter ordförande på riksnivå.
Har också en bakgrund som yrkesförare inom både gods och personbefordran.
Är ingenjör i grunden.